Femtio år efter marsrevolten 1968

Publicerad 2018-03-05 19:32

I veckan är det 50 år sedan marshändelserna i Polen. Det var då kommunistregimen oroad av liberala strömningar i Tjeckoslovakien ökade trycket på befolkningen och lät de få kvarvarande judarna i landet bära skulden för de upplopp som följde.

Studentdemonstrationen på universitetets gård den 8 mars 1968. Bild från IPN.

Det finns några särskilt påtagliga händelser i Polens historia efter andra världskriget. Den ena är Poznańrevolten 1956, den andra krigstillståndet 1981 och däremellan marshändelserna 1968.

1956 inleddes en liberalisering i Polen och man hade stora förhoppningar om att landet gick mot en mer mänsklig socialism. Men 1968 kom bakslaget – den försiktiga liberaliseringen i Tjeckoslovakien oroade Sovjetunionen och regimerna i de övriga ”broderländerna”.

Samtidigt tog antisemitismen fart i samband med Mellanösternkonflikten och sexdagarskriget 1967, som ledde till att först Moskva och sedan Warszawa bröt de diplomatiska relationerna med Israel. På arbetsplatserna i Polen arrangerades möten där man fördömde sionismen, och inom kort anklagade generalsekreteraren Władysław Gomułka judarna för att motarbeta statens intressen och en systematisk utrensning av judar ut ur statsförvaltningen vidtog. Det gällde inte minst på universitet och högskolor.

En uppsättning av Mickiewicz pjäs Dziady (Förfädernas afton) på Nationalteatern i Warszawa stoppades eftersom den uppfattades som uppviglande, och det blev den utlösande faktorn för marsrevolten 1968.

Pjäsen handlar om uppror mot Ryssland under den tid när Polen var uppdelat; publiken kunde lätt överföra pjäsen till sin egen samtid och missnöjet med förtrycket från Storebror i öst. Folk vallfärdade till teatern och föreställningen fick stormande applåder.

När den stoppades blev det omfattande protester inte minst bland studenterna, och regimen satte in tusentals beväpnade militärpoliser. Många studenter tvingades lämna universitetet, bland dem Adam Michnik, idag chefredaktör för den stora tidningen Gazeta Wyborcza.

Våldet ledde till ett politiskt uppvaknande bland studenterna, revolten spred sig till andra polska städer, och tusentals demonstranter kastades i fängelse.

Kommunistpartiet arrangerade nu möten där arbetarna stödde regimen och krävde att ordningen skulle återställas genom att ”sionistiska revisionister och kosmopoliter” skulle rensas ut.

Protesterna fortsatte, liksom utrensningarna vid universitet och högskolor. Bland dem som avskedades var kända forskare som Leszek Kołakowski och Zygmunt Bauman. Delar av fakulteterna stängdes, varvid nästan 2 000 besvärliga studenter plötsligt inte längre var studenter.

På ett radio- och tv-sänt partimöte hävdade Gomułka att judiska studenter låg bakom upploppen, uttalade kritik mot judiska forskare och sade att han nu var beredd att utfärda utvandringspass. Det var en smärre sensation i sig – kommunistländerna ville i allmänhet inte att medborgarna skulle resa ut till väst. Men nu handlade det om att judarna skulle ut, och de skulle till Israel. Först måste de avsäga sig sitt polska medborgarskap – de fick inte komma tillbaka. De kunde inte heller räkna med att ta med sig sina ägodelar.

Med trakasserier och tvång drevs mellan 13 000 och 20 000 polska judar under förödmjukande former ut ur landet. Många reste verkligen till Israel men andra sökte sig till USA, Storbritannien – flera tusen kom också till Sverige.

Följden av detta blev ett politiskt uppvaknande bland de unga. De alltmer försämrade levnadsvillkoren fick även arbetarna att samlas och kräva medborgerliga rättigheter. 1970 dog arton människor när regimen slog ner hungerkravallerna i Gdynia med våld. Men under det decenniet utkristalliserades den rörelse som resulterade i bildandet av Solidaritet 1980. Krigstillståndet 1981–83 fördröjde frigörelsen men 1989 höll Polen sina första delvis fria val och röstade bort kommunistregimen. Utvecklingen gick åt samma håll i flera andra östländer, och när Berlinmuren öppnades i november samma år var Sovjets herravälde över Central- och Östeuropa över.



Sök i webb-Bulletinen