Det tragikomiska spektaklet om domstolarna

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

I sextiosju polska städer hölls på tisdagen massiva protester mot den nya lagen om Högsta domstolen, som trädde i kraft vid midnatt. Reformen innebär att nästan 40 % av ledamöterna tvingas gå i pension för att regeringen ska kunna ta kontroll över domstolen.

Även HD:s första ordförande professor Małgorzata Gersdorf drabbas av lagen, trots att konstitutionen garanterar henne en sexårig mandatperiod som löper ut 2020. Samtidigt kan man enligt grundlagen inte avlägsna sittande domare.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Gersdorf träffade på tisdagen president Andrzej Duda, som till hennes efterträdare på ordförandeposten just utnämnt Józef Iwulski – den domare som Gersdorf själv tidigare utsett till sin ersättare när hon är sjuk eller ledig.

Därefter deltog hon i demonstrationen utanför Högsta domstolens byggnad.

Jag har inte gått i pension. På den punkten är jag inte överens med presidenten, slog hon fast. Och på onsdagen den 4 juli infann hon sig som vanligt till sitt arbete. Hon hälsades av demonstranter och domarkolleger som symboliskt följde med henne in i byggnaden.

Formellt kan man konstatera att Högsta domstolen nu har två ordförande. Kaoset förstärks av att presidentens utnämning av Iwulski var muntlig, medan Gersdorf i ett dokument styrkt hans befogenheter som hennes ersättare under semester eller sjukdom. Duda har för övrigt inte heller pensionerat Gersdorf skriftligen – bara muntligen.

Nu har man alltså två narrativ: det ena är Gersdorfs och följer den konstitutionella ordningen, det andra är presidentens och PiS-regeringens och har föga med grundlagen att göra.

Frågan är då varför det är så viktigt att byta ut Małgorzata Gersdorf. Skälet är att HD:s ordförande automatiskt också är ordförande i Statstribunalen, den domstol som har hand om åtal mot landets president, ministrar eller domare. Duda som ju är utbildad jurist vet naturligtvis att han kan komma att ställas inför riksrätt för brott mot grundlagen. Samma gäller förre premiärministern Beata Szydło och hennes ministrar. En HD-ordförande från de egna leden ger garantier för att de ansvariga inte riskerar åtal. Presidentens muntliga utnämnande av Iwulski – som lämnar utrymme för tolkningar – tyder också på det. Duda har hittills inte själv uttalat sig utan låter uppgifterna komma från presidentkansliet. Då kan han vid behov hävda att han blivit missförstådd. Då kan man säga att presidenten naturligtvis inte kunde utnämna Gersdorfs efterträdare (eftersom det strider mot grundlagen) och därför ”hängde på” hennes beslut att utse Iwulski till sin ersättare under semestern. Nu låtsas han att det är hans beslut (trots att Iwulski själv offentligt sagt att presidenten inte gjort honom till Gersdorfs efterträdare). Och därmed har han faktiskt bekräftat att Gersdorf inte gått i pension.

Presidenten kan enligt lagen om HD utse ordförandens efterträdare. Men då behöver han premiärministerns underskrift. Dessutom är Iwulski är 66 år och enligt den nya lagen för gammal för att vara ordförande i HD. Duda har trasslat in sig i tolkningar och paragrafer men hans huvudsyfte tycks vara att skydda sig själv. Han bryter mot grundlagen och han bryter mot lagen om Högsta domstolen genom att överträda sina befogenheter. Moment 22 alltså, och det har han själv försatt sig i.

Dorota Tubielewicz Mattsson