Łyczakowski – den gamla polska kyrkogården i Lviv

Publicerad 2018-12-08 12:26

Den enorma kyrkogården Cmentarz Łyczakowski är indelad i kvarter.

En av Europas äldsta begravningsplatser Cmentarz Łyczakowski (Łyczakowski-kyrkogården) ligger i Lviv. Den togs i bruk 1786 när den här delen av dagens Ukraina tillhörde Österrike-Ungern. Anledningen var ett förbud mot att begrava människor kring kyrkorna inne i stan.

Łyczakowski-kyrkogården är mycket stor, över 40 hektar och indelad i 86 olika avdelningar. Här finns över 300 000 gravar, varav 50 000 har monument och skulpturer, skapade av landets bästa konstnärer. Det finns också 23 begravningskapell.

Kyrkogården ligger vackert på en kulle och det känns som att komma in i en park, tyst och lummig. Längs alléerna på båda sidor finns gravar med statyer och reliefer. De flesta gravstenarna är verkliga konstverk utförda av kända arkitekter, skulptörer och stenhuggare; och man vandrar i en skulpturpark där varje grav har sin historia. Det är en magisk plats som avspeglar staden Lvivs 1200-åriga, komplicerade och svåra historia. Här vilar icke blott polacker utan även människor av andra nationaliteter och religioner.

Maria Konopnickas gravvård med färska blommor.

Bland de polacker som fått sitt sista vilorum på Cmentarz Łyczakowski finns barnboksförfattaren Maria Konopnicka från Suwałki, författaren och tidningsmakaren Gabriela Zapolska samt målaren och illustratören Artur Grottger; vodkafabrikören Stanisław Baczewski har förstås sitt eget mausoleum. En avdelning har tillägnats polska krigsveteraner från novemberupproret 1830–31, en annan hyser kvarlevorna från människor som deltog i Kościuszkoupproret 1794.

Ett av de magnifika gravmonumenten på den gamla polska kyrkogården i Lviv. Även denna med färska blommor.

Östra delen av kyrkogården, Cmentarz Orlat Polskich (Polska Örnars kyrkogård), är nyrenoverad. Tidigare jämnades den med marken av ryska kommunister. Vid freden efter första världskriget när Polen uppstod som självständig nation blev Lwów åter polskt, men Ukraina försökte ta över staden. Det fanns ingen polsk reguljär armé i området, så i väntan på hjälp utifrån organiserades motståndet av polska ungdomar, studenter och även barn samt pensionerade militärer. Hundratals unga människor stupade i striderna och har fått sin sista vila på Cmentarz Orlat Polskich. Just denna del av kyrkogården lämnar ingen oberörd eftersom allt för många mycket unga människor miste sitt liv.

Hela kyrkogården är i dag museum där många konstverk håller på att förfalla. Men polska staten bidrar till renovering och konservering av vissa gravar.

Text & bild:
Janina Ahlgren

Artikeln har tidigare publicerats i Svensk-Polsk Bulletin 2018-2.



Sök i webb-Bulletinen