December 2006

Warszawa i mitten av december. Vad väntar man sig — snö, kyla? Nej, vädret är som i resten av Europa, oväntat varmt, 12—15 grader. Och på gatorna virvlar det vackra folket förbi, gör punktmarkeringar i shoppingcenter, boutiquer och på barer.

Landet är fullt av varor, och de som har råd handlar. Hur kommer det sig att jag i Warszawa känner mig skyldig att tänka på de stora inkomstklyftorna i landet? Det gör jag inte i London och Paris, där man ser många fler tiggare. Tiggarna i Warszawa finns, men de verkar inte vara så många. Enstaka invalider som sitter med skålen framför sig och hoppas på en slant. Någon ungdom som inte har någonstans att bo. En gammal farbror sitter och spelar dragspel — nej, han har ingen skål, kanske spelar han av ren glädje. Och så flickan som hugger tag i oss på Nowy Swiat, ser oss stint i ögonen och hastigt mumlar en ramsa på engelska: hungrig, inga pengar till mat, hungrig. Så ringer hennes mobil och hon pratar i den. Vi går vidare.

Över de stora avenyerna hänger de skiraste ljusdraperier och ger ett varmt skimmer åt de utländska butikerna. Det är inte lika lätt att hitta de genuint polska. Men nära hotellet ligger en Cepelia, Polens hemslöjdsbutik. Där finns änglar. Polska änglar är lite speciella — jag har en liten (mycket liten) samling änglar från polska konsthantverkstäder och jag vill gärna öka på den varje jul. Så jag köper en vacker liten ängel med limegröna vingar.

Det nya universitetsbiblioteket

Det nya universitetsbiblioteket med sina hängande trädgårdar är en fantastisk byggnad (som det tog tio år att bygga). Byggnadens tema är en stad i skogen. Inomhus är väggarna klädda med murgröna och andra lianer som inte behöver så mycket ljus. Många meter upp, över en luftig stålkonstruktion, vilar glastaket — genom det kan man titta på växtligheten däruppe. Salarna är rymliga med rader av bokhyllor och snart tre miljoner böcker.
Utomhus på de gröna väggarna alternerar pelare med stora plattor. På ”världens alla språk”: polska, grekiska, arabiska, hebreiska, sanskrit och flera andra, kan man läsa: Boken är en lärare som aldrig sviker dig … Den kloka insikten kommer från början från arabiskan. På särskilda tavlor finns prov på musikens och fysikens, naturvetenskapens språk.
Och på taket en gigantisk odling, som tyvärr är stängd — det ska ju föreställa vinter. Det ger förstås anledning att planera in nästa besök till våren.

Vid operan hittar vi en skrubb där en entusiast säljer skivor. Han plockar fram ett exemplar av Goreckis tredje symfoni från 1978, den första skivinspelningen, säger han. Och den bästa! Mezzosopranen Malgorzata Walewska letar han också flinkt upp, och Pendereckis Polska Requiem.

Mer musik: på Polsk-Svenska Föreningens Luciafest får vi till vår förtjusning höra de två violinisterna Krzysztof Jakowicz och sonen Kuba Jakowicz, bland Europas absolut bästa — de är så skickliga, så samspelta. Förnöjer oss med en rad stycken från Dworak till Erik Öst. Extranumret efter långvariga stående ovationer blev en rolig parafras på Papagenos aria ur Trollflöjten.

Warszwa är fullt av bra krogar

Polen är ju också den goda matens land, och Warszawa är fullt av näringsställen. Vi lyckas pricka in rena fullträffar alla fyra kvällarna. Det är i och för sig inte alls svårt — i ett gammalt jordbruksland vet man hur mat ska smaka.

I tur och ordning går vi på vad som måste höra till Warszawas absolut bästa krogar:
1. Pod Messalka på Krakowskie Przedmiescie — oöverträffad på anka. Pod Messalka är uppkallad efter en operasångerska, Messalka, som hänger på väggen och ser lagom lättfärdig ut.
2. Rozana, den väl dolda krog där Kasia Stoltz, svensk-polsk pressfotograf i Warszawa, beställer bord åt oss. Den ligger i någon lätt avsides del av Warszawa, ingen skylt utanför fanns det heller. Men mat hade de. Och vilken mat!
3. Franska krogen Absynt hade vi fått tips om av Beta Brunnberg i Lund: friterade grodlår och en fullständigt oemotståndlig senapskanin.
4. Sista kvällen blir det Siedem Grzechów (Sju synder) också på Krakowskie Przedmiescie, specialiserat just på det polska köket.
Mycket trevliga miljöer, fantastisk mat, trevlig personal — och till polska priser, som är mycket måttliga för oss. Ett par hundra svenska kronor räcker till tre rätter, vin eller öl och vodka. På alla ställena får vi en liten färdknäpp på köpet när vi ger oss iväg.

Den svenska syndafloden

Under promenaderna i Gamla stan ser vi många vackra gamla hus, så gott som samtliga återuppbyggda efter kriget. Ja, efter flera krig — Polen har varit i krig många gånger under seklernas lopp, och krigen har ofta utkämpats på polsk mark. Många europeiska furstar har härjat Warszawa — även svenska: Karl X Gustaf till exempel. På en mur hittar vi en minnestavla som erinrar om den svenska ockupationen av Warszawa för 350 år sedan. 1600-talet kallas i Polen för den svenska syndafloden, då forsade svenska trupper genom landet, sköt ner befolkningen, brände byarna och spred så det kristliga budskapet: Älska din nästa!

Tidigt en kväll hör vi ett intensivt knattrande utanför fönstret. Tankarna ilar snabbt iväg till statskupp och undantagstillstånd, men jag viftar bort dem och tittar ut genom fönstret. Ett otroligt fyrverkeri kastar sig ut från Kulturpalatsets övre balkonger. Stjärnor i alla formationer och färger svärmar runt tornet som bin runt söta plommon om sommaren. Inte bara en kväll utan flera. Vad firar man? Ingen vet. Vi bara njuter. Sedan berättas att fyrverkeriet brakade loss när Warszawas borgmästare invigt julen och julgranen framför Kulturpalatset.

Samtidigt skakas staden av sexskandalen i ett av regeringskoalitionens småpartier, Samoobrona (Självförsvar). Utanför sejmen härskar Politikerföraktet med stort P. För varje ny snaskighet som kommer ut suckar folk. Var det detta som var demokrati? Vad är egentligen demokrati? Hur länge ska det här fortsätta?

Det är intressant och det är sorgligt. Den regeringsvänliga tidningen Wprosts omslag säger en del, det fanns uppsatt på en rad anslagstavlor på stan.

Universitetsbibliotekets vackra fasad. Entrén är glashuset i mitten.

Två av Europas bästa violinister, Krzysztof Jakowicz och sonen Kuba spelade på Polsk-Svenska Föreningens Luciafest.

Med ett magnifikt fyrverkeri från Kulturpalatset invigs julen i Warszawa.

1956 sattes tavlan upp för att påminna om de hjältedåd som utfördes av de polska soldaterna och av huvudstadens invånare när Warszawa befriades från de svenska ockupanterna 1656.

Vice premiärminister Andrzej Lepper är involverad i en besvärlig sexskandal och på affischtavlorna i staden gör tidskriften wprost reklam för sitt nya nummer.