Gravöppning stred mot mänskliga rättigheter

Det havererade Smolenskplanet. Bild: Wikipedia.

Trots protester från anhöriga öppnade Polen de omkomnas gravar efter Smolenskolyckan 2010. Därmed bröt Polen mot artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast efter klagomål från två efterlevande som starkt motsatt sig gravöppningarna. Båda tilldöms 16 000 euro i skadestånd.

Den 10 april 2010 störtade dåvarande presidenten Lech Kaczyńskis plan i dimman utanför Smolensk. Haverikommissionerna har konstaterat att dåligt väder, bristande kommunikationer mellan planet och flygledartornet och misstag från den polska besättningen orsakade katastrofen. Alla 96 ombordvarande omkom.

Men presidentens bror Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), misstänkte tillsammans med förre försvarsministern Antoni Macierewicz att olyckan egentligen var ett politiskt attentat iscensatt av Ryssland. Enligt den teorin skulle dåvarande premiärministern Donald Tusk ha hjälpt till att dölja detta.

När de 96 offren begravts framkom att man under de kaotiska förhållandena efter olyckan sorterat vissa kvarlevor fel och några hade begravts under fel namn. Då företogs de första gravöppningarna för att rätta till misstagen.

När PiS 2015 bildat regering öppnade försvarsminister Macierewicz upp haveriutredningen igen, tillsatte nya handplockade experter som kom fram till det önskade resultatet: presidentens plan skulle kunna ha sprängts i luften. Eftersom flygplansvraket fortfarande befinner sig i Ryssland var det svårt att bevisa. Alltså beslöt man att alla offer som inte kremerats skulle grävas upp för provtagning. Proven skulle visa om det fanns spår av sprängämnen. Man började med presidentparets kista i Wawelkatedralen i Kraków.

Många anhöriga var förtvivlade över att behöva genomgå den plågsamma proceduren med gravöppning och ny begravning, och två av dem gjorde alltså en anmälan till Europadomstolen.

Proverna skickades till internationella forensiska laboratorier, som inte hittade spår av sprängämnen. Macierewicz-kommissionen ansåg då att planet skulle ha kunnat explodera utan sprängämnen.

Flera rättegångar har dragits igång mot Tusks medarbetare, där man försöker bevisa tjänstefel och försumlighet i tjänsten.

Den 10 varje månad sedan olyckan 2010 har PiS-ledaren haft politiska möten utanför presidentpalatset och hetsat mot den förra regeringen. Mötena, som var ett viktigt inslag i valkampanjen 2015, avslutades den 10 april i år. En slutrapport från Macierewicz-kommissionen har aviserats men ännu inte publicerats. Däremot har Macierewicz fått sparken och ersatts av en annan försvarsminister som inte lägger samma vikt vid Smolenskolyckan som verktyg i inrikespolitiken. (Polskie Radio och wB 21 sept 18)