Allt om presidentvalet

Publicerad 2015-05-10

I Polen är det presidentval vart 5 år, i år den 10 maj. Presidenten är statsöverhuvud, har en egen politisk agenda och därför är det angeläget för regeringen att presidenten kommer från samma parti.

I presidentens uppgifter ingår bland annat att underteckna alla nya lagar innan de träder i kraft. Därför hoppas nu det polska regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) att den sittande presidenten Bronislaw Komorowski ska vinna presidentvalet. Och att PO själva ska vinna parlamentsvalet senare i höst.

Elva kandidater ställer upp. Från början var de dubbelt så många, men varje kandidat måste ha minst 100.000 väljare bakom sig, väljare som med sin namnteckning bekräftar att de stöder ens kandidatur. Det är inga problem för de stora partierna med sina organisationer, men små partier och partilösa kandidater har inte samma resurser.

Vinner gör den som får mer än 50 % av rösterna. Om ingen får det hålls en andra omgång om två veckor. Som situationen är idag tror man att det måste bli en andra omgång.

I opinionsmätningarna ligger den nuvarande presidenten Bronislaw Komorowski bra till – men nr 2, Andrzej Duda kommer starkt. Ett par andra kandidater kommer också att få 5-10 % av rösterna, men hälften av dem stannar nog på 1-2 %.

Rösträkning

I kommunalvalet i somras kraschade valmyndighetens server, och det tog en vecka innan valet var sluträknat. Oppositionspartiet PiS, som fick sämre resultat än de hade väntat, misstänkte att alltihop var manipulerat och krävde nyval. Så blev det inte, men det var uppenbart för alla att valmyndighetens datorsystem inte skulle användas igen.

I natt räknas rösterna för hand – och massor av folk har anmält sig att vara rösträknare.

Partifloran

Presidentkandidaterna lanseras av sina partier, och efter kommunistregimens fall 1989 har det funnits många politiska partier i landet. Folk har engagerat sig, bildade parti, tyckte att partiet gled iväg åt fel håll, samlade ihop sig några stycken och bildade ett nytt.

Det pågår ju fortfarande – mitt under en valperiod hoppar ett antal personer av sitt parti och bildar en ny grupp eller blir politiska vildar. I nästa val går det oftast inte så bra, somliga går tillbaka till moderpartiet, andra lämnar politiken.

När man tittar närmare på polska politiker av idag finner man att majoriteten av dem var med och kämpade med Solidaritet och mot kommunismen under 1980- och 90-talet. De yngre har av naturliga skäl inte varit det.

TV-debatten

I veckan hölls en valdebatt i TV. Samtliga kandidater var med – utom president Komorowski. Han ansåg att det inte skulle bli så givande för väljarna när så många kandidater skulle presentera sina program. Om det blir en andra valomgång är han emellertid beredd att delta i en TV-debatt. I den andra valomgången är det ju bara 2 kandidater. Debatten såg emellertid av miljontals polacker, kandidaterna var på gott humör och de flesta hade trevligt.

Komorowski lät sig intervjuas i webb-TV av tidningen Rzeczpospolita och Polskie Radio. Betydligt färre tittade, men presidenten kunde i lugn och ro besvara reportrarnas frågor.

De stora frågorna inför valet har varit

  1. Pensionerna och befolkningsutvecklingen – pensionsreformen för några år sedan höjde pensionsåldern till 67 år. Tidigare fick kvinnor i pension vid 60 och män vid 65. Många hade också möjlighet att gå redan vid 50. Enligt en färsk utredning från presidentkansliet kan de som börjar jobba idag efter 37 års arbete räkna med att få 1/5 av lönen i pension.
    Ett problem är att många unga, ofta välutbildade, polacker reser till andra länder för att jobba. De stannar kvar där och bildar familj – de kommer inte hem och fyller på pensionskassorna. Alltså: färre barn föds i Polen – och de äldre lever längre. Och så blir pensionerna låga.

  2. Polens säkerhet – Rysslands annektering av Krim har fått många polacker att oroa sig för landets säkerhet. Krigsmakten moderniseras och landet är med i Nato. Men man vågar inte riktigt lita på att Nato skulle sätta till alla klutar om Putin fick för sig att gå in i t ex Baltikum. Eller Polen.

  3. Relationerna till Ryssland – har ju försämrats, vilket oroar folk. Många vill att de ska bli bättre – och då kan man påminna sig att när Donald Tusk kom till makten 2007 var hans viktigaste utrikespolitiska frågor att normalisera relationerna med Ryssland och Tyskland. Det gick utmärkt väl – men Putins äventyr i östra Ukraina har försämrat dem igen.

  4. Ny grundlag – den gamla skrevs ju på 1990-talet av människor som levt under kommuniststyre i hela sitt liv. Det finns förstås olika uppfattningar om hur konstitutionen i så fall ska utformas när man väl beslutat utreda frågan. Enmansvalkretsar och fler folkomröstningar vill många ha.

  5. Aborter, enkönade äktenskap, IVF. Det här är frågor där kyrkan har stort intresse. Polen är ju enligt grundlagen ett sekulärt land, men kyrkan har stort inflytande. Under Solidaritetstiden var det många präster som stödde Solidaritet, och påven Johannes Paulus II var ett stort stöd för många polacker. Idag känner prästerna hotet från det dekadenta väst. Aborter, enkönade äktenskap, provrörsbefruktning – nej! Kyrkan fortsätter traditionen att bedriva politik från predikstolen. Jämställdhet? Onaturligt!
    Ta en sådan sak som Europakonventionen mot våld i hemmet. Där talar man om att städa bort gamla könsrollsstereotyper som får män att tro att det är OK att misshandla hustru och barn. Där talas om att kön påverkas av den kultur man växer upp i. Där talas om människors lika värde. Kyrkan har kraftigt motsatt sig att Polen skulle ratificera konventionen, man anser att uppluckrade könsroller uppmanar till homosexualitet och transvestitism. Parlamentariker som röstade för konventionen kunde räkna med efterräkningar.

Kandidaterna

  1. President Komorowski. Foto: prezydent.pl

    President Komorowski.

    President BronisławKomorowski. Han har i flera år varit landets mest populära politiker. Alla opinionsmätningar visar att han har ett avsevärt mycket större förtroende bland polackerna än någon annan politiker. Från början var det självklart att han skulle vinna – men på senare tid har popularitetssiffrorna åkt lite berg-och dalbana. Jag tror inte att folk har mindre förtroende för honom – men alltfler har också stort förtroende för närmaste konkurrenten Andrzej Duda.
    Läs mer om Komorowski >>

  2. Andrzej Duda lanseras som PiS presidentkandidat i valet nästa sommar. Bild: wikipedia.

    Andrzej Duda.

    Andrzej Duda. Han ställer upp för oppositionspartiet PiS, som har sina flesta väljare på landsbygden, många av dem är lågutbildade och äldre. Man talade för några år sedan om mohairbaskrarna – äldre fromma kvinnor på landet som lyssnade till den kraftigt konservativa och religiösa radiokanalen Radio Maryja. Nu finns det naturligtvis många yngre människor också som röstar på PiS, som bor i städerna och är högutbildade.
    En av dem är Duda, född 72 (43 år), jurist från Kraków.
    Läs mer om Duda >>

    Presidentstriden står alltså mellan Komorowski och Duda. Övriga har ingen chans om inte under inträffar. Partierna är ändå angelägna att ställa upp i presidentvalet. I valkampanjen framträder kandidaterna i TV, de reser runt och träffar väljare – och det har man tillgodo när valkampanjen för parlamentsvalet kommer igång i höst.

  3. Magdalena Ogórek behöver pengar till valkampanjen Foto: magdalenaogorek.eu

    Magdalena Ogórek.

    Magdalena Ogórek ställer upp för SLD (Vänsteralliansen).
    Det var en oväntad kandidat, och eftersom hon ser ut som en fotomodell förutsatte de politiska debattörerna att hon var dum i huvudet.
    Hon är nog lite okonventionell, men knappast dum.
    Hon ville inte träffa Putin och de gamla kärnväljarna, så hon hoppade av partiet och fortsatta valkampanjen på egen hand.
    Läs mer om Ogórek >>

  4. Adam Jarubas värnar om landsbygden.

    Adam Jarubas .

    Adam Jarubas, PSL (Bondepartiet). 40 år, historiker från Kielcetrakten,
    har också läst ekonomi och förvaltning. Han har huvudsakligen varit lokalpolitiker – tills nu.
    Jarubas är konservativ i de flesta frågor.
    Han anser sig vara en samarbetsman – har samarbetat med PiS lokalt.
    Beskriver sig som lugn,
    försiktig och bra på dialog.
    Läs mer om Jarubas >>

  5. Janusz Palikots popularitet har dalat.

    Janusz Palikot.

    Janusz Palikot. Kommer från Lublin, föräldrarna var kommunister men lämnade partiet när sonen engagerade sig i kampen för oppositionen och greps av polisen.
    Han läste filosofi vid universitetet men bedrev affärsverksamhet under tiden, handlade först med vin och champagne.
    Sålde bolaget och startade ett nytt: flaggskeppet är Żołądkowa – (en ganska söt Besk) som har gett honom goda inkomster. Han har också gett ut en tidning och haft eget förlag.
    Läs mer om Palikot >>

  6. Janusz Korwin-Mikke – provocerande kandidat. Foto: wikipedia.

    Janusz Korwin-Mikke.

    Janusz Korwin-Mikke heter nästa excentriska kandidat. Född 42 i Warszawa, 72 år, journalist och politiker.
    I ungdomsåren var han aktiv i kampen mot kommunismen, grundade ett eget förlag som gav ut underjordiska böcker. Dessutom var han professionell bridgespelare och gav självs ut flera läroböcker i ämnet.
    Korwin-Mikke har grundat flera politiska partier – det näst sista, Nya Högerkongressen, kom för ett par år sedan. Men han blev utkastad av styrelsen när det i våras blev bekant att han hade barn utanför äktenskapet.
    Läs mer om Janusz Korwin-Mikke >>

  7. Kukiz vill ha enmansvalkretsar. Foto: wikipedia.

    Paweł Kukiz.

    Paweł Kukiz. Tillhör inget parti, han är 50 år, sångare, låtskrivare, skådespelare – och hittills politiker.
    Han har tidigare stött kandidater från regeringspartiet PO (Medborgarplattformen).
    I senaste presidentvalet stödde har Marek Jurek, som lämnade konservativa oppositionspartiet PiS för att det inte var konservativt nog. Kukiz ogillar Prideparader, samkönade äktenskap och abort.
    Läs mer om Paweł Kukiz >>

  8. Bodybuildern Kowalski tillhör den nationalistiska falangen.

    Marian Kowalski.

    Marian Kowalski. Han är bodybuilder, 50 år, född i Lublin.
    Kowalski har arbetat som livvakt och
    anklagades för att ha misshandlat en kund.
    Han ställer upp för Nationella rörelsen, som han grundade för tre år sedan. Dessförinnan var han med i National-Radikala lägret.
    Båda organisationerna är med och ordnar nationalistiska marscher på Självständighetsdagen.
    Läs mer om Marian Kowalski >>

  9. Jacek Wilk. Kastade ut Korwin-Mikke.

    Jacek Wilk.

    Jacek Wilk representerar Korwin-Mikkes gamla parti Nya Högern och var väl sannolikt en av dem
    som kastade ut sin förre ledare på grund av dennes bristande moral – Korwin-Mikke hade barn utom äktenskapet, vilket gjorde partimedlemmarna mycket upprörda.
    Wilk är skattejurist och har gjort
    snabb karriär inom partiet.

    Läs mer om Jacek Wilk >>

  10. Politiskt intresserade filmregissören Grzegorz Braun

    Grzegorz Braun

    Grzegorz Braun – tillhör också Nya Högern, regissör och journalist.
    Han har skrivit en bok om
    Agent Bolek som handlade om att Lech Walesa skulle ha samarbetat med kommunistregimens polis under Solidaritetstiden.

    Han har en klar dragning åt det ultrakonservativa, nationalistiska.

    Läs mer om Grzegorz Braun >>

  11. Paweł Tajano vill också ha enmansvalkretsar.

    Paweł Tajano

    Paweł Tajano. Hans parti heter Direkt demokrati, det är en medborgarrättsrörelse som vill ha folkomröstningar om t ex pensionsfrågan, och enmansvalkretsar.
    Han vill avskaffa partistödet, dra in
    parlamentarikernas immunitet, avskaffa tv-licensen och införa allmän tillgång till internet.

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner