Sittstrejkens ekonomiska efterbörd

Funktionsnedsatta och deras föräldrar demonstrerar utanför parlamentet för ekonomisk hjälp.
Foto: FB.

På parlamentets kansli diskuterar man nu vem som ska betala för de funktionshindrade ungdomarnas och deras föräldrars sittstrejk i parlamentet i april-maj.

Vi var ju tvungna att garantera demonstranternas säkerhet, säger talmannen Marek Kuchciński, och sådant kostar pengar. De har också fått mat i 40 dagar.

Vi tar naturligtvis kostnaden på oss, säger Kuchciński, men vi måste fundera över om någon annan ska vara med och betala.

Parlamentskansliet har en budget, men kostnader för demonstranter ingår inte i den, säger kanslichefen Andrzej Grzegrzółka. Talmannen sade redan från början att det är statens uppgift att se till att demonstranterna var nöjda.

Men vi anser att de som bjöd in demonstranterna till att strejka i sejmen också ska vara med och betala kalaset. Och det är oppositionspartiet Moderna (Nowoczesna), en av de mest aktiva var Joanna Scheuring-Wielgus som lämnade partiet kort efter strejken, säger kanslichefen.

De funktionshindrade ungdomarna strejkade i 40 dagar, från den 18 april till den 27 maj, för rätten till ett värdigt liv. Resultatet blev att deras månatliga bidrag höjdes från 865 złoty (2220 svenska kronor) i månaden till 1029 złoty i månaden (2650 kr). Striden stod om ett kontantbidrag på 500 złoty som de funktionshindrade ville ha. Regeringen erbjöd i stället sjukvårdsartiklar och rehabiliteringsinsatser för 520 złoty (1350 svenska kronor).

När Nato hade möte i parlamentets lokaler i slutet av maj stängde man av lokalen där de funktionshindrade befann sig med skärmväggar och stora draperier. De fick inte längre använda hissarna för att ta sig upp på ovanvåningen där det fanns dusch, vilket blev besvärande för alla rullstolsbundna. (PAP och wB 25 maj 18)