HDs ordförande omvald trots avgångskrav

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

Högsta domstolen (HD) har enhälligt valt om den sittande ordföranden Małgorzata Gersdorf fram till siste april 2020. Beslutet följer grundlagen som står över den nya lagen om Högsta domstolen, resonerar ledamöterna.

Valet ska ses som en protest mot den nya och kraftigt kritiserade lag som träder i kraft den 3 juli. Det är samma lag som står högt på agendan för Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor.

Enligt den kritiserade lagen ska ledamöterna automatiskt lämna sina uppdrag när de fyller 65 och professor Gersdorf fyller 65 i höst.

Men Domstolen menar att om ledamöterna tvångspensioneras vid 65 års ålder innebär det att så många måste sluta i nästa vecka att rättssäkerheten är i fara. 70 år vore en lämpligare åldersgräns.

Ledamöterna i HD har i hög grad EUs öra i den här frågan. Redan vid årsskiftet 2015/16 började PiS reformera domstolarna och gav de högsta instanserna en politisk överrock. Misshagliga ledamöter ska kunna bytas ut och vid behov ska presidenten och justitieministern kunna utfärda disciplinbot (!) till enskilda domare. En lång rad ordförande i domstolar på lägre nivå har snabbt bytts ut för att PiS politik i rättsfrågor snabbt ska kunna slå igenom.

EU reagerade, liksom Venedigkommissionen (Europarådets grundlagsexperter), USA och en rad internationella jurister.

Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor, har under årens lopp haft många samtal med olika representanter för regeringen. Resultatet har blivit mer eller mindre kosmetiska förändringar i lagtexterna men få egentliga förbättringar.

Regeringen hävdar att man med råge uppfyllt samtliga EUs krav och har svårt att förstå varför Timmermans inte lägger av. Man hänvisar också till lagstiftningen i Tyskland och Spanien, som man anser vara formulerad på samma sätt. Den vitbok som premiärminister Mateusz Morawiecki i mars överlämnade till alla regeringschefer och kommissionärer i unionen blev inte det klargörande som regeringen avsett. Enligt Morawiecki blev vitboken väl mottagen men den har inte påverkat EU-ministrarna.

Och i Irland väntar man med att lämna ut en misstänkt knarkhandlare tills det är fastslaget att Polen är ett rättssäkert land.

Frågan är naturligtvis om det är så illa att man definierar begrepp som rättssäkerhet och domstolars oberoende på olika sätt. Eller om det, som PiS-aren Zdzisław Krasnodębski antyder, handlar om att vänta ut Timmermans – efter nästa EU-val blir det sannolikt någon annan som får hand om lagstiftningsfrågorna, i bästa fall någon som har samma uppfattning som PiS. (gazeta.pl och wB 28 juni 18)