Mycket har redan skrivits i Bulletinen om såväl litauiska Vilnius som Lwów eller Lviv som staden nu heter på ukrainska. Här kommer ytterligare några intressanta fakta om Lwów, skriver Hans Göran Tommila.

Nordisk familjeboks uggleupplaga från år 1912 uppger att befolkningen år 1900 i Lemberg (Lwów), då huvudstad i den österrikisk-ungerska provinsen Kronenland Galizien, uppgick till 159 877 personer varav 77 % polsktalande, 13 % tysktalande, 9,7 % som talade rutenska och 27,7 % judar. 

Karl Baedekers resehandbok Österreich-Ungarn år 1913 uppger stadens befolkning till 207 000 invånare varav 11 % judar. Skillnaden i judisk befolkning år 1913 visavi år 1900 förklaras måhända av urbanisering av andra befolkningsgrupper och judisk emigration bland annat på grund av förföljelser. Den polska regeringen har beräknat att den judiska befolkningen år 1931 uppgick till 24,1 %. 

Ugglelexikonet av 1912 omtalar att staden då hade 37 katolska kyrkor varav tre katedraler: en romersk-katolsk från 1400-talet, en armenisk-katolsk från ungefär samma tid och en grekisk-katolsk från 1766. Att det fanns kvar en armenisk katedral förklaras av att det under hundratals år fanns en betydande armenisk handelskoloni i Lwów. 

Här bör även framhållas Unitatkyrkan, en egendomlig hybrid av den grekisk-katolska kyrkan, som erkänner påvens överhöghet och är verksam i västra Ukraina med omkring fem miljoner anhängare. Stalin försökte förinta denna kyrka men den återuppstod efter Ukrainas självständighet. Därmed finns det tre katolska ärkebiskopar i Lviv, förutom den romersk-katolska även den armenisk-katolska och den grekisk-katolska. Det fanns även en evangelisk superintendent och en överrabbin. Baedekers utgåva från 1913 omtalar även den ett antal kyrkor men nämner ingen synagoga. 

Efter andra världskriget fanns inte särskilt många judar kvar och synagogan hade sprängts år 1942 under den tyska ockupationen när Sovjetunionen fördrivits från Lwów 1941. Högst 200–300 judar sägs ha överlevt Förintelsen. Återstoden av synagogan med ett par vitmenade väggar, vitmenat golv, ett par tomma fönster och en enkel minnesplats med texter och bilder finns idag att begrunda intill ruinen i dagens Lviv.

Karl XII:s erövring av Lwów den 27 augusti 1704 (Gamla stilen*) antecknar vi så för Sverige.

Sevärd järnvägsstation

Lwóws enorma järnvägsstation är väl värd ett besök. Stationen är helvit och enormt praktfull med en mycket lång utsträckning som gör att den inte kan fotograferas nära på en enda bild. Den låg på sin tid i det österrikisk-ungerska imperiets östra utkant och skall vara exakt likadan som den i Trieste vid Adriatiska havet vid det österrikisk-ungerska imperiets västra utkant. 

Vid vårt besök stod två avgångsfärdiga tåg inne på stationen, ett till Moskva och ett till Paris. Restid 24 timmar över dag och natt för vart och ett av dem. Lwów måtte därför ses som en centralt belägen metropol mellan Europas utkanter. 

Tvivelaktig nationalhjälte

Stefan Bandera är nationalhjälte i dagens Ukraina men inte i Polen. Ett stort monument till hans ära restes år 2007 i det ukrainska Lviv, ett monument som är föga uppskattat i Polen. Under den sovjetiska tiden hade ett sådant monument varit helt otänkbart, särskilt med tanke på att Bandera mördades 1959 i München i dåvarande Västtyskland av utsända KGB-agenter från Sovjetunionen. Bandera var inte personligen närvarande vid flera av de händelser som belastar bedömningen av hans gärningar eftersom han redan lämnat själva Ukraina. Han är dock dömd som krigsförbrytare av Europeiska Unionen, Polen, Ryssland och av Simon Wiesenthalcentret i Wien. I dagens Ukraina är han en hyllad nationalist och hedersmedborgare. Banderas monument står endast några hundra meter österut från järnvägsstationens bangårdsplan. Man når det vid på början av Banderagatan. Monumentet består av en stor plan med en stor staty och tre höga pelare med tvärbalk. Förutom i Lviv finns Banderamonument i ett antal andra städer.** 

Lwów, matematikernas stad

Slutligen något om det polska Lwów som matematikcentum i gången tid. Vittberömda är Lwóws matematiker mellankrigstidsåren 1918-1939. De hade ett underbart stamlokus för diskussioner om matematiska problem på ett skotskt kafé vid namn Kawiarnia Szkocka, inrymt i ett vackert jugendhus ett par kvarter från anrika Hotel George som finns kvar. Den grönrappade byggnaden inrymmer idag en restaurant. 

Matematikerna Stefan Banach och Hugo Steinhaus startade 1929 en facktidskrift vid namn Studia Mathematica. Mest berömd var Banach som grundade den moderna funktionsanalysen. En annan berömd matematiker var Stanislaw Ulam som kom till USA och där tog del av utvecklningen av den första atombomben. Tillsammans med Edward Teller anses han vara vätebombens fader. 

Många av matematikerna i Lwów, varav många var av judisk börd, for oerhört illa under den tyska ockupationen genom mord och deportationer. De bör därför hedras med en uppräkning av de mest framträdande namnen så att våra läsare skall kunna identifiera, begrunda och minnas dem: Stefan Banach (1892-1945), Feliks Barański (1915-2006), Władysław Orlicz (1903-1990), Stanisław Saks (1897-1942), Hugo Steinhaus (1887-1972), Stanisław Mazur (1905-1981), Stanislaw Ulam (1909-1984), Juliusz Schauder (1899-1943), Mark Kac (1914-1984), Antoni Łomnicki (1881-1941), Stefan Kaczmarz (1895-1940), Hermann Auerbach (1901-1942), Włodzimierz Stożek (1883-1941) & Stanisław Ruziewicz (1889-1941).

Polens fjärde delning 

När andra världskriget var slut behöll som bekant Sovjetunionen sin del av det för fjärde gången delade Polen och den polska befolkningen blev kraftigt decimerad. En uppgift talar om högst c:a 30 000 polacker kvar i hela dagens Ukraina. De matematiker från Lwów som överlevt kriget kunde fortsätta sin verksamhet i Wrocław, där de polska akademiska traditionerna från Lwów återupprättades. Även dialekten från Lwów följde med dit. Föreställ er att Uppsala hade hamnat i Sovjetunionen och att alla akademikerna i Lund fördrivits över Öresund till Danmark, att uppsaliensarna flyttat till Lund och där återupprättat sina traditioner, tagit med sig sin nordliga dialekt och börjat sjunga gluntar i Lundagård. 

Ja, Lwów är en anrik och fantastisk stad och tar ni er dit så bo gärna på anrika Hotel George mitt i centrum nära statyn över Adam Mickiewicz. Hotellhistoriken på George uppger stolt att storheter som Honoré de Balzac, Jean-Paul Sartre, Nikita Chrusjtjov och Vladimir Putin har bott där. Det ni! 

Text och bild: Hans Göran Tommilla

Fotnot: 1
Gamla stilen var den Julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 44 f.Kr. och kom att gälla i Sverige till 1753 då den Nya stilen – Gregorianska kalendern – infördes. Tidsskillnaden mellan de båda kalendrarna är 13 dagar.
Eftersom övergången mellan de två kalendrarna ägt rum vid olika tidpunkter i olika länder sedan 1582 är det nödvändigt att ange vilken kalender ett historiskt datum refererar till.Ett klassiskt exempel är firandet av den ryska revolutionen som började den 25 oktober 1917 men som numera firas först den 7 november enligt den Nya stilen då Ryssland övergick från den Julianska kalendern till den Gregorianska först 1918.

Fotnot 2: 
Då Bandera är så kontroversiell och åsikterna om honom går så vida isär ger jag istället en intresserad läsare rekommendationen att själv googla och bedriva research för att därur försöka få fram en egen grundad uppfattning. Wikipedia kan vara en bra början med sina litteraturhänvisningar.