Andra världskrigets museum ska slås ihop med det efter höstens val planerade Westerplattemuseet i Gdańsk. Det nya museet ska heta Westerplatte- och krigsmuseet, meddelar kulturminister Piotr Gliński.

När det nationalkonservativa partiet PiS (Lag och Rättvisa) vann parlamentsvalet i höstas uttryckte många av partiets politiker och historiker med högersympatier sin oro för att Andra världskrigets museum inte skulle visa en passande bild av den ”polska ståndpunkten”.

Den officiella motiveringen är att man vill ”effektivisera arbetet för att bevara och sprida kunskapen om den nationella traditionen, i synnerhet den som gäller Polens historia under andra världskriget”. Vidare vill man på ”lämpligt sätt hedra den symboliska plats som Westerplatte utgör” och på ett ”rationellt sätt styra de två museerna”.

Så långt kulturministern. Ledningen för Andra världskrigets museum (som fortfarande är under uppbyggnad) säger sig inte ha fått information om förändringarna.

I praktiken innebär det att det större och mer resurskrävande Andra världskrigets museum läggs ner, menar museichefen, professor Paweł Machcewicz.

För fyra månader sedan lämnade jag över all dokumentation om utställningarna till biträdande kulturministern Jarosław Sellin, säger Machcewicz. Vi skulle diskutera upplägget, men jag hörde ingenting. Efter en lång tystnad fick jag av en slump veta om sammanslagningen, som i själva verket är en nedläggning. För hur ska man annars tolka att ett mindre museum som befinner sig i planeringsskedet tar över ett stort nästan färdigt projekt som ska slå upp sina portar om några månader, undrar han.

Machcewicz är orolig för den kommande utställningen. Han förstår inte varför kulturministern vill begränsa museet till året 1939.

Vi tar ju upp försvaret av Westerplatte men Andra världskriget är så mycket mer, säger han. Och vad händer med alla de tusentals objekt som vi samlat i åratal och de delar av utställningen som redan är färdiga? Ska kulturministern låta förstöra dem? undrar Machcewicz.

Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz döljer inte sin förvåning.

Kulturministern har nog gått för långt i sin iver och glömt diskutera detta med mig. Om det visar sig att ministerns agerande strider mot kontraktet kommer jag att överväga rättsliga åtgärder, säger han.

Ingen på Kulturdepartementet vill kommentera eller uttala sig om saken.

Andra världskrigets museum i Gdańsk skulle vara Polens starka röst i de diskussioner kring kriget och dess globala konsekvenser som ständigt återkommer. Nu läggs det ner för att den politiska högern befarar att dess budskap blir ”alltför universellt” istället för att presentera den ”polska ståndpunkten” – den polska tolkningen.

Men vad är den polska ståndpunkten och vad är det universella budskapet?

Museichefen Paweł Machcewicz säger att det alltid är svårt att berätta om historien.

Det viktiga är inte bara vad man berättar utan även hur man berättar och i vilket sammanhang. Tanken var att inte förtiga svåra frågor i den polska historien, till exempel polackernas relation till judar, säger han. Det lokala sammanhanget är också viktigt: att visa den fria staden Gdańsk där de polska och tyska kulturerna levde sida vid sida, att visa försvaret av Westerplatte, lägret i Stutthof och utrotandet av den polska eliten ingår i vår utställning. Utställningen handlar också om det viktiga året 1945: både om hur civila tyskar flydde från Gdańsk undan Röda armén och våldtäkterna, och om hur de flyende tyskarna in i det sista fortsatte att systematiskt skjuta ner civilbefolkningen.

Men den högerorienterade historikern Jan Żaryn menar att museiledningen bortser från det faktum att museet ska finnas i Polen och att det är den polska identiteten som bör presenteras.

Så har kontroverserna kring Andra världskrigets museum lett till ideologiska konflikter som förmodligen slutar med att Polen går miste om ett viktigt museiprojekt. Att inkorporera det polska historiska berättandet i det universella skulle, enligt de nya polska makthavarna, skada den polska identiteten.

Dorota Tubielewicz Mattsson