Polen leker med elden

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson.

För första gången i EUs historia har ett medlemsland förhörts om de hot som landets regering utsätter dess demokratiska institutioner för. På tisdagskvällen utfrågades Polens biträdande utrikesminister Konrad Szymański i drygt tre timmar bakom stängda dörrar på EU-ministrarnas möte i Luxembourg.

EU- kommissionen har efter hearingen inte ändrat sin ståndpunkt att den polska rättsstaten hotas av systemförändringarna. Polen har inte vidtagit några konkreta åtgärder för att besvara våra invändningar, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor.

Timmermans sammanfattade under 10 minuter sina samtal med den polska regeringen; samtal som inte gett vare sig klarhet i eller lösning på problemen i det polska rättsväsendet sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) övertog regeringsmakten.

Szymański hade inför mötet överlämnat ett dokument till samtliga EU-länder där Polen bemöter EUs invändningar. När det sedan var hans tur lät han medhavda jurister förklara förändringarna i det polska rättssystemet i detalj.

Enligt regeringen har kommissionen felaktigt tolkat och utelämnat fakta. Det handlar om det mest akuta problemet just nu, det vill säga den så kallade pensionsutrensningen som bland annat drabbar Högsta domstolens förste ordförande professor Małgorzata Gersdorf. Hennes mandatperiod löper enligt grundlagen i 6 år, men regeringen anser att den kan avkortas med hjälp av pensionering med motiveringen att inte heller den förre ordföranden satt tiden ut – han dog nämligen dessförinnan.

Gårdagens hearing är det definitiva slutet på den ”inledande dialogen” med Polen. Regeringens argument kan knappast förbättra situationen, snarare tvärtom. Hoppet om att PiS-regeringen backar blir allt mindre då många inser att den nuvarande polska utrikespolitiken är helt beroende av inrikespolitiken. Och den går just nu ut på att vinna kommunalvalen i höst. Det är inte uteslutet att ”Polens sak” blir föremål för en separat debatt i EU-parlamentet. Först därefter kan Europeiska rådet påbörja arbetet med sina rekommendationer som måste accepteras av 22 av 28 EU:s medlemsstater samt av två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

EU-kommissionen har hittills inte tagit beslut om att inleda rättsliga procedurer i samband med lagförslaget om Högsta domstolen, men om man gör det hamnar Polen i Europadomstolen.

Den stora frågan är om PiS är medvetet om vilka långsiktiga konsekvenser detta kommer att få – och om de i så fall bryr sig om dem. De kortsiktiga konsekvenserna kan vara ökat stöd från egna väljare, som ju knappast bryr sig om Högsta domstolen eller Konstitutionsdomstolen, författningen eller demokratiska värden. De bryr sig om de bidrag som PiS delar ut samt om den nationella stolta identitet som nu byggs upp med hjälp av myter, lögner och en falsk känsla av moralisk, historisk och kulturell överlägsenhet. Den goda ekonomin – Morawiecki-effekten – som PiS berömmer sig av går allt bättre för att världsekonomin går på högvarv. När högkonjunkturen är över och den tyska ekonomin svalnar kommer Polen att omedelbart känna av det, vilket kan ha politiska konsekvenser för PiS.

Man kan också misstänka att Lag och Rättvisa medvetet driver denna antieuropeiska politik för att om några år utan några svårigheter lämna Europeiska unionen. Detta scenario vore katastrofalt för Polen och dess säkerhet.

Dorota Tubielewicz Mattsson