Med gäster i huset är också Gud i huset

Treenighetsläran formulerades under kristendomens första århundraden på nytestamentlig grund. Traditionellt hävdar kyrkan att den finns underförstådd i Nya testamentet, däremot är den här aldrig explicit framställd. I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, är således en efterkonstruktion, som så mycket annat inom kristenheten. Inte förrän 1854 proklamerade påven Pius IX att Jesusbarnet kom till genom ”Obefläckad avlelse” och detta faktum får därefter inte ifrågasättas inom katolska kyrkan.

Svenska kyrkan har försökt rationalisera bort ”Fadern” ur diverse texter och gjort kyrkan könsneutral. Feministiska teologer föredrar för övrigt treenigheten: "Skaparen, Befriaren och Livgiverskan". I 2002 års nyutgåva av Evangelieboken märks en tydlig utveckling, där tilltal som "Gud, vår Fader" ersatts med bara "Gud".

Jag sammanfattar historien om Jesu födelse: En oskuld föder barn, representanter från diverse närliggande kungadömen kommer med gåvor, kejsaren skiter på sig av rädsla, änglar sjunger, herdar går ned på knä, boskapen skenar, stjärnor tänds på natthimlen, Mammons julklappskvarn börjar mala … Usch, sådant förskräckligt väsen.

Nej, berättelsen blir vacker, först då läsaren lärt sig viskningsleken baklänges: Maria, en hjälplös och gravid kvinna på flykt — barnets fader okänd — söker skydd, men ingen hjälper henne. Slutligen leder den enkle och godhjärtade Josef henne att föda i stallet bland boskapen. Rätt och slätt.

Berättelsen handlar om vanliga människoöden och är därför så uppskattad. Vad behandlas inte? Utomäktenskaplig sex, oäkta barn, födelse, otrygghet, glädje, kärlek och — förlåtelse! Och jag som trodde kristendom handlade om krig och intolerans.

Det finns dock en del människor som fattat vinken: Årligen på trettondedag jul framför Eva Bohlins gosskör ett litet julspel framför Bosebo kyrka på Kulturen i Lund. Där sjungs bland annat om Maria som vaknar en morgon och märker att Jesus inte är hemma. Till slut hittas Jesus i templet och Maria utbrister att han inte borde försvinna iväg utan hennes vetskap. Jesus svarar då trotsigt med den klassiska repliken: ”Har JAG icke lov att vara, att vara var jag vill, då både himlen och jorden, de höra mig till!” — Jesus som upprorisk tonåring, gillar inte moderns överbeskyddande inställning. Genialt!

Jag tycker både Fadern, Sonen och den mer eller mindre Helige Anden gott kunde slopas. Deras platser fylls med fördel, nu i juletid, av det ofta använda polsk-slaviska talesättet ”Gosc w dom — Bóg w dom” (gammal form) Är gäst i huset — Är Gud i huset för att återknyta till dagen då ingen ville hjälpa den höggravida Maria. Gästvänlighet är något värt att tänka på och kanske praktisera lite oftare.

Och så rekommenderar jag naturligtvis Eva Bohlins julspel: Kristendom utan Pekpinnar, Fördomar eller Heliga Änder — bara Maria och en trotsig Jesus i målbrottet.

Kvack, kvack.

Kristofer Janiec är
medicin- och språk-
student i Lund.