Kozłówka norr om Lublin är värt ett besök. Notera tornen på ömse sidor om slottet – det är inte bara dekoration utan också vattentorn.
Foto: Stanisław Godula
Ett par mil ovanför staden Lublin i sydöstra Polen ligger Kozłówka, ett av landets gamla barockslott. Det byggdes under första halvan av 1700-talet, men den prakt som slottet fortfarande uppvisar kom huvudsakligen till under magnatfamiljen Zamoyskis tid mellan 1799 och 1944.
De som starkast har präglat Kozłówka var greveparet Konstanty Zamoyski (1846–1923) och hans fru Aniela Potocka. Under deras tid byggdes en teater, ett kapell och två torn, som dessutom fungerade som vattentorn. Vackra kakelugnar stod för uppvärmningen och palatsets salar dekorerades med väggmålningar. Det från början ganska anspråkslösa slottet förvandlades till ett av de mest magnifika i Kongresspolen.
Vems flagga är detta? Łęmkowiernas? Vad är det för ett folk?
Vems flagga är detta? Łęmkowiernas! Vilka är det? Vad är det för ett folk? Var finns de? Är de många? Frågorna är många, łęmkowierna är inte ett folk som de flesta känner till.
Janina Järn och Peter Brandqvist berättar om en okänd folkgrupp i Polen.
På catwalken – en brudklänning med spetsar från Koniaków.
Det förnämliga polska hantverket har blivit berömt i stora delar av världen. Vi har tidigare berättat om Cepelias historia och i förra numret fördjupade vi oss i polska glasbruk. Även det textila hantverket har vunnit internationell berömmelse – ett exempel är de spetsdukar som virkas i Koniaków i Beskiderna, längst ner i Polens sydvästra hörn. Läs vidare >>
Svenska Ingela Gréau är intresserad av två saker – frimärken och skapande broderi. I samband med en utställning över den polskfödde gravören Czesław Słanias verk inspirerades hon att skapa ett gigantiskt broderi efter hans stora jubileumsfrimärke.
Marie Curie, Nopelprisporträttet.
Generalstabens Litografiska Anstalt Stockholm.
Hon föddes som Maria Salomea Skłodowska den 7 november 1867 i Warszawa, som då tillhörde det ryska imperiet i det så kallade Kongress-Polen (Kongresówka). På både faderns och moderns sida hade släkten förlorat sina egendomar på grund av patriotisk inblandning i polska nationella uppror, bl. a. i Januariupproret 1863 till 1865. Hennes första år var svåra, hennes syster Zofia avled i tyfus och fyra år senare även hennes mor. Då lämnade hon katolicismen och blev agnostiker. Maria gick först på internatskola innan hon började på gymnasium för flickor. Hon var känd för sin höga minneskapacitet och arbetsmoral. Som kvinna fick hon inte börja på det vanliga universitetet utan hon deltog med sin syster i det så kallade ”flygande universitetet”.
Jag är fortfarande chockad, sade Bruce Liu på preskonferensen när han korats till vinnare av årets Chopintävling i Warszawa. Foto: Jan Axel Stoltz.
När den kanadensiske pianisten Bruce Liu – med östasiatiskt ursprung – slog ner den sista tangenten och Warszawafilharmonikerna spelade sista ackordet i Chopins e-mollkonsert strax efter kl 22 på onsdagskvällen betydde det avslutningen av tre dagars finalspelningar för 12 finalister i den 18-de Chopintävlingen för unga pianister.
Tävlingen, som sen många år har hållits vart femte år de år som slutar på noll eller fem, fick av pandemiskäl skjutas upp till i år. Juryn aviserade, att den skulle meddela sitt beslut om fördelningen av priserna redan kl 23.30, traditionsenligt i Filharmonins spegelsal. Det tycks också ha blivit tradition, att juryn inte klarar av sina beslut i tid. Först kl 2 natten till torsdagen kom de tolv finalisterna och juryn till en ivrigt väntande medierepresentanter, inbjudna gäster och uthållig publik.
De fyra pristagarna i Chopintävlingen 2021 _ Kyohei Sorita, Bruce Liu, Alexander Gadjiev och Martin Garcia Garcia. Foto: Jan Axel Stoltz.
Förhandsspekulationerna har mycket gällt hur juryn skulle hantera den tydliga åldersdelningen bland finalisterna, de äldre i 25-30-årsåldern, de yngre i 17-20-årsåldern. Skulle de äldres erfarenhet och mognare spel eller ungdomlig entusiasm och nyfikenhet att gå nya vägar värderas högst? Juryns utslag blev tydligt. Ingen av de av många i publiken tippade tre sjuttonåringarna kom med bland de fem högsta pristagarna. Tjugofyraårig Bruce Lius eleganta spel gav honom första platsen och guldmedalj. Andra platsen delades av slovenitalienaren Alexander Gadjiev, 27, och japanen Kyohei Sorita, också 27. Tredjeplatsen gick till spanjoren Martin Garcia Garcia, 25.
Enbart tre kvinnor hade nått finalen. Japanska Aimi Kobayasi delade fjärdeplatsen med polacken Jakub Kuszlik. Italienska Leonora Armellini, 29, fick åttondeplatsen, medan av många segertippade ryskarmeniska Eva Gevorgyan, 17, ej tilldelades någon placering.
Lundapoeten Barbara Kobos Kamińska har i dagarna gett ut sin elfte diktsamling, Jag finns ju någonstans/Gdzieś przecież jestem (Heterogenesis förlag). Hennes teman är naturen, tiden, havet, det förflutna och ibland känslor av främlingskap.
Barbara Kobos Kamińska växte upp i polska Oleśnica. Till Sverige och Lund kom hon 1975, där hon utbildade sig till förskollärare.
I Lund har hon framträtt många gånger med uppläsning av sina dikter, inte minst under Kulturnatten.
De flesta av hennes diktsamlingar har både svensk och polsk text, i den nya boken har översättningen gjorts av Terho Paulsson och Maria Płoszewska Paulsson i Lund.
Hon har också översatt andras dikter till polska respektive svenska.
Barbara Kobos Kamińskas verk:
Krople życia/Livets droppar (2003)
Czas idzie…czas biegnie…/Tiden går…tiden flyr… (2004)
Krakowski Kazimierz powraca/Cracows Kazimierz Returns (2004)
Oddech Ziemi/Jordens andning (2005)
Ziemia przepełniona popiołami/Jorden överfylld med aska/The Land Overfilled With Ashes (2009)
Skrawek Ziemi(2013)
Po drugiej stronie migawek życia/På andra sidan om livets små händelser (2017)
Vandrande poesi/Poesia peregrina (2018)
Mój pejzaż w ciszy/Mitt landskap i tystnaden (2020)
Gdzieś przecież jestem/Jag finns ju någonstans (2021)
Skribenten cyklar förbi huset Pod Globusem (Under jordgloben) som ligger i begynnelsen av Kleparz. På taket finns en gyllene jordglob, därav namnet.
Foto: Gustav Söderström
Utöver allt annat är Kraków också en bra att cykla i. Sonia Engström, lektor i svenska vid Uniwer- sytet Jagelloński i Kraków, utforskar gärna omgivningarna med hjälp av sin tvåhjuling. Den knakar betänkligt i framgaffeln men än så länge fungerar den som den ska.
Muralmålning i Gdańsk Zaspa av R.Roskowinski & J.Zdybel från 2016. Den föreställer två stora mellankrigsexporter från Polen, Tamara de Łempicka och det då hypermoderna polsktillverkade bombplanet PZL 37 Łos. foto Andrzej Otrębski
Polska konstnärer med världsrykte är åtminstone i Sverige inte på var mans läppar. En som länge varit glömd är baronessan Tamara de Łempicka-Kuffner, stilbildare inom Art-Decomåleriet. Om denna färgstarka konstnär finns så mycket berättat att det skulle kunna vara underlag för en klassisk Hollywoodfilm.
Justitieminister och riksåklagare Zbigniew Ziobro.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.
Koalitionsregeringen är splittrad vad gäller ratificeringen av EUs budget och coronafond.
Polen behöver få tillgång till pengarna i återuppbyggnadsfonden snabbt, landets ekonomi har tagit skada av pandemin. Men ordföranden i det lilla koalitionspartiet Solidariska Polen, justitieminister justitieminister Zbigniew Ziobro, säger nej. Han
anser att premiärminister Mateusz Morawiecki förrådde landet då han förra året gick med på villkoret för bidrag ur EUs fonder skulle vara att mottagarlandet följer rättsstatsprincipen.
Morawiecki i sin tur anser att villkoret, som kallas rättsstatsmekanismen, är så urvattnat att det inte får någon praktisk betydelse. För att acceptera villkoret drev Polen och Ungern igenom att det inte skulle gälla förrän Europadomstolen avgjort om den är förenlig med EUs grundlag, vilket kan ta ett par år. Frågan om ett medlemsland brutit mot rättsstatsprincipen ska avgöras i Europeiska rådet, men statsledarna behöver inte vara eniga, det räcker med kvalificerad majoritet.
ZIobro säger alltså nej, och eftersom hans partikamrater följer honom blir det nej i parlamentet.
Nu uppger källor inom PiS till nyhetsportalen onet.pl att PiS högsta ledning överväger att gå förbi parlamentet och i stället låta beslutet fattas direkt av presidenten. Därmed skulle det inte spela någon roll om Ziobros partimedlemmar röstar emot ratificering. (onet.pl och Polen-Bulletinen 13 april 2021)
Rafał Trzaskowski mest förtroendeingivande av de polska politikerna. Foto: EPP.
Rafał Trzaskowski, borgmästare i Warszawa, toppar med drygt 40% av rösterna listan över politiker som polackerna har förtroende för.
Det är första gången på flera år som en oppositionspolitiker ligger överst på listan, visar en opinionsundersökning som gjorts för nyhetsportalen Onet av opinionsinstitutet Ibris.
På andra plats kommer president Andrzej Duda som med sina 37% backar 4% sedan förra månaden och hela 14% sedan i september förra året. Strax efter Duda kommer premiärminister Mateusz Morawiecki, som även han sjunkit rejält på listan sedan hösten. Förklaringen är missnöjet med hur regeringen hanterat coronapandemin.
Trzaskowski förlorade med knapp marginal mot Duda i förra sommarens presidentval. Med nästan 50% av rösterna bakom sig grundade han en egen politisk rörelse Ruch Wspólna Polska (Hela Polen-rörelsen).
Det faktum att Trzaskowski är den politiker som får flest röster i förtroendemätningen innebär dock inte att han är okontroversiell, Polen är ett politiskt mycket splittrat land och hela 43% av de svarande misstror honom.
Rafał Trzaskowski tillhör det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), vars ganska färska ledare Borys Budka inte har gjort något större intryck på väljarna. Bara 18% av de svarande har högt förtroende för Budka. Många vet inte ens vem han är.
Polska opinionsundersökningar frågar inte bara efter vilka politiker som de svarande har störst förtroende för utan också vilka man man finner minst förtroendeingivande.
Där tävlar sedan länge justitieminister justitieminister Zbigniew Ziobro och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński om att ligga i topp. De har båda runt 66% av rösterna, Ziobro – som för tillfället ligger något över – är alltså landets mest impopulära politiker. Som nummer 3 återfinns vice premiärminister Jacek Sasin.
Vad gäller Ziobro så anser alltfler polacker nu att de kontroversiella domstolsreformerna undergräver rättssäkerheten. Även EU är mycket kritiskt till nya lagar som ställer domstolarna under direkt politisk kontroll – åklagare och domare som är motståndare till regeringens politik bestraffas på – olika sätt, med uppsägning, snabb tvångsförflyttning till en annan del av landet osv.
(Notes from Poland och Polen-Bulletinen 13 April 2021)
Mazurka i Sverige – polsk folkdans.
Foto: Stiopa, wikipedia
”Konung Johan, sjelf vältalig, dref så långt sin ömhet för renheten af språket att han bland villkoren vid Konung Sigismunds afresa till Polen, införde, att svenskan i en framtid icke skulle uppblandas med polska ord och talesätt”, heter det i Afhandling om svenska stafsättet (i Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1796, tryckt 1801).
Trots många och långa kontakter mellan Sverige och Polen, är de polska orden inte många i svenskan. Några av dem kan kallas citatord, som benämner något för landet typiskt; andra har via något närliggande språk, såsom (låg)tyska eller ryska, vandrat in i svenskan. Vissa ord kan ha lånats in från andra, närliggande slaviska språk.
Intill eken och tallen, som numera ligger på marken täckt av mossa, har ungdomar planterat två nya träd och inhägnat dem med ett staket. Foto: Stanisław Godula
Stanisław Godula har besökt skogsparken i Sosnowica, där har man tagit vara på minnet av frihetshjälten Tadeusz Kościuszkos olyckliga kärlek till Ludwika Sosnowska.
Sångaren Krzysztof Krawczyk vid en konsert i Kongresshallen i Warszawa 2008. Foto: Stanisław Godula
Med mig i graven vill jag ha min mikrofon och de svarta glasögon som jag brukar ha på mig på scenen.
Det sade den polske sångaren och kompositören Krzysztof Krawczyk i en intervju före sin död, och när han begravs den 10 april har hans familj sett till att uppfylla denna hans önskan.
Krawczyk föddes 1946 i Katowice, fadern var skådespelare och modern operasångare. Han gick förstås i musikskola för att lära sig sjunga och spelade gitarr spå fritiden. Fadern dog tidigt, och han måste hjälpa till att försörja familjen.
Som 17-åring var han med och bildade gruppen Trubadurzy (Trubadurerna) som snabbt fick flera hits. Trubadurzy spelade på en rad musikfestivaler både i Polen och utomlands, även i Sverige.
1973 inledde han sin solokarriär och framträdde på festivaler runt om i Europa och Sovjetblocket. Hans sånger var mycket populära och han drog mycket folk till de evenemang där han uppträdde.
Han lämnade flera gånger Polen för USA – först 1979 då han tröttnade på att ständigt få sina texter censurerade av regimen. För att få ihop till sitt uppehälle tvingades han ta jobb som taxiförare, bartender eller byggnadsarbetare. Men han spelade och sjöng på klubbar i olika städer. 1989 återvände Krawczyk till Polen och spelade in flera skivor med rock’n roll, en stil som skiljde sig från hans tidigare produktion. Han gjorde ofta covers på internationella slagnummer. 1990 reste han tillbaka till USA ett par år.
Med albumet Ojcu Świętemu śpiewajmy. (Låt oss sjunga för den heliga fadern) fick han en guldskiva, och han sjöng sången för påven i samband med en pilgrimsfärd till Peterskyrkan i Rom år 2000.
Under sin karriär har han tilldelats en lång rad utmärkelser.
Han avled i sviterna av covid-19 den 5 april, 75 år gammal, en legend på den polska scenen.
Bulletinens fotograf i Warszawa, Stanisław Godula, fotograferade under en av Krzysztof Krawczyks konserter på Kulturpalatset i december 2008. I slutet av konserten steg sångaren ner från scenen och tackade personligen Godula för hans bilder, som nu har en plats i familjen Krawczyks privata arkiv.
– Det var ett stort ögonblick för mig, säger Stanisław Godula vid minnet. Jag har fotograferat under många kända artisters konserter i Warszawa, men jag har aldrig upplevt en stämning som den gången i Kongresshallen. Krawczyk var älskad av fyra generationer polacker.
Klipp ur lokaltidning – möjligen Mariestadstidningen.
Fem unga män kapade ett Lotplan för att fly till Sverige när kommunistregimen tagit makten i Polen efter andra världskriget. De fick asyl, och Henryk Malinowski, f.d. soldat i AK, Hemmaarmén, blev med tiden ordförande i Polska Flyktingrådet i Sverige.
Jaceg Gancarson och Natalja Zaitseva berättar om flykten, som uppmärksammades i svenska medier.
Krzysztof Komeda, teckning av Zbigniew Kresowaty.
Wikipedia.
Klassisk polsk musik är erkänd och respekterad. Vid sidan av mästaren Chopin har även storheter som Krzysztof Penderecki, Karol Szymanowski, Wojciech Kilar och den nyligen bortgångne Stanisław Skrowaczewski satt Polen på den internationella klassiska musikkartan. Men det finns ett parallellspår i den polska musikexporten som inte är lika omtalat – den polska jazzen. Två två polska namn som på ett extraordinärt sätt lyckats etablera sig i den internationella jazzeliten är Eddie Rosner och Krzysztof Komeda.
PResident Andrzej Duda under valvakan. Foto JA Stoltz.
Just nu står författaren Jakub Żulczyk inför rätta för att ha förolämpat president Andrzej Duda. Żulczyk har sagt att Duda var en idiot som inte gratulerade USAs nyvalde president Joe Biden direkt efter valet. Duda gratulerade till en väl genomförd kampanj, men inte till valsegern. En privatperson anmälde brottet till åklagaren, enligt den regeringsvänliga tidningen wPolityce. Brottet kan ge upp till tre års fängelse men troligen blir straffet några månaders samhällstjänst.
Nu är Duda inte ensam om att ha utsatts för sådana kränkningar, många brottslingar har åtalats och dömts till olika straff.
En man i Toruń som ritade en penis på en affisch av president Duda och skrev ”Fem år av skam” bredvid anmäldes av en privatperson och fick några månaders samhällstjänst för sitt tilltag. Förra året greps en demonstrant som viftade med en banderoll med texten ”Vi har en idiot till president”.
Det förra statsöverhuvudet Bronisław Komorowski utsattes också för förolämpningar. Först var det en ung man som lagt upp en hemsida på internet där besökarna kunde skjuta till måls på presidentens ansikte. Polisen jagade upphovsmannen och drog honom inför rätta. Komorowski själv vred sina händer: Jag vill inte att han ska åtalas, jag har kämpat för yttrandefrihet i hela mitt liv, sade presidenten. Det hjälpte inte, lag är lag.
En annan person, en arbetslös lärare, dömdes för vulgära kommentarer på nätet om Komorowski.
2008 stod två personer inför rätta för att ha uttalat sig kränkande om numera avlidne presidenten Lech Kaczyński, tvillingbror till PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Den ena var en hemlös alkoholist som hade uttalat sig kritiskt om Kaczyński. Polisen grep honom efter flera års letande. Den andre var ett ungt datasnille som hade manipulerat Google så att om man sökte på det polska ordet kutas (snopp) fick man presidentens hemsida överst på träfflistan.
Det är också olagligt att kränka någon annans religiösa känslor, och det finns en särskild organisation som bevakar medier för att kunna åtala de skyldiga. Kända exempel är hårdrockaren Nergal som upprepade gånger dömts för att ha gycklat med religionen på scenen, och popsångerskan Doda Rabczewska, som sa att de som skrev Bibeln förmodligen var berusade av vin och hasch.
En pjäs som går i Warszawa just nu utreds för kränkning av religiösa känslor, och journalisten Jerzy Owsiak, som leder den uppskattade välgörenhetsinsamlingen Den stora Julorkestern har flera gånger åtalats för att ha svurit på scenen. (Notes from Poland och PB mars 21)
Konstanty Rokicki, polsk diplomat som förfalskade pass för att rädda judar under andra världskriget. Foto: wikipedia.
I ett militärarkiv i Polen har historikerna stött på dokument som visar att två polska diplomater i utlandstjänst under andra världskriget räddade judar undan Förintelsen. Båda hade diplomatisk immunitet och åtminstone en av dem tillhörde underrättelsetjänsten.
Den ene av dem, konsul Konstanty Rokicki, var stationerad i Bern, Schweiz. Han ingick i den s.k. Ładoś-gruppen.
Gruppen bestod av sex personer – diplomater som Rokicki, Aleksander Ładoś, Stefan Ryniewicz och Juliusz Kühl, samt Abraham Silberschein, medlem av det polska parlamentet under mellankrigstiden och den den schweiziske köpmannen Chaim Eiss.
Det var en helt informell grupp som smugglade fotografier och personuppgifter till Bern, där man förfalskade pass som angav att de judiska innehavarna var medborgare i Peru, Paraguay, Haiti, Honduras osv. Man fick hjälp av diplomater från respektive land med sigill och annat som skulle visa att passen var äkta.
Foto: wikipedia Wojciech Rychlewicz, bild från hans studentlegitimation.
Den andre, Wojciech Rychlewicz, var generalkonsul i Istanbul under kriget. Han var formellt anställd på det polska utrikesdepartementet, men också i underrättelsetjänsten, där han gick under namnet Gazi. I Istanbul hade han till uppgift att följa och rapportera om särskilt nazityska och sovjetiska aktiviteter i Turkiet.
Med exilregeringens tysta godkännande utfärdade Rychlewicz en rad intyg som visade att tusentals polska judar var katoliker. Därmed kunde de lämna Europa och resa till Palestina eller till den amerikanska kontinenten.
Han var också med 1939 när 75 ton guld överfördes från den polska centralbanken till Frankrike för att de inte skulle falla i ockupanternas händer. (Dziennik.pl och gdp.pl 25 mars 21)
En av Polens största poeter Adam Zagajewski är död. Han blev 75 år gammal. Många gånger nominerad till och tippad som Nobelpristagare i litteratur var han väl känd och uppskattad ute i världen. Men han var också engagerad på demokratins och frihetens sida.
Han föddes i Lviv 1945 och samma år kom han med sina föräldrar till staden Gliwice i Schlesien. Han studerade filosofi och psykologi. Hans litterära debut kom 1967. Det var dikten Muzyka (Musiken) som publicerades i tidskriften Życie Literackie och valdes av ingen mindre än den senare Nobelpristagaren Wisława Szymborska.
Under 1970-talet blev han som många andra diktarkolleger belagd med censur av den kommunistiska regimen. Zagajewski tillhörde den då mycket livskraftiga litterära gruppen Nowa Fala (Nya vågen) som språkligt och konstnärligt och idémässigt opponerade sig mot makthavarnas förljugna propagandaspråk och deras språkliga manipulering. Tillsammans med Stanisław Barańczak, Ryszard Krynicki, Julian Kornhauser och Ewa Lipska och några till skapade han en ny poetisk attityd till den ärvda eskapistiska och estetiserande litteraturen (framför allt poesin), den föreställda världen. I boken Świąt nie przedstawiony (Den icke-föreställda världen) från 1974 som han skrev tillsammans med Julian Kornhauser presenterades inte bara en kritisk syn på 1960- och 1970-talens polska litteratur utan även ett litterärt program som generellt gick ut på att djupgående analysera verkligheten och beskriva omgivande realia utan omsvep som myter, allegorier och metaforer erbjöd. Författarna uppfattade poesin och litteraturen i allmänhet som ett redskap för att skapa samhällets och medborgarnas självinsikt och kunskap. Nowa Falas diktare stod ofta den lingvistiska poesin nära även om deras främsta mål var att ge en poetisk analys av det officiella språket och att uttrycka den påtagliga erfarenheten av att leva med ett brutalt manipulerat språk.
Men Zagajewski gick vidare i sin poetiska utveckling. Han skrev en allmängiltig poesi som ofta berörde existentiella och moraliska problem. Hans diktning var orimmad, fri. Kanske härstammade det från hans övertygelse om att meningen är det viktigaste och inte hur vi utformar språket. Hemligheten med hur vi upplever och erfar verkligheten, den moderna världen och människan var själva kärnan i hans diktning.
I sina essäer var Zagajewski utan tvekan en ivrig förespråkare av frihet, mångfald och konst. Orädd som han var för att offentligt ta ställning i politiska frågor och kritiskt granska verkligheten och det politiska livet (inte bara i Polen) fordrade han av sig själv och sin läsare något mer. Så var det när han skrev diktsamlingen Ode till mångfalden, essäen Solidaritet och ensamhet och i den sista essäboken från 2019 Substancja nieuporzadkowana (Den oordnade substansen). Så skrev han: ”Professionella politiker verkar ofta som skapelser som en smula komprometterar mänskligheten. Som något karikatyrmässiga skapelser. (…) Som om man amputerade en ansenlig del av deras själar.” Zagajewski ville inte reducera friheten till dess ”politiska aspekt”:
”Det är kanske värt att komma ihåg att i varje gemenskap som inte totalt dominerats av analfabeter ännu, pågår ett annat lugnare, tystare samtal som inte tilldrar sig så stor uppmärksamhet men som är lika viktigt; ett samtal om Gud, om livets mening, om konsten, litteraturen, musiken, om civilisationens natur, om sambandet mellan moderniteten och traditionen eller om döden”.
Som vi andra tvivlade ibland Adam Zagajewski. Han tvivlade på sig själv, på mänskligheten och poesins makt. I sitt berömda tal i samband med mottagandet av Prinsessan av Asturiens litteraturpris sa han bland annat: ”Poesi är inte på modet längre”. Där hade du fel, käre Adam. Poesi är på modet. Tack vare diktare som du.
Czesław Niemen är en av 1900-talets främsta pop- och jazzmusiker med en karriär också utanför landet. Stanisław Godula, som följt honom genom åren, fick nyligen höra att det finns ett Niemen-museum i Belarus, och skyndade dit.
Sveriges hållning i coronapandemin har väckt uppseende över hela världen – inget masktvång och ingen lockdown. Hur har svenskarna det egentligen – är de lyckliga i sina röda hus med vita knutar, frågade man sig. I början av hösten skickade Gazeta Wyborczas redaktion ut en reporter för att ta reda på detta.
I brunnsparken finns ett monument över nationalkompositören Fryderyk Chopin, till vars minne den årliga pianofestivalen inrättats. Statyn, som avtäcktes 1976, är gjord av skulptören Jan Kucz.
Foto Jacek Halicki
År 1946 instiftades en pianofestival i den lilla kurortsstaden Duszniki Zdrój i södra Polen. Man ville högtidlighålla 120-årsminnet av nationalkompositören Fryderyk Chopins konserter på kurorten. I år har den nu årliga Chopinfestivalen firat 75-årsjubileum men med extraordinära åtgärder på grund av Covid-19-pandemin.
I augusti 1826 kom den då sextonårige Fryderyk Chopin till kurorten för att komma tillrätta med sin dåliga hälsa. Mellan behandlingarna hann han också med några välgörenhetskonsert- er.
Efter andra världskrigets slut påbörjades ett mödosamt arbete att bygga upp alla olika delar i det sargade Polen. Kultursektorn var inget undantag, och musikentusiaster lade då grunden till den årligen återkommande pianofestival i Duszniki-Zdrój i Dolny Sląsk som fortfarande pågår.
Duszniki-Zdrój har anor från 1400-talet och fick officiell status som kurort i mitten på 1700-talet, då en hälsoanläggning byggdes i den lilla staden nära tjeckiska gränsen.
Kozłówka norr om Lublin är värt ett besök. Notera tornen på ömse sidor om slottet – det är inte bara dekoration utan också vattentorn.
Ett par mil ovanför staden Lublin i sydöstra Polen ligger Kozłówka, ett av Polens historiska barockslott. Det byggdes under första halvan av 1700-talet, men den prakt som slottet fortfarande uppvisar kom huvudsakligen till under magnatfamiljen Zamoyskis tid. Slottet som idag är museum är öppet för allmänheten.
Slottet är fyllt av antikviteter och andra dyrbarheter som det anstod en magnatfamilj. Mycket är original, eftersom Kozłówka 1944 fick status som museum av den nya kommunistregimen i Lublin. Därmed räddades byggnader inventarier från plundring.
De som har satt starkast prägel på Kozłówka var greveparet Konstanty Zamoyski (1846–1923) och hans fru Aniela Potocka. De lät bygga en teater, ett kapell och två torn, som dessutom fungerade som vattentorn. Vackra kakelugnar stod för uppvärmningen och palatsets väggar dekorerades med väggmålningar.
Konstanty Zamoyskis sovrum. På det engelska serveringsbordet står engelska och franska silver- och nysilverföremål från 1800-1900-talen.
Konstanty var intresserad av ny teknik och lät installera nymodigheter som badrum – sex stycken. Här och där fanns också kylskåp, alltså plåtskåp fyllda med krossad is. Och i salongen står ett självspelande piano.
I Adam Zamoyskis sovrum finns ovanstående skulptur, Den knästående Afrodite, en 1800-talskopia av en antik skulptur i vit marmor.
Efter honom övergick slottet i kusinen Adam Zamoyskis ägo. 1928 lät han det polska landslaget i gymnastik hålla träningsläger på palatsets gård inför OS i Amsterdam.
Sonen Aleksander Zamoyski (1898-1961) skickades till koncentrationslägren Auschwitz och Dachau under andra världskriget och när den sovjetiska armen 1944 närmade sig tog hustrun Jadwiga Zamoyska (1908-1998) med sig en rad värdeföremål med sig till Warszawa. Tanken var att rädda dem undan förstörelse, men det mesta förstördes under Warszawaupproret. Det som blev kvar i slottet räddades mirakulöst när Kozłówka i slutet av andra världskriget blev museum.
Det gör mindre ont – familjen Zamoyskis motto bygger på en gammal legend.
Över slottsgrindarna kan man se Zamoyskis motto: Det gör mindre ont! Enligt familjelegenden deltog en av släktens förfäder, Florian Szary (den Grå) i slaget vid Płowce 1331 mot Tyska Orden. Tre gånger fick han magen genomborrad av spjut, och när kungen, Władysław Łokietek, frågade hur det stod till med honom svarade han: Det gör mindre ont än den skada som korsriddarna har orsakat Polen.
Fler bilder:
I bakgrunden en skänk. På det lilla bordet syns fajanskärl från franska Sarreguemines från början av 1900-talet. Nysilverföremålen är en servis för varm choklad från 1800-talet, tillverkad av Christolfle i Paris.Tredelad fotogenlampa från 1800-talet över biljardbordet i biblioteket.Tre putti dansar på 1800-talsfontänen i den franska trädgården. Skulpturen, som är en kopia från Versailles tillverkades av Le Val d’Osne i Paris.I en av byggnaderna på slottet Kozłówka har man inrättat ett galleri för socialrealistisk konst. Där finns detta metallhuvud av Vladimir Lenin.
Venezia är en av de glasserviser som gjort glasbruket i Krosno berömt. Foto: Glasbruket.
Alla känner till den polska kristallen, men många vet kanske inte att det polska glaset som tillverkas för hand i Krosno i sydöstra Polen är världsberömt.
Historien börjar 1923 då det första glasbruket i Krosno uppfördes. Ägare var aktiebolaget ”Polskie Huty Szkła” i Kraków (Polska glasbruk) som 1929 tilldelades en medalj för fina insatser.
Under andra världskriget stannade produktionen upp en kortare tid för att sedan återupptas under tyskt styre. Inför krigsslutet tog tyskarna med sig alla maskiner och brände ner byggnaderna, men bara några dagar därefter började de anställda bygga upp fabriken och produktionen återupptogs strax efter krigsslutet.
Fabriken moderniserades efterhand, produktionen utökades och en hel del gick på export till Storbritannien, Kanada och Brasilien. Glasbruket fick flera utländska utmärkelser.
1958 döptes glasbruket om till ”Krośnieński Huty Szkła” (Krosnos glasbruk). Det startas även en målarverkstad och en skola för glasstudier. Nya fabriksbyggnader uppfördes och andra glasbruk anslöts till företaget.
Blåklocka, som designades för svenska Duka, var mycket populär.
Foto: Henrik Oxelcrantz
Mellan 1979 och 1980 fungerade glasbruket inom ramen för planekonomin. Produktionen var stor, och i nästan varje polskt hem fanns glas från Krosno. Företaget höll hårt på att allt skulle tillverkas för hand, vilket inte minst uppskattades utomlands. Modellerna som togs fram bildar historia i polsk design och många projektledare uppnår världsrykte. Bruket fick prestigefyllda beställningar från drottning Elizabeth II i Storbritannien, kejsar Akihito i Japan och kung Juan Carlos i Spanien. Man tillverkade även en glasserie med namnet ”Blåklockan” till Duka det på den tiden ledande inredningsföretaget i Sverige. Blåklockan blev mycket populär. Man producerade också en glasserie med namnet ”Optyk” till den exklusiva varuhuskedjan Galeries Lafayette i Frankrike.
Även Krista nådde utanför Polens gränser. Foto: Glasbruket i Krosno.
År 1988 nådde produktionen rekord, och Krosnos Glasbruk vann första pris i tävlingen ”Made in Poland”. Vid övergången till marknadsekonomi introducerades glasbruket på börsen i Warszawa och blev åter ett aktiebolag. År 2001 bildas kapitalgruppen ”Krosno” som omfattade glasbruket i Krosno samt glasbruken i Jaśle och Tarnów. S.k. firmasalonger – ”Galerie Krosno” – öppnades i shoppinggalerier som Złote Tarasy och Arkadia i Warszawa, Stary Browar i Poznań, Manufaktura i Łódź, Galeria Kazimierz i Kraków och Arkady i Wrocław.
Vid sitt 80-års jubileum år 2003 tilldelades glasbruket Republiken Polen presidents utmärkelse för utmärkande insats beträffande byggandet av polsk ekonomisk prestige i Europeiska Unionens länder.
Men tiderna försämrades och 2009 stod Krosno glasbruk inför konkurs. Valda delar av företaget såldes men man lyckades upprätthålla en viss produktion och kunde fortfarande med framgång sälja sitt glas i Polen och utomlands. 2016 köpte den sydafrikanska investeringsfonden Coast2Coast in sig i verksamheten med 121 miljoner złoty, och därmed var en sju år lång likvideringsprocess över. Namnet ändrades till Krosno Glass och en ny era inleddes.
Idag har företaget 2200 anställda och visitkortet är fortfarande glas som tillverkats för hand. Över 90 % av det handblåsta glaset går på export och cirka 60 % av det maskinellt tillverkade exporteras. Produkterna har hela tiden sålts under eget namn, vilket är ovanligt för produkter från östra Europa. I nuläget exporteras till 60 länder världen över, framför allt till USA och Storbritannien, men också till Japan, Australien, Sverige och Tyskland.
Jagellonska eken dominerar i universitetets Botaniska trädgård. Med över 250 år på nacken besitter den en klokskap som vi människor inte lärt oss.
Det är möjligt att det var någon gång vid den här tiden för 258 år sedan, som ett litet ekollon föll till marken och grävde ner sig på en gynnsam plats så att det kunde slå rot och låta sina små bladknyten sträcka upp sig mot solen. Låt oss säga att det var var år 1762.
Det var året då Sverige slöt fred med Preussen, och avslutade det krig som senare fick den lustiga benämningen Potatiskriget. Namnet kom sig av att de svenska soldaterna tog med sig kunskapen om potatisodling hem. Men i övriga Europa kallades det nog så som polackerna talar om kriget, Wojna siedmioletnia, sjuårskriget. Samma år blev också Katarina II kejsarinna av Ryssland, Luleå drabbades av en stadsbrand och Drottningholmsteatern brann ner.
Men samtidigt kunde man glädja sig åt att Christoph Willibald Glucks underbara opera Orfeus och Eurydike det året hade premiär och åt att Jean Jacques Rousseau då publicerade sina banbrytande verk Émile eller om uppfostran samt Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder – i Amsterdam, eftersom Rousseaus skrifter var förbjudna i hans hemland Frankrike.
Så här kan man fortsätta, men det bekommer nog inte den ek som idag står i Botaniska trädgården i Kraków. Den upptas antagligen av helt andra tankar. Om den tänker på det vis som vår begränsade uppfattningsförmåga förstår.
På den plats där ekollonet slog rot fanns ännu ingen botanisk trädgård. Den grundades först år 1783. Därmed är Krakóws Botaniska trädgård, som tillhör Jagellonska universitetet, Polens äldsta. Men egentligen har platsen varit en trädgård längre än så, eftersom Jagellonska universitetet redan på 1500-talet anlade en medicinsk trädgård på platsen. Skillnaden var att man inte bedrivit någon botanisk forskning. Det är ju föga förvånande, eftersom det först var på 1700-talet som man började med vetenskaplig odling i dylika trädgårdar med ett klassificeringssystem. Ja, mycket riktigt, Carl von Linné hade, med sin Systema naturae från 1735, ett finger med i spelet för att gynna framväxten av botaniska trädgårdar.
Botaniska trädgården i Kraków har många delar att stoltsera med, redan på 1700-talet hade trädgården upp mot 3 000 olika växtarter. Bland annat finns en unik kollektion orkidéer som hämtades från Sydamerika under mitten av 1800-talet. Idag är det den äldsta och största samlingen av orkidéer i Polen. Växthusen byggdes redan på 1800-talet, och en alpinträdgård tillkom i början av 1900-talet. Meteorologiska observationer har utförts sedan 1825, men själva mätstationen installerades redan 1792.
Idag hyser Botaniska trädgården i Kraków ungefär 5 000 arter, och bland dessa finns vår ek, som är så känd att den tillägnats en egen sida på Wikipedia. Dąb Jagielloński, den Jagellonska eken. I förhållande till den är man liten på många vis, när dess väldiga grenverk sträcker sig ut över himlen. Genom ekens stam, utmed varje gren och i varje blads nervsystem, löper århundraden av människors liv, död, och stök. Eken besitter en slags klokskap som vi människor inte lärt oss. Något som man blir varse när man låter blicken treva uppför dess respektingivande stam.
Lech Wałęsa under strejken i Gdańsk i augusti 1980.
Foto: wikimedia commons
Igår den 14 augusti för 40 år sedan inledde Lech Wałęsa strejken vid varvet i Gdańsk. Det var den viktigaste protesten på 1980-talet, eftersom man nu började framföra även politiska krav, inte bara ekonomiska.
Det var nu Solidaritet formulerade sina 21 krav, som bland annat innebar rätten att strejka och frigivning av fängslade strejkande och aktivister.
Strejken, som spred sig från Gdańsk till andra varv, sedan till hamnarna, kollektivtrafiken och några fabriker, höll på i en månad. Därefter undertecknade kommunistregimen och de strejkande en historisk överenskommelse som innebar början till förändringar i det politiska systemet.
Augustiöverenskommelserna var starten till de förändringar som så småningom medförde kommunistregimens fall och det delvis fria valet i juli 1989, då Solidaritet vann en förkrossande seger. Efter det föll den ena kommunistregimen efter den andra i Öst- och Centraleuropa – mest uppmärksammades när Berlinmuren öppnades i november samma år.
Under senare år har firandet av 14 augusti tonats ner, eftersom PiS-regeringen ogärna vill lyfta fram Wałęsa i ljuset.
Polens nya ambassadör i Sverige Joanna Hofman och Peter Eklund, Svensk-Polska Samfundets ordförande.
– Tänk om mina anfäder kunde se mig när jag träffar den svenske kungen i samband med min ackreditering!
Det säger Joanna Hofman, Polens nya ambassadör i Sverige. Hennes anfäder var högre befäl och allierade med Napoleon på den tiden det begav sig.
– De kanske träffade kungens anfader, general Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan av Sverige, inom den franska armén?
Svensk-Polska samfundets ordförande Peter Eklund träffade en måndageftermiddag i juli den nya ambassadören på polska ambassaden i Stockholm.
Ambassadör Hofman har varit i Sverige sedan början av mars.
Hon presenteras närmare i höstens nummer av Samfundets medlemstidning Svensk-Polsk Bulletin. Förutom att ha tjänstgjort som diplomat i Helsingfors, Jerusalem och Washington har hon varit anställd av finska energiföretaget Fortum i Turkiet. På visitkortet kan hon även skriva skådespelerska då hon filmat och medverkat i TV serier.
President Andrzej Duda vann andra omgången i söndagens presidentval med 51 % – 10,4 miljoner röster. Han får därmed ytterligare fem år som Polens president.
Utmanaren Rafał Trzaskowski från oppositionella Medborgarkoalitionen fick 49 % – 10 miljoner röster.
Uppgifterna kommer från PKW, Valkommissionen, när 99,97 % osv rösterna räknats. Återstående röster räcker inte till för att rubba Dudas seger.
Valdeltagandet uppgick till 68,2 % – en hög siffra för polska förhållanden.
Valresultatet presenterades i TVN24. Foto: Jan Axel Stoltz
Valet i Polen är över, och som väntat fick president Andrzej Duda (regeringspartiet Lag och Rättvisa, PiS) flest röster – 43,5 %, meddelar Valkommissionen (PKW). På andra plats kom Rafał Trzaskowski (KO) med 30,46 %.
Det är alltså dessa två som ställer upp i det slutgiltiga valet om två veckor och deras kampanjorganisationer är i full färd med att utvärdera resultatet och bedöma vilka frågor de ska satsa på i nästa omgång.
Frågan är nu vilka av de utslagna kandidaternas väljare som kan tänka sig att rösta på någon av de två huvudkandidaterna.
Den partilöse kandidaten Szymon Hołownia har med 13,87 % fångat upp väljare som är trötta på det politiska käbblet och vill revolutionera samhället. Det ska göras bland annat med ett ökat medborgarinflytande. Vi ska inte bli förvånade om han bildar ett eget parti till parlamentsvalet 2023.
Hołownia har sagt att han inte kommer att uppmana sina väljare att rösta på någon av de andra – enligt hans åsikt tillhör de båda det politiska etablissemanget som han vill ska försvinna.
På fjärde plats kom ultranationalisten Krzysztof Bosak (6,78 %). Han lockar dels ultranationalister, dels unga välutbildade stadsbor som ogillar de bidrag som PiS-regeringen har infört. En del av hans väljare gå nog till Duda som de betraktar som den minst olämpliga kandidaten. Men en del andra kan tänkas rösta på Trzaskowski, som gjort sig populär under sin tid som borgmästare i Warszawa.
Bondepartiets (PSL) ordförande Władysław Kosiniak-Kamysz fick oväntat få röster, liksom Robert Biedroń,(drygt 2 % vardera). Tillsammans med Hołownia låg de bra till i opinionen innan Trzaskowski klev fram på scenen. Han har tagit många röster från framför allt Kosiniak-Kamysz och Biedroń.
Kosiniak-Kamysz väljare går sannolikt huvudsakligen till det konservativa PiS, Biedrońs troligen till Trzaskowski. Biedroń är Polens förste öppet homosexuella parlamentsledamot, och Trzaskowski har deklarerat att homosexuella ska ha samma rättigheter som alla andra.
Ytterligare fem kandidater ställde upp, men de fick tillsammans bara drygt 1 % av rösterna.
Alla utlandsröster är inte klara, meddelar PKW. Valdeltagandet var 64,51 %. (PB 30 juni 20)
Namnet Bukowski är välkänt för svenskarna, särskilt för dem som tycker om auktioner. Vad alla kanske inte vet är att Auktionsfirman Bukowskis grundades 1873 av Henryk Bukowski, en invandrare från Polen. En annan polsk invandrare i Sverige, Michał Haykowski, gav nyligen ut en biografi över Bukowski, Imię żyje nadal (Namnet lever kvar). Sigge Fedyk har läst den.
Henryk Bukowski föddes 1839 som ett av många barn i en fattig adelsfamilj i Litauen. Han studerade juridik i Moskva och efter januariupproret 1863 flydde han tillsammans med två kamrater till Sverige. Han hade tur och fick anställning på Kungliga Biblioteket i Stockholm, där han katalogiserade polska handlingar och böcker som kommit till Sverige som krigsbyte. Sedan fick han i uppgift att katalogisera hovjuveleraren Christian Hammers konstsamlingar.
1870 öppnade han sin första konst- och antikvitetsaffär på Jakobsgatan i Stockholm där han började med konstauktioner.
Henryk Bukowski gifte sig och fick fyra barn, varav tre dog tidigt och äktenskapet slutade i skilsmässa. Han engagerade sig i sitt arbete och hans namn blev snart en garant för kunskap och hederlighet. När han senare flyttade till Arsenalsgatan kom hovet att bli hans största kund. Han gjorde flera gånger stora klipp – som när han köpte Anders Zorns teckning Barnhuvud för 8 kronor och 5 öre.
När Christian Hammers stora samling såldes i Köln lyckades Bukowski köpa upp flera svenska konstskatter. Han hjälpte Artur Hazelius vid grundandet av Nordiska museet och sponsrade slavisten Alfred Jensen som översatte Adam Mickiewicz nationalepos Pan Tadeusz.
År 1900 dog Bukowski. Han var då ensam i Sverige sedan hans enda dotter flyttat till Kraków. Han begravdes i Stockholm, men efter ett par månader flyttades kistan efter hans sista önskan till Schweiz. Efter sig lämnade han ett företag som var det bästa i sin bransch i Norden.
I början av 2019 fick jag en bröllopsinbjudan. Min brorsons dotter, Emilia från New York, skulle gifta sig i Polen den 12:e juli. Hon hade åkt till Wrocław för att studera till tandläkare, där hon träffat Andrzej, som utbildade sig till gruvingenjör. Kärlek uppstod.
Bröllopet började klockan två på eftermiddagen hemma hos brudens kusin.
Brudgummen kom med en stor grupp folkdansare och musikanter som dansade och spelade. Allt enligt gammal łębkowisk tradition. I en stor rund soffa satt de närmaste anhöriga. Brudparet knäböjde framför var och en av dessa för att tacka. Allt medan de övriga närvarande sjöng.
Ted Bergdahl och Magda Domeradzka gör Polenpodden tillsammans.
Foto: Ted Bergdahl
Polenpodden fyller fem år i år. Redan från början var tanken att ge en mer varierad bild av Polen än den man ser i traditionella medier och under de gångna åren har Podden tagit upp en rad aktuella och ibland brännande ämnen som poddvärdarna Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka avhandlar med varandra eller med någon gäst.
Podden, som snabbt nådde tusentals lyssnare, har också en Facebooksida, där lyssnarna ibland hetsigt diskuterar både innehåll och åsikter.
I år är det 210 år sedan den polske kompositören Fryderyk Chopin föddes i den delen av Polen som lydde under rysk överhöghet. Vid den här tiden var det bara femton år sedan Polen delades upp mellan Ryssland, Preussen och Österrike-Ungern. Föräldrarna bodde i Żelazowa Wola, väster om Warszawa, men flyttade ett halvår senare till Warszawa där fadern fått anställning som lärare. Läs mer >>
För några år sedan kom det ut en bok om Chopins år på Nohant, Les étés de Frédéric Chopin à Nohant 1839-1846, skriven av författaren Jean-Yves Patte. Henrik Oxelcrantz har läst den. Läs vidare >>
Järnvägsstationen från huvudingången och huskroppen högerut. Foto: Hans Göran Tommila.
Mycket har redan skrivits i Bulletinen om såväl litauiska Vilnius som Lwów eller Lviv som staden nu heter på ukrainska. Här kommer ytterligare några intressanta fakta om Lwów, skriver Hans Göran Tommila och berättar om matematikerna, järnvägsstationen, katedralerna och den tvivelaktige hjälten Stefan Banderas.
I Sverige tillämpar man den darwinistiska modellen och sorterar bort de gamla och sjuka, hävdar Polens hälsominister Łukasz Szumanowski och premiärminister Mateusz Morawiecki
– I Sverige tillämpar man – i alla fall gjorde man det i början – en vad vi kallar darwinistisk modell som går ut på att de gamla och svaga faller ifrån, medan de friska går vidare.
Det sade hälsominister Łukasz Szumanowski på en presskonferens om corona-läget i Polen, där han tillfrågades om regeringen aldrig övervägt att använda den svenska modellen.
– Men i Polen, där Solidaritet föddes och där stödet till de svaga alltid varit och alltid ska vara närvarande, är den modellen helt enkelt inte acceptabel, fortsatte hälsoministern. Vi vill hjälpa våra svaga, våra sjuka, våra medborgare, våra patienter ska bli friska, och vi tänker inte säga till dem: Ni måste härda ut, och klarar ni inte av det så må det vara hänt!
Premiärminister Mateusz Morawiecki som också var med på presskonferensen utvecklade vad Szumanowski menade.
– Vi måste vara medvetna om att det finns rika länder, ett av rikaste i världen, där man ägnar sig åt ett urval av patienter som får vård, och resten får inte det med hänvisning till brist på sängplatser, brist på respiratorer, brist på adekvat utrustning, och brist på vårdpersonal, sade regeringschefen.
– Detta är något som bara för några månader sedan var helt otänkbart. Ingen kunde överhuvudtaget ens föreställa sig ett sådant scenario. Det som i idag i världspressen kallas för den svenska modellen, eller som hälsoministern refererade till som den darwinistiska modellen, har aldrig någonsin varit något som vi övervägt eller tänkt på att använda. Vi har försökt och vi fortsätter att försöka rädda varje liv, och det har varit utgångspunkten för alla våra blixtsnabba åtgärder som vi vidtar.
Det är alltså Sverige Morawiecki talar om här. Han använder ordet selekcja (selektion, urval) när han förklarar vad han anser att den svenska modellen innebär för svaga och gamla gentemot den friska befolkningen. För en polsk åhörare har det ordet selekcja en innebörd som går förlorad i översättning. Det för tankarna till nazisternas övergrepp mot den judiska, romska och polska befolkningen i koncentrationslägren där man ofta använde sig av just selekcja när man skulle välja ut arbetsdugliga fångar från dem som inte kunde användas som resurser. De svaga och gamla mördades.
Augustówkanalen flyter genom det polska landskapet. Foto: wikipedia
Polens betydelse som industrination har till stor del varit beroende av dess vattenvägar. Vid import och export har varor transporterats till och från sina slutmål med hjälp av båttrafik. I Bulletinen har vi redan redovisat Elblągkanalen och Mazuriska kanalen och dåtidens ambitioner att utnyttja farlederna både som nytto- och turistleder. I setta nummer presenteras Augustówkanalens uppgång och fall. Kanalen kom till för att det dåtida Polen skulle kunna undvika Preussens tullblockad av råvarutransporter. Det bör i sammanhanget nämnas att Augustówkanalen var ”helpolsk” – marken var polsk och konstruktörerna var polska till skillnad från de båda ovannämnda kanalerna som delvis var tyska byggnadsverk. Einar Persson fortsätter sin genomgång av de polska vattenvägarna.
Katowice ligger mitt i kolbältet och den smutsiga luften har gett staden dåligt rykte, den framstår som grå och ogästvänlig. Sonia Engström beslöt att göra ett besök och kunde konstatera att ryktet talar osanning. Här finns en rikedom av kulturella ansträngningar, och en formlig skatt av jugendbyggnader och minnen från en svunnen tid. Foto: Sonia Engström.
Mellan Kraków och Wrocław ligger en stad som för en lite mer undanskymd tillvaro. De flesta känner nog till den, men väldigt få verkar tro att den har något av värde att erbjuda sina besökare. Även många polacker tycks ha ett lite kärvt förhållningssätt till staden. Staden jag syftar på är Katowice. Med sina drygt 300 000 invånare är den Polens elfte största stad. Tillsammans med städer som Sosnowiec, Gliwice, Zabrze, Bytom och många andra, bildar Katowice ett urbant kluster som till ytan är ett av de största i EU. Den ena staden sträcker sig in i den andra, och ibland är det svårt att avgöra var gränserna går.
I helgen utbröt en förödande brand i Polens största
nationalpark Biebrza i nordöstra Polen. På grund av den långvariga torka som
drabbat Polen, har branden eskalerat kraftigt under den gångna veckan. På
torsdagskvällen uppskattas att hela 6000 hektar eldhärjats, vilket motsvarar
ungefär ytan av 8 500 fotbollsplaner! Det är främst de för Centraleuropa
unika torvmyrarna och de för året uttorkade översilningsängarna som drabbats.
Med en intensiv arbetsinsats har man än så länge kunnat
förhindra att branden spridit sig i de omgivande skogarna och även kunnat
skydda de små byarna som finns utspridda i landskapet. Lyckligtvis finns inga
rapporter ännu om personskador-
Konsekvenserna för det unika djurlivet är katastrofala.
Många däggdjur har bränts ihjäl av den framrusande elden och även fåglar har
drabbats. Agnieszka Zach, en av många parkguider, skrev häromdagen på Facebook,
“På varje hektar som brinner, så dör nyfödda älgar, hjortar och vildsvin. Ägg
och kycklingar dukar under. Djur dör när de försöker försvara sina ägg och
ungar”. Brandmän berättar att de sett en havsörnshona brännas ihjäl, då hon
vägrade lämna sina nykläckta ungar. Hon försökte skydda dem mot elden under
sina utbredda vingar!
Biebrza är ett paradis för många sällsynta fågelarter, som
den globalt utrotningshotade vattensångare och den sällsynta större skrikörnen.
Biebrza har också Polens största älgstam, men man hittar också livskraftiga
bestånd av lodjur, varg, kronhjort och vildsvin. Under många år har
nationalparken varit en vallfartsort för naturintresserade från hela världen.
Årligen bryter mindre bränder ut, orsakade av av bönder som
eldar fjolårsgräs, men under den extrema torkan så har det i år lett till en
katastrof! Artur Wiatr från parkledningen menar att mänsklig vårdslöshet troligen
är orsaken till branden, att en liten gnista har orsakat kaos.
Sedan branden bröt ut i söndags har hundratals brandmän
bekämpat elden. Till sin hjälp har man haft vattenbombande flygplan, drönare
och helikoptrar. Ett särskilt problem är att brandhärdarna ligger i väglöst
land, varför man fått använda sig av båtar och pråmar för att komma åt elden.
Ett annat svårt problem är avsaknaden av mobiltäckning i området.
Elden har letat sig ner i torvlagren. Här kan glödbränder
ligga länge och en enda vindpust kan få elden att slå upp igen på oväntade
ställen. Under torsdagen fanns över 300 brandmän från hela Podlaskie på plats,
men även personal från Kraków och Poznań deltar i släckningen. Mängder av
frivilliga från hela Polen har erbjudit sin hjälp, men på grund av Coronapandemin
har detta inte varit möjligt.
På sociala medier sprids dramatiska bilder från
Biebrzabranden. Filmer visar tjocka, svarta moln som väller upp från markerna
och rasande eldsflammor som drar fram över ängar och starrmader. Från den
centralt belägna småstaden Goniądz visar inspelade filmer hur natthimlen färgas
eldröd.
Nyss grät vi för Australien – idag brinner Polens största nationalpark, en av de bäst bevarade torvmarkerna i Europa. Området som hotas av elden är unikt! skrev parkchefen Andrzej Grygoruk på onsdagen.
På Facebook finns det flera uppdaterade sidor om utveckling
i Biebrza. På ”Biebrzański Park Narodowy” finns officiell information och på
den svenskbaserade ”Fåglar i Östra Polen” så samlas material in från olika
polska källor.
Kjell Andersson
De som vill hjälpa till ekonomiskt, kan sätta in pengar på
konto som hanteras av nationalparken. Kontonumren är SWIFT: GOSKPLPW eller
IBAN: PL 31 1130 1059 0017 3397 2620 0016.
Mitt landskap i tystnaden/Mój pejsaż w Ciszy heter den polsk-svenska lyrikern Barbara Kobos Kaminskas nya diktsamling. Den innehåller dikter från 1965 och fram till förra året och blir på så vis en bild av hur poetens tankevärld utvecklats under denna tid.
Barbara Kobos Kaminska bor sedan 1975 i Lund och har gett ut flera tidigare diktsamlingar. Debuten kom 2003 med Krople Życia/Livets droppar och redan året därpå kom: czas idzie … czas biegnie/tiden går … tiden flyr… på polska och svenska samt Krakowskie Kazimierz powraca/Crakow’s Kazimierz Returns på polska och engelska. Sedan följde Oddech ziemi /Jordens andning 2005, Landet överfyllt med aska 2009 och Skrawek Ziemi med sextio gamla och nya dikter, som endast gavs ut på polska.
Hennes dikter präglas ofta av tankar och minnen från förr, inte minst kan hon försjunka i tankar om Förintelsen – samlingen Landet överfyllt med aska kom ut på Förintelsens dag den 27 januari 2009. Men det finns också ljusa minnen – som jollrandet med den lilla dottern Anna.
Samlingens sista dikt lyder: Jag är tystnaden i tystnaden ensamheten i ensamheten minnet i minnet Jag är framtiden i det förflutna. Vad jag har kvar av tid är ovisst. Natten sluter sig i mitt inre landskap.
Översättningen till svenska har gjorts av Terho Paulsson
Som känd Lundapoet har Barbara Kobos Kaminska genom åren deltagit i många diktaftnar, ibland ensam och ibland tillsammans med andra.
När hon inte skapar egen poesi översätter hon gärna andra poeter till och från polska och svenska – men även engelska och spanska.
I veckans avsnitt talar vi om nyss bortgångne tonsättaren Krzysztof Penderecki. Det blir en Coronarapport – med fokus på regeringens munkavle på sjukvårdspersonal. I nyhetskommentarerna om den höga inflationen och en blixtsnabb förändring av vallagen som gör att presidentvalet kan genomföras i maj. Nyhetskommentator: Gunilla Lindberg. Poddvärdar är Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl. Lyssna här >>
I veckans avsnitt bjuder vi på nya vinklar av Coronapandemin: Om hembränt som blir handsprit, app som övervakar polacker i karantän, presidentvalet som ska genomföras som planerat trots smittorisken, skönhetsvård i hemmet och repatriering. Vi pratar med Marta Dybula i Katowice om solidariteten mellan polacker i svåra tider och om kulturlivets fortlevnad. Gunilla Lindberg ger nyhetskommentarer och förklarar bakgrunden till olika skeenden. Poddvärdar är Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka.
I det här avsnittet diskuterar vi hur Coronasmittan påverkar Polen, både politiskt och i vardagslivet. Sonia Engstrom rapporterar från Kraków och Gunilla Lindberg sätter in krisen i ett historiskt och politiskt perspektiv. Poddvärdar är Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka. https://oembed.libsyn.com/embed?item_id=13557995
Justitieminister Zbigniew Ziobro får kritik för domstolsreformen. Foto: Adam Guz, KPRM.
Polen är ett av de länder som har tappat poäng i den
amerikanska organisationen Freedom Houses regelbundet utkommande index över
demokratins utveckling i världen.
I index bedöms politiska rättigheter och medborgerliga
friheter i en rad länder som placeras på en skala mellan 0 och 100. I årets
rapport har demokratin försämrats i 64 länder och förbättrats i 37 länder.
Polen är ett av de länder där demokratin har inskränkts,
rapporterar Freedom House.
Sedan 2015 har det polska indexet sjunkit med nio punkter med anledning av den nya lagstiftning som inskränker rättsväsendets oberoende och mediernas frihet. I förra valet förlorade regeringspartiet sin majoritet i senaten, vilket är oppositionens största framgång på flera år. Samtidigt använde regeringspartiet de offentliga medierna till sin politiska propaganda.
Regeringspartiet behöll dock majoriteten i sejmen, där de
under förra året försökte göra om det polska rättssystemet, skriver
organisationen.
Polen har också fått kritik för omläggningen av
rättsväsendet från GRECO, Europarådets antikorruptionsgrupp).
Ett oberoende rättsväsen är ett grundläggande skydd mot
korruption, skriver ordföranden Marin Mrcela i ett brev till justitieminister
Zbigniew Ziobro. Domstolarnas självständighet och rättsstatsprincipen är
hörnstenar i en demokrati, skriver Mrcela. Att domare kan utsättas för
disciplinära åtgärder försvagar ytterligare domstolarnas oberoende, eftersom det
begränsar domarnas frihet. Det ger den verkställande makten ytterligare
mekanismer att kontrollera rättsväsendet och domarna och strider mot EUs lag.
Vi framförde stark kritik mot försvagningen av det polska
rättsväsendets självständighet 2016–2018, skriver Mrcela, och vi kommer att
fortsätta bevaka situationen i Polen. (onet.pl mars 2020)
Det föds för få barn idag i Polen.
Foto: wikipedia.
Förra året var antalet döda 35 000 fler än antalet
födda i Polen, och det har sett ut på ungefär samma sätt under de senaste åtta
åren – med undantag för 2017, då de nyfödda var lite fler än de avlidna.
Befolkningen i landet minskar alltså kontinuerligt, vilket innebär att allt
färre är med och bidrar till samhällsekonomin.
För att befolkningen ska ligga kvar på samma nivå som
tidigare behövs att kvinnor i fertil ålder föder i snitt 2,1 barn. I Polen
födde kvinnorna bara 1,43 barn, enligt färsk statistik från GUS (Statistiska
centralbyrån). Även på landsbygden är födelsetalen mycket låga.
Anledningarna är flera, skriver GUS i sin rapport. Den
viktigaste är att ungdomar idag går i skolan längre, och därför väntar med att
ingå i fasta förhållanden och skaffa barn. Kostnaderna för att uppfostra barn
ökar tveksamheten.
Under de senaste decennierna har samhället förändrats, och
kvinnornas självständighet i förhållande till männen ökar. Det traditionella
mönstret där mannen har bäst utbildning och högst lön har brutits. Kvinnorna är
idag ofta bättre utbildade, och väljer dessutom att inte gifta sig utan själva
ta hand om barnen. Mer än en fjärdedel av de barn som föddes 2018 växte upp med
bara en förälder.
Utvecklingen i Polen är densamma som i andra länder i
Europa, men de polska födelsetalen är ovanligt låga.
För att råda bot på den sviktande befolkningsutvecklingen
föreslår GUS ett omfattande system av sociala satsningar, från förbättrad förlossningsvård
och barnomsorg fram till förskoleåldern samt ekonomiska stöd till ensamstående
mödrar.
PiS-regeringen införde visserligen 2016 ett generöst
barnbidrag och räknade med att antalet nyfödda skulle öka med 400 000 om
året. Och i början sköt barnafödandet i höjden men idag är siffrorna desamma
som före barnbidraget.
En annan viktig faktor till den minskande befolkningen i
landet är naturligtvis utvandringen – många unga företagsamma polacker flyttar
utomlands för att jobba och stannar sedan kvar i det nya landet och bildar
familj där. Många av de runt en miljon polacker som bor och arbetar i
Storbritannien har till exempel ansökt om förlängt uppehållstillstånd i samband
med Brexit. Det är inte självklart att de polska barn som föds i andra länder kommer
tillbaka och bidrar till att bygga upp hemlandet.
Det kommer rapporter om att tillväxten i den polska ekonomin
håller på att avta. Det är i och för sig inte så märkligt – när nu konjunkturen
vänder blir det kärvare tider i de flesta länder.
Polen har ju ända sedan kommunismens fall haft en jämn och
stadig tillväxt på 3-4 % varje år, till och med under den globala
bankkrisen 2008 då de flesta andra ekonomier svajade till. Den prognos som
hittills har gällt är att ekonomin ska växa med 5,2 %, men nu bedömer man
att 4 % är mer realistiskt.
Ekonomin i landet vilar på den inhemska konsumtionen. Polen
var efter andra världskriget ett inte bara fattigt utan också misskött land.
Efter kommunismens fall har polackerna rest sig, höjt sin levnadsnivå, sin
ekonomiska ställning.
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har under sina år
vid makten stimulerat ekonomin ordentligt genom de omfattande barnbidragen,
genom höjningar av minimilöner, minimipensioner och löner i största allmänhet.
Särskilt barnfamiljerna har vallfärdat till butikerna för
att köpa mat, kläder och annat man behövt. Konsumtionen har ökat rejält.
Ökad konsumtion betyder – förutom vinster för företagen –
fler jobb i handeln och i produktionen. De som nu får jobb bidrar också till
ekonomin, både genom att konsumera och genom att betala skatt.
Men när det är goda tider vill arbetstagarna ha högre löner.
I december satte lönerna rekord enligt GUS (Statistiska centralbyrån).
Genomsnittslönen för anställda i mindre och medelstora företag låg på
5 600 złoty (nästan 15 000 svenska kronor). Men högre löner betyder
inte bara mer inkomster åt staten (skatter) utan också högre priser – alltså
inflation.
Konsumtionen i Polen har sjunkit under en tid, det verkar
som att behoven i barnfamiljerna är mättade. Man har börjat spara pengar i
stället för att sätta sprätt på dem. Då går konsumtionen ner, och då förlorar
folk jobben. Då skapar de höjda priserna ett missnöje, och det missnöjet går ut
över politikerna som med sin politik åstadkommit det nya läget.
Det kan komma att få politisk betydelse eftersom Polen
håller presidentval i vår. President Duda är regeringspartiet Lag och Rättvisas
(PiS) kandidat, och en avmattning i ekonomin kan få många väljare att rösta på
någon annan kandidat.
Duda är visserligen populär, men hans förtroende har sjunkit
på senare tid. Olika opinionsundersökningar visar att flera av de andra
kandidaterna har lika stort stöd bland befolkningen som han.
Regeringspartiet vill naturligtvis att deras egen kandidat
ska vinna – det är nödvändigt för att PiS ska kunna gå vidare med sin omdaning
av det polska samhället. Därför har Duda fått gå ut och lova en extra
pensionsutbetalning i samband med presidentvalet – det gjorde man inför
parlamentsvalet i höstas också, och det funkade bra.
Hur som helst – att den ekonomiska tillväxten beräknas bli
4 % i stället för 5,2 % under 2020 är inte illa.
I Sverige ligger prognosen på 1 % och EU beräknas
snitta på 1,4 %.
För femton år sedan var svenska mediers bevakning av vårt
södra grannland Polen inte särskilt omfattande. För att råda bot på detta och
informera på svenska om vad som sker i Polen och om relationerna mellan Sverige
och Polen grundade jag webb-Bulletinen, en nyhetstidning online, bulletinen.org.
Jag har inte varit ensam om att göra Bulletinen, en rad fantastiska skribenter och fotografer har på ideell basis bidragit med material. Framför allt har Dorota Tubielewicz Mattsson bidragit med politiska analyser och vår fantastiska fotograf Stanisław Godula med både text och bilder. Tillsammans har vi under de här femton åren publicerat 13 500 nyhetsnotiser och 1200 längre artiklar.
Men nu behövs det en uppfräschning av Bulletinens yttre, och då passar vi på att byta namn, till det mer lättassocierade Polen-Bulletinen. Sidospalterna har fått stryka på foten eftersom de flesta läser Bulletinen på mobilen numera. Kalendarienotiser ligger i stället i huvudspalten.
Det nya formatet medger att vi kan ha en bild i sidhuvudet –
den är tagen i Warszawa och visar slottet i Łazienkiparken, det som kallas Palatset på Ön. Parken ligger mitt i
staden och ingår i det man inte ska missa vid besök i Polens huvudstad.
Vi önskar alla nya och gamla läsare välkomna till Polen-Bulletinen. Adressen är förstås densamma som tidigare – bulletinen.org.
Karin
Maltestam, ordförande i Svensk-Polska Föreningen Blekinge, håller
en föreläsning om hur Polen blivit en demokrati och hur dagsläget
i Polen ser ut.
Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle. Foto: Piotr Tracz, wikipedia.
Frankrikes president Emmanuel Macron har varit på statsbesök
i Polen. Han har haft överläggningar med president Duda och premiärminister
Morawiecki.
Macron har tidigare skarpt kritiserat reformer som PiS-regeringen genomfört: domstolsreformerna som underminerar rättssäkerheten, flyktingpolitiken osv. Men vid besöket i Warszawa fokuserade han på frågor där de två länderna har gemensamma intressen och därför borde kunna samarbeta.
