wB har bevakat Polen i 12 år

Publicerad 2017-12-01

När webb-Bulletinen startade sin verksamhet 2005 fanns inget tidsperspektiv med i bilden. Men nu har det hunnit bli 12 hela år.

Då handlade det bara om att informera svenskar om vad som hände i det efter kommunismens fall ganska okända Polen. Polen hade nyligen gått med i EU, men intresset i svenska medier var begränsat fram till den 10 april 2010, när president Lech Kaczyńskis plan störtade i dimman utanför Smolensk och alla 96 ombord omkom.

Katastrofen väckte stort intresse internationellt och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har ansträngt sig för att den inte ska bli bortglömd – med ganska oortodoxa medel. De månatliga Smolenskdemonstrationerna har väl mest uppmärksammats inne i Polen medan den nya Smolenskkommissionens bisarra försök att få olyckan att likna ett politiskt attentat har väckt förundran utanför landets gränser.

Under Donald Tusks tid som premiärminister utvecklades Polen i EU-positiv riktning, ekonomin förbättrades, investeringarna ökade, arbetslösheten minskade. Polackerna var mest EU-positiva i hela unionen.

Men det fanns missnöje, inte minst när det gällde jämställdhetsfrågor, och när Europakonventionen mot våld i hemmet kom slog båda kyrkan och konservativa partier bakut. Man upplevde skrivningarna om jämställdhet och lika rättigheter för homosexuella som omstörtande och rentav ett hot mot den traditionella polska familjen. Våld i hemmet borde mer behandlas som enstaka familjetragedier än om patriarkaliska strukturer.

De stora städerna blomstrade och en välbärgad medelklass växte fram. Men utvecklingen på landsbygden hängde inte med, så sent som för några år sedan fanns det områden där näringslivet trots statliga förmåner inte såg någon vinstpotential och där var arbetslösheten uppe i över 25 %.

Där var många familjer mycket fattiga och kände sig övergivna och förbisedda av Tusks parti Medborgarplattformen (PO), och EUs välsignelser såg man inte mycket av. Där uppstod ett missnöje som togs tillvara av Lag och Rättvisa (PiS) och de två små högerpartierna Solidariska Polen och Polen tillsammans, de partier som under PiS flagga tog hem parlamentsvalet hösten 2015.

PiS har gjort avsevärda ekonomiska och sociala insatser och regeringen med premiärminister Beata Szydło i spetsen får efter halva mandattiden genomgående höga betyg i opinionsundersökningar. Även president Andrzej Duda har höga förtroendesiffror. Men PiS har problem med tolkningen av de grundläggande värden som Polen åtog sig att följa i och med EU-inträdet. Konflikterna med EU-kommissionen och EU-parlamentet har blivit många och regeringen förklarar ständigt att man följer alla regler och värnar om demokratin lika mycket som någon annan. Det bekymmersamma är att förra gången när en nation hade egna tolkningar av ordet demokrati, så var det en totalitär stat och det ger lite oroande vibbar.

Nedmonteringen av domstolarnas självständighet är ett oroande tecken, liksom åtgärderna mot utländska företag i Polen väcker oro även utomlands. Detsamma gäller omdaningen av de statliga medierna – TVP har gått från att vara ett traditionellt public service-företag till ett medium som ska samla nationen kring stora och ädla mål, som TVP-chefen Jacek Kurski uttryckte det.

Det finns alltså frågor inför det nya året. Hur går det med domstolsreformerna? Vilket område ska reformeras härnäst? Hur kommer Polen att styras efter regeringsombildningen när en del av lösningen går ut på att få president Andrzej Duda med i båten igen?

Det blir alltså spännande att följa Polen även under det kommande året.

Gunilla Lindberg
redaktör

Sök i webb-Bulletinen