Författaren och journalisten Hanna Krall.
Foto: wikipedia.

Polens komplicerade och ofta tragiska historia präglar inte bara politiken utan också kulturen. Författarna tar upp ämnen som sällan behandlas i svensk litteratur vilket innebär ett litet motstånd för svenska läsare.

Det finns flera moderna polska författare översatta till svenska idag, och några av dem kan vi tacka det lilla förlaget Ersatz för. Tack vare Ersatz har vi tillgång till flera böcker av Andrzej Stasiuk, och nu också av Hanna Krall.

Hanna Krall är född 1935 i en assimilerad judisk familj. Hon lyckades undkomma Förintelsen genom att en rad polska familjer höll henne gömd. Familj och släkt förintades i Majdanek.

Krall utbildade sig till journalist och på 1970-talet gjorde hon en rad uppmärksammade intervjuer med Marek Edelman, en av ledarna i gettoupproret 1943. Artiklarna gavs ut i samlad form i boken Hinna före Herren Gud.

Från och med undantagstillståndet 1981 har Hanna Krall arbetat som frilansjournalist och författare.

Hjärterkung heter en av hennes senaste böcker som nu kommit ut översatt av Julian Birbrajer. Den kom redan 2006 i Polen, titeln syftar på hur huvudpersonen Iza Regensberg blir spådd i kort av en väninna.

Handlingen tilldrar sig under andra världskriget, Hjärterkung är den älskade mannen som hamnar i Auschwitz, och vi får följa Iza Regensberg på hennes vindlande färd genom kloakerna under Warszawa och runt omkring i det ockuperade Europa när hon försöker ta sig till förintelselägret för att få ut sin man.

En befängd idé – men Iza är besatt, hon gör om sig till polskan Maria Pawlicka och har en Madonnabild om halsen. Som Pawlicka blir hon en del i den informella handeln runt gettot – för att få ihop pengar hjälper hon till att smuggla människor, varor och brev, tobak, italiensk siden och cyankalium till dem som vill ta livet av sig.

Hon grips av polis, utsätts för förhör, misshandel, sexuella övergrepp – Iza stänger av sina känslor, för att rädda Hjärterkung kan hon uthärda allt.

På kvällarna tänker hon på hur fint livet ska bli när hon blir gammal, hur hon ska sitta i sitt smakfulla hem på Karmelberget bland många böcker och prata med barnbarnen. Om hon har synen kvar, och om de talar samma språk.

Iza hamnar själv i läger, hon skickas på tvångsarbete och när hon till slut möter Hjärterkung konstaterar hon att hon inte känner något, inte ens glädje.

Men nu är kriget slut och nu måste de bygga upp ett nytt liv.

Handlingen beskrivs i en lång virvlande rad av korta scener där det inte alltid är så lätt att hänga med. Alla händelser flätas ihop på ett gåtfullt sätt. Och det är ganska naturligt om läsaren har frågor som aldrig blir besvarade. Vilka personer är det man ser på bilderna som är insprängda i texten? Åkte man verkligen ricksha i Warszawa under kriget? Hur var det möjligt att röra sig runt i staden och i Europa som Iza gjorde?

Men så är det också i livet – många frågor blir aldrig besvarade. Dem får man fundera på.

Gunilla Lindberg