Polsk riksdag - framtid eller förflutet

Av Tora Törnquist, Linnea Hååg och Siri Fleischer
Ht 2007

”Polen, då tänker jag skitigt, ja Polen är ett skitigt land. Mycket gamla smutsiga fabriker, de är ju så arbetsamma, alla har ju en massa olika jobb. Och annars, polackerna… jaa… om man ska tro tidningarna så är de här och sysslar med fuffens. Typ jobbar svart och är på stöldturné.”

Under en timme gick vi runt på Ica Maxi och ställde frågor om polacker, mest för att få en uppfattning om vad svenskar tycker om landet. Och det visade sig att bilden inte var särskilt positiv. Vi började fundera över vår egen bild av polacker, och även där fann vi en hel del obekräftade fördomar. Pickles, vodka, svartarbetare och aggressivitet.
I det här arbetet vill vi skapa oss en rättvisare bild av polackerna, eller i alla fall se över fördomarna, är de sanna eller inte?

Men det är inte bara polackernas mentalitet som vi har förutfattade meningar om. Polen som land ses av oss, och förmodligen av många andra svenskar, som ett oorganiserat land som först och främst styrs efter uttrycket Polsk riksdag. Ett land där den katolska kyrkan sitter på största makten. Vi vet inte om detta är sanning, men vi ska göra vårt bästa för att ta reda på det.

Vi inledde vårt arbete med en kort undersökning om Ica Maxi-besökarnas uppfattning om polacker. Då den inte gav så mycket annat än fördomar insåg vi att bästa sättet att få en bild av polackers mentalitet var att prata med polacker själva, eller med folk som har direkt anknytning till Polen. Därför mejlade vi till polska ambassaden i Sverige, svenska ambassaden i Polen, polska konsulatet i Halmstad, Svensk-Polska Samfundet samt en polska vars mejladress vi hade fått från en svenska som varit lärare i Polen. Från ambassaderna och konsulatet fick vi ingen större hjälp, de gav oss ett par länktips, men ingen personlig information. Svensk-Polska Samfundet gav oss tips om böcker och hemsidor samt ett telefonnummer om vi hade fler frågor. Men den största hjälpen fick vi från vår polska kontakt Kasia Zyla. Hon har svarat på frågor och gett sin personliga bild av landet.

Objektiva fakta har vi framförallt fått från texter i uppslagsverk i böcker och på nätet, samt från medier som skrivit om Polen i samband med valet nyligen.

Polen är en demokratisk republik och ett av Europas mest konservativa länder. Den katolska kyrkan har stort inflytande och landets ledning har länge varit skeptisk till att ta det steg mot västvärlden som ett medlemskap i EU innebär. Men förhandlingar inleddes, och Polen blev medlemmar i EU år 2004. Medlemskapet blev något av en nystart för landet som i många år kämpat med korruption och en rörig ledning. Man kan se en positiv trend i valdeltagandet, från att ha varit så lågt som 40 procent 2005 till 54 procent i år. Många polacker känner idag framtidstro, politikerföraktet börjar avta, och man har en ny chans att påverka landets framtid.

Även om Polen idag är på väg uppåt i världen, har landet länge varit, och är fortfarande, ett betydligt mindre mäktigt land än t.ex. Tyskland eller Frankrike. Detta trots att Polen är ett land med rötter långt bak i historien.

Polen grundlades redan på 900-talet. Det finns några viktiga drag kvar i den polska kulturen ända sedan den här tiden. Polen har sedan statsbildningen varit romersk-katolskt vilket är och har varit av stor betydelse i landet. Idag är 90 procent av landets befolkning katoliker och Polen räknas som Europas mest religiösa land. Polen var under de första århundradena som nation en relativt sammanhållen stat, även om dess gränser flyttades en del. Mellan 1300- och 1500-talet hade Polen en personalunion med Litauen, vilket betydde att rikets område sträckte sig nästan från Svarta havet i söder till Moskva i norr. Då var Polen ett av de mest betydande länderna i Europa.

Men på 1500-talet började Polen att försvagas. Adelsmännen fick allt mer makt och så småningom var läget sådant att varje adelsman hade absolut veto vilket gjorde det i praktiken omöjligt att fatta några beslut. Detta tröga system sinkade Polen som blev allt svagare fram till 1700-talets slut då de betydligt starkare grannländerna Preussen, Ryssland och Habsburgska riket i tre omgångar delade upp Polen emellan sig. Polen försvann som självständig stat.
I början av 1800-talet upprättade Napoleon storhertigdömet Warszawa som snart gick över till att bli Kongresspolen, som var en rysk satellitstat.

Det var först efter första världskriget som Polen återupprättades som en självständig stat. Alla de tre kejserliga dynastier som ockuperade Polen förlorade stort på kriget och i Versaillesfreden ingick att Polen skulle bli en egen, helt självständig stat, vilket också skedde.

Uppbyggnadsarbetet efter första världskriget var svårt för Polen. De stora samhällsklyftorna och den bristande industrialiseringen försvårade arbetet för den politiska ledningen i landet och svaga koalitionsregeringar avlöste varandra.

Polens självständighet varade inte länge. 1939 gick Tyskland och Sovjetunionen in från var sin sida i Polen efter överenskommelsen i Molotov-Ribbentroppakten. Det blev startskottet för andra världskriget som innebar stora förluster för Polen, bland annat dog tre miljoner polska judar under Förintelsen. Vid krigets slut hade Polen förlorat arton procent av sin befolkning – att jämföra med Sovjetunionen som förlorade näst störst andel av sin befolkning, drygt elva procent. Storbritannien förlorade 0,9 procent.

Trots att Polen stod som en av segrarnationerna i kriget vann de inte särskilt mycket på fredsuppgörelsen, något som upprört många polacker. Polens gränser flyttades västerut, och den politiska ledningen var, med västmakternas godkännande, dominerad av kommunister. Detta tillsammans med medlemskapet i Warszawapakten och placeringen på östra sidan om järnridån gjorde i praktiken Polen till en sovjetisk lydstat.

Polen blev, precis som alla öststater, mycket präglat av Sovjetunionen, både politiskt och kulturellt. Bland annat påbörjades en stark industrialisering, och Polen som tidigare varit en jordbruksnation tog nu ett stort steg mot att bli ett fabrikssamhälle. Men trots Sovjets starka inverkan lyckades polackerna hålla kvar stora delar av in egen kultur. Ett av de tydligaste exemplen på detta var den starka katolicism som trots kommunismen spelade en viktig roll i samhällslivet. Detta styrktes ytterligare då ärkebiskopen av Kraków, Karol Wojtyla, blev utsedd till påve Johannes Paulus II år 1978. Något som ytterligare stärkte polackernas nationalistiska och religiösa ådra.

Den förhållandevis motståndskraftiga polska kulturen gjorde att ledningen i landet tvingades att göra avkall på kommunismen: där det inte infördes kollektivjordbruk var polackerna nöjda. Efter Stalins död 1953 infördes en liberalare ekonomi.

Under 70-talet blev motståndet mot kommunismen starkare i Polen. Avståndet mellan samhällsklasserna minskade och man samarbetade med varandra för att slå sig fri. 1980 utbröt strejker på Leninvarvet i Gdansk och den oberoende fackföreningen Solidaritet bildades under ledning av elektrikern Lech Walesa. Solidaritets budskap om ökad frihet spred sig snabbt i Östeuropa. De ställde upp ett antal krav, t.ex. på legaliserande av strejker, tryckfrihet och frisläppande av politiska fångar. Solidaritet fick ett stort folkligt stöd och kommunistregimen var tvungen att ge efter för kraven. År 1981 gjorde kommunistregimen på order av Sovjetunionens ledning en statskupp och tog tillbaka polackernas nyfunna frihet. Många tusen personer som hade varit engagerade i Solidaritet fängslades. Men striden för ett fritt Polen fortsatte att drivas under jord och sju år efter statskuppen var landets ledning tvungen att återigen ge efter för Solidaritets krav. Detta var en av de bidragande orsakerna till Sovjetunionens fall, och när Polens förste folkligt valda president skulle utses år 1990 blev det Lech Walesa.

Efter murens fall har den gamla diktaturen bytts ut mot en demokratisk republik som bygger på ett demokratiskt tvåkammarparlament. Polens parlament heter Sejmen som väljs i proportionella val vart fjärde år. Den andra kammaren, Senaten, har 100 ledamöter som även de väljs på fyra år. Statschef är presidenten som väljs på fem år och har makten att utlysa nyval till nationalförsamlingen.

Under 90-talet präglades den polska politiken återigen av uttrycket Polsk riksdag. Partier byts ut och läggs ned hela tiden, och det finns bara ett parti som har överlevt från demokratiseringen i landet fram tills idag, Bondepartiet, PSL, ett relativt litet intresseparti för landets bönder. Makten har skiftat mellan vänster och höger, och det som varit mest gemensamt för de olika makthavarna är att de ägnat sig åt svarta affärer och korruption. Politikerföraktet har varit, och är delvis fortfarande, mycket stort.

De senaste åren har det extremkonservativa partiet Lag och Rättvisa, PiS, under ledning av tvillingbröderna Kaczyński suttit vid makten i Polen tillsammans med katolska Polska Familjeförbundet, LPR och populistiska SJälvförsvar (SO). Många unga polacker upplevde under detta styre att det var deras mor- och farföräldrar som hade makten i landet. Det var få unga som överhuvudtaget orkade engagera sig i politik. En oppositionspolitiker kallade bröderna Kaczyńskis väljarkår för Mohairbaskrarna, ett uttryck som blivit populärt i Polen. Det syftar på att de flesta av Kaczyńskis väljare är tanter, gärna iförda mohairbaskrar i fem nyanser av brunt.

I år utlyste de regerande bröderna Kaczyński nyval. Det har varit en intensiv valkampanj där framförallt två partier dominerat, PiS och PO, Medborgarplattformen, som är ett högerliberalt parti. PiS har i valkampanjen bland annat använt sig av den religiösa radiokanalen Radio Maryja för att sända ut sitt budskap. Men det här valet var en vändning för Polen, valdeltagandet var ovanligt högt och nu var det inte bara pensionärer som gick till valurnorna, även den yngre delen av befolkningen var med och röstade. Detta resulterade i ett maktskifte. PO vann med 41,5 procent av rösterna och samregerar nu med Bondepartiet (PSL), som också de är mer liberala än föregångarna.

Polen är med sina 38,2 miljoner invånare ett av de största länderna i EU, bara fyra länder har fler platser i europaparlamentet, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Detta gjorde Polen till en betydande EU-makt redan från början av landets medlemskap 2004. Polen har, precis som på hemmaplan, fört en konservativt katolsk politik i EU. De har t.ex. satt sig emot förslag om en europeisk dag mot dödsstraff. De hävdade att dödsstraff var jämställt med abort och aktiv dödshjälp och krävde att dessa också skulle inkluderas i dagen, något som övriga EU-länder inte gick med på. Undersökningar har visat att många polacker vill närma sig EU, att landet ska styras mer med EU- beslut som grund. Bröderna Kaczyński som var EU-skeptiska drev ingen sådan politik, men det nya regeringspartiet, PO, har en betydligt EU-vänligare inställning.

En av de största fördelarna med EU för Polen är de öppna gränserna mot andra länder inom unionen. Att polackerna nu i allmänhet inte behöver arbetstillstånd för att arbeta i andra EU-länder har lett till en massiv arbetskraftsutvandring. Så mycket som två miljoner unga polacker beräknas ha flyttat utomlands för att arbeta. Detta är naturligtvis en fördel för Polen som sedan kommunismens fall lidit av stor arbetslöshet, men utvandringen innebär också att Polen dräneras på duktig arbetskraft. Det är inte bara rörmokarna och elektrikerna som flyttar, även högutbildade lämnar landet. Men Polen har fått även andra fördelar av sitt EU-medlemskap, de har fått stora EU-bidrag framförallt till jordbruk och infrastruktur. Åren 2007-2013 kommer Polen att få 100 miljarder euro, mer än något annat EU-land någonsin fått.

Polen har inte haft några uppenbara bundsförvanter i EU, de har valt att gå sin egen väg. De länder som legat närmast till hands för Polen har delvis varit de övriga forna öststaterna. De har en gemensam kultur och synvinkel som underlättar samarbete. Annars ligger Polens politik i många frågor nära andra konservativt katolska länder som Irland.

Polen - Europas lidande Jesus. Detta är en vanlig uppfattning som speglar Polen som land ganska bra. Polackerna är mycket religiösa, och även om religionen är på nedåtgående där som på de flesta andra platser är kyrkan något som påverkar samhällsbilden enormt. Frågan är vad det beror på. I Sverige har vi haft samma kungasläkt i över 200 år, och socialdemokraterna har i princip haft makten sedan allmän rösträtt infördes. Så är det inte i Polen. Där är den politiska tryggheten lika med noll. Statsskick och makthavare har kommit och gått, och kanske har polackerna haft ett behov av en trygg punkt någon annanstans i samhället istället. Då har kyrkan legat nära till hands. Nu går Polen mot en allt säkrare politik, inträdet i EU var ett stort steg i riktning mot en sådan. Möjligtvis kommer detta också att innebära ett minskat inflytande från kyrkan.

Att Polen skulle vara Europas lidande Jesus förklaras också av Polens historia. Polackerna ser det som att de och deras land har blivit lidande under historien. De är omgivna av stormakter som alla har gjort anspråk på Polen, och delningarna av Polen har blivit ett välkänt begrepp. Detta har skapat en revanschism hos det polska folket, något som har märkts sedan EU-inträdet. Polen har ständigt varit i opposition mot övriga EU, delvis på grund av sin utstickande politik, men också på grund av just den där revanschismen, viljan att visa att man duger, att man också har något att säga till om.

Men vad hände egentligen med Polen? Landet hade en lovande start som stormakt i Europa, men så blev det försvagat, försvann från kartan, bara för att uppstå igen som en svag och sargad stat. Varför blev det så? Detta är en svårbesvarad fråga. Varför blir egentligen vissa stater mäktigare än andra? Kanske beror Polens relativt svaga ställning på det där felsteget att ge varje adelsman absolut veto, eller kanske har det sin grund i pessimismen som sägs ingå i polackernas mentalitet. Vem vet? Det viktigaste är nu kanske snarare att blicka framåt. Hur ska Polen bete sig för att inte begå samma misstag igen? Det är viktigt att skapa stabilitet i politiken. För att göra det måste man tvätta bort politikens dåliga rykte och få ännu fler att ta sig till valurnorna. 54 procent räcker inte, då har inte regeringen tillräckligt stort folkligt stöd bakom sig.

Kanske handlar det också om att vänta ut tiden. En stor del av Polens väljare har fortfarande traumatiska minnen från Sovjetförtrycket. För många av dem är politiker snarast ett skällsord. Dessutom måste man förstå att Polen, precis som de flesta andra öststater, fortfarande är inne i, eller håller på att ta sig ut ur, en övergångsperiod då man har problem med t.ex. arbetslöshet. Efter kommunismens fall och efterföljande moderniseringar blev plötsligt en stor del av arbetskraften överflödig. Och många av dem kämpar fortfarande för att finna en plats på arbetsmarknaden.

Det finns en stark patriotism i Polen, en ovilja att släppa in andra kulturer, kanske har detta att göra med den religiösa konservatismen i landet, eller så känner polackerna ett behov av att, med tanke på historien, hålla hårt i det som är polskt. Polens kultur är starkt förbunden med samhällsbilden i landet. Nu på sistone när allt fler börjat rösta och engagera sig politiskt har det också börjat publiceras kontroversiella, politiska texter, böcker och filmer på ett annat sätt än tidigare. Även humorn i landet har blivit satirisk och man har börjat skämta om politik. Samma sak var det efter andra världskriget. Under själva kriget var polackerna förbjudna att producera egen film, men efter kriget gjordes många filmer och böcker om kriget eller med teman på etik och moral. Kulturen har sedan Polens inträde i EU fått en ny vinkling från exilpolackerna. Mycket av litteraturen och filmerna har kommit att handla om exilpolackerna eller är skrivet ur deras synvinkel.

Trots århundraden av oroligheter och förtryck är Polen nu på framfart. Kanske kommer uttrycket Polsk riksdag i framtiden att ha förlorat sin betydelse.

Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs, 1994, band 15, uppslagsord Polen

Santon, Kate och McKay, Liz, Världshistorisk atlas, Parragon Books Ltd, Storbritannien, 2006

Johansson, Peter, Polen i Europa, Carlsson bokförlag, 2005

Nilsson, Ylva, Europa 2005- EU och konstitutionen, Europaparlamentet, 2005

Lewenhagen, Jan, "En bra dag för Polen", publicerad 22 oktober 2007 - den 21 november 2007

Lewenhagen, Jan, Polen kan få ny regering efter söndagens nyval, publicerad 21 oktober 2007 – den 21 november 2007

Lewenhagen, Jan, Polen kommer närmare EU med Tusk vid rodret, publicerad 22 oktober 2007 – den 21 november 2007

Sjöström, Sten, Polska valet redan avgjort, publicerad, publicerad 21 september 2005 – den 20 november 2007

Johannesson, Christina, Kan nyval säkra stabilare polsk regering?, publicerad 18 oktober 2007 – den 20 november 2007

Thörnqvist, Ingrid, Donald Tusk - Polens nya ansikte, publicerad 22 oktober 2007 - den 20 november 2007

Thörnqvist, Ingrid, Ny regering vill modernisera Polen, publicerad 22 oktober 2007- den 15 november 2007

Larsson, Therese, PR ska förbättra Polens image, publicerad 13 augusti 2007 – den 15 november 2007

sv.wikipedia.org

14,15,17,19,20,21 november 2007

Uppslagsord: Chopin, Polen, Polsk riksdag, Bernadotte, Johannes Paulus II, Polska, Polska senaten, Roman Polanski, Sejm, The pianist, Solidaritet (fackförening), Kongresspolen, Hertigdömet Warszawa, Polens delningar, Personalunion, Satellitstat, Versaillesfreden

14 november 2007

Uppslagsord: Polen, Polsk riksdag

14,15,20,21 november 2007

EU-Polen, Modern historia, Kultur, Ekonomi och politik

http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1911/ den 21 november 2007

http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1996/ den 21 november 2007

http://www.pl-info.net/poland/culture/cuisine/ den 21 november 2007

http://www.europarl.europa.eu/news/expert/infopress_page/015-10741-267-09-39-902-20070926IPR10740-24-09-2007-2007-false/default_sv.htm den 21 november 2007

http://ec.europa.eu/budget/library/publications/fin_reports/fin_report_06_en.pdf den 21 november 2007

http://www.polskainstitutet.se/cms/page/59 den 21 november 2007 den 21 november 2007

http://www.vujer.com/personer/roman_polanski/ den 21 november 2007

http://www.eu-upplysningen.se/interactivemap/templates/page_map.aspx?id=2350 den 21 november 2007

http://hakansblogg.se/2005/09/26/polska-centerpartiet-psl-kvar-i-sejmen/ den 20 november 2007

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=946082 den 20 november 2007

http://www.perenn.com/om-polacker-judar-och-en-blombukett den 17 november 2007

Zyla, Kasia, kontakt via mail, november 2007, Göteborg/Krakow

Lindberg, Gunilla, kontakt via mail, november 2007, Göteborg/Skåne