Påven och koldioxiden

Det religiösa Polen med blivande presidenten Andrzej Duda i spetsen ställs inför ett dilemma när påven Franciskus I nu offentliggör sin encyklika om miljön.

Encyklikan är tänkt att påverka FNs miljökonferens i Paris i december och Franciskus I talar bland annat om behovet av att minska utsläppen och att byta ut kolbaserad energi.

Polen får en stor del av sin energi från de egna kolgruvorna, och EU har avsatt 7,5 miljarder złoty (runt 17 miljarder svenska kronor) för att modernisera landets energiindustri fram till 2030. Premiärminister Ewa Kopacz lyckades dessutom i oktober förra året få igenom att Polen fritt ska kunna släppa ut koldioxid fram till 2030.

I den sekulära världen har Polen alltså mött förståelse för sina särskilda problem på energifronten. Men nu är det påven som talar – och han vill skynda på kampen mot koldioxiden.

Det är knappast tänkbart för en politiker i det religiösa Polen att avfärda påvens encyklikor, och Duda tillhör det religiösa PiS (Lag och Rättvisa), som har särskilt nära koppling till katolska kyrkan. I politiska frågor har den blivande presidenten hittills uppvisat samma inställning som biskoparna vad gäller till exempel jämställdhet, civila partnerskap, våld i hemmet, aborter, provrörsbefruktning o.s.v.

Fackföreningen Solidaritet brukar uppmana sina medlemmar att rösta på PiS när det är val, och så skedde också i valet i maj där Duda valdes till landets nya president.

Så här är dilemmat: påven vill avveckla kolindustrin, vilket drabbar polska energipriser, polsk arbetsmarknad och polsk ekonomi. Fler arbetslösa kommer Solidaritet inte att gilla.

Det blir en intressant kamp. (wB 18 juni 15)