Visst fan angår oss Polens affärer!

Publicerad 2017-11-18 18:42

Carl Michael Bellman. Efter en målning av Per Krafft d.ä..

Vad rör dig Polens affärer är ett citat som hörs ibland, inte minst i svensk-polska kretsar. Det används för att visa att Bellman och svenskarna på 1700-talet var ointresserade av eller rentav negativa till Polen.

Men hur var det egentligen med det?

Den 5 augusti 1772 kapade stormakterna Ryssland, Preussen och Österrike åt sig var sin stor bit av Polen. Denna Polens första delning inspirerade Carl Michael Bellman att några år senare skriva Fredmans epistel nr 45, med titeln Till fader Mollberg rörande hans harpa och tillika ett slags ad notitiam att Mollberg led oskyldigt på krogen Rostock.

Bellman skildrar hur dansmästaren och musikanten Mollberg blir slagen gul och blå och hans harpa förstörd av några medgäster på krogen Rostock på Västerlånggatan 45 i Stockholm.

Illustration till Fredmans epistel nr 45: Den stackars Mollberg misshandlas för att han talat positivt om Polen. (Konstnär: Elis Chiewitz, Stockholmskällan.)

Han satt nämligen och spelade drottningens pålska i Pålen (= den polska drottningens polska), varvid en skoflickare högg honom på truten och en annan kroggäst vredgat utbrast: Hvad fan angå dej Pålens affärer? Affärer betyder här ’politiska angelägenheter, statssaker’.

Mollberg gjorde sedan saken värre genom att helt högt tala om och kommentera Pål’ns conjunctur (belägenhet och politiska situation). Då slog en ”vindögd madam” med flaskor och glas hans harpa i kras, och skoflickaren högg honom i nacken. Mollberg uppfattades som ett slags propagandist för Polen. Stämningen bland de aggressiva kroggästerna kan ha varit representativ för ryskt inflytande på den sena frihetstidens politik. Han som fällde orden om Polens affärer angick Mollberg var sannolikt en ryssvän. Ryssland var länge kraftigt inblandat i polsk politik.

Stämningen på Rostock var antipolsk, och några gäster utropade: Pålen är straffadt, des öde utmätt! Och de fick ju rätt: Polen återuppstod inte förrän 1918.

Mollberg klagar och frågar: Led jag ej orätt? Harpan är sönder och näsan är sår”. Han antyder att han kan tänka sig att fly till något annat land, där han kan spela för Bacchus och Venus och ”bland virtuoser ta stämma och rang”. Detta har setts som en av de första appellerna för yttrandefrihet i den svenska litteraturen.

Apropå de bevingade orden ”Hvad fan angå dej Pålens affärer?” kan man erinra om att Polens affärer i århundraden angått Sverige, bland annat i flera krig, från mitten av 1500-talet till en bit in på 1700-talet.

De här epistelorden har uppfattats och citerats på olika sätt. De har felaktigt tillskrivits Mollberg och Fredman, och de har kallats ”det gamla ordspråket, en utnött fras, den gamla strofen”. Någon har sett dem som Bellmans ”likgiltiga stäv om Polens affärer” och rent av tolkat dem som ”Bellmans avvisande av Polens affärer”.

Man har också använt dem med den ändrade formen Vad angår oss/mig Polens affärer? som en formel för svenskt lättsinne och som ett uttryck för att man inte ska lägga sin näsa i blöt och att vi inte kan eller ska engagera oss i något som händer långt bort i världen.

Under de senaste åren har många känt ett behov att begrunda de bevingade orden. För visst angår oss Polens affärer och ”conjunctur”!

Bo Bergman



Sök i webb-Bulletinen