Att besjunga den skadade världen

Den polske poeten Adam Zagajewski.
foto: Joanna Helander.
Zagajewski överraskar med sin metaforiska förmåga. Hans vandring genom stadslandskapet blir till ett återkommande motiv och refererar till förgänglighetstanken.
Stadslandskapet skildras på ett ömsint sätt, ofta som ett inre landskap, som en ekvivalent för den kulturella gemenskapen, skriver Dorota Tubielewicz Mattsson, som just läst Adam Zagajewskis nya diktsamling Antenner i regn.

Adam Zagajewski
Antenner i regn
Övers. Anders Bodegård
Norstedts 2011
Adam Zagajewski, en av Polens bästa och mest kända poeter kom nyligen ut med en ny diktsamling Antenner i regn i översättning av Anders Bodegård. Dikterna är hämtade ur Zagajewskis tre senaste diktsamlingar: Powrót (Återkomsten), Anteny (Antenner) och Niewidzialna ręka (Den osynliga handen).
I samlingens första del (dikter hämtade ur Powrót) återvänder Zagajewski till Kraków, staden han är mest knuten till. För första gången i hans poesi ser vi stadslandskapet skildras med värme och kärlek. Det är en långväga vandrare som återvänder till sin ungdomsstad:
En tyst gata, tigandets och
Kärlekens gata, som då
Ingenting kunde lova;
Här sjöng och tystnade4 näktergalen,
Här stammade en papegoja.
(…)
Här lyssnade du på musik
Och poesi, här upptäckter du makten
Hos de osynliga tingen,
Den exploderande gjädjen
Och sorgen hos söndagarna
Med regnandet och mörkret,
Här fanns åtrån och intigheten,
Och de första försöken
Till sannskyldig bön –
Längs den gågat går du nu
Utan sinnesrörelse,
Eller så tycks det dig. (”Tjänstemannagatan”)
Tidens gång och förgänglighet tycks märka allt från svalorna i Auschwitz till vännerna:
Vad är då dessa osynliga palats
Som vi skulle bygga –
Säger deras munnar,
Deras åldrande munnar. (”Vännerna”)
Förgängligheten återkommer i samlingens tredje del med dikter hämtade ur volymen Niewidzialna ręka. Poeten vänder blicken mot det förgångna och mot minnena. Zagajewski överraskar här med sin metaforiska förmåga. Hans vandring genom stadslandskapet blir till ett återkommande motiv och refererar till förgänglighetstanken. Det är inte enbart en osynlig hand som leder oss genom gatorna, ibland är det osynliga människor som bebor olika städer (Lwów, Gliwice, Kraków). Stadslandskapet skildras på ett ömsint sätt, ofta som ett inre landskap, som en ekvivalent för den kulturella gemenskapen.
Denna kulturella gemenskap är den västerländska civilisationen vars otvetydiga barn är Adam Zagajewski. Men han deltar i den inte på något abstrakt sätt. Han tar del i den genom sin mycket individuella mänskliga erfarenhet. I dikten ”Rom, öppen stad” skriver han:
Tempel täckta av damm; cinnober och ockra, orange och bordeaux,
Fläckar av kanelbrunt.
Varför har vi slutat tala med varandra?
Här fattas det inte referenser till klassiker och till människor som på något sätt bidragit till utformningen av den moderna världen. Han tar avsked av Zbigniew Herbert och reflekterar över Czesław Miłosz. Hans dikter blir för Zagajewski som en flykt undan världens brus eftersom …
Ni talar stundom i en sådan ton
att läsaren, ja faktiskt,
för ett ögonblick tror
att var dag är en helg
Oh att poesin – om man kan säga så –
ser till att livet rundas ut, blir
fullt och stolt, att det inte skäms
för en perfekt formulering. (”När jag läser Miłosz”)
Zagajewski lockar fram även den store världsomstörtaren, Karl Marx. Han manar dock bilden av en gammal Karl Marx som trots sin djupa övertygelse om sin egen förträfflighet faktiskt har även stunder av tvivel och – vem vet? – kanske rent av besvikelse:
Alltjämt trodde han på sin fantastiska vision,
det fanns dock korta stunder
då han misstänkte att han föreslagit världen
endast en ny version av förtvivlan;
han slöt då ögonen och såg bara
det röda mörkret i sina egna ögonlock. (”Gamle Marx ( 2)”)

Dorota Tubielewicz Mattsson
Finns det måhända en underton av besvikelse över vad 2000-talet bringade världen? Eller kanske ett avsked till orealistiska drömmar? Vill han syna dessa drömmar i sömmarna, vill han avslöja deras naivitet och den undangömda sanningen om dem?
Det är definitivt en uppmaning att skildra och besjunga den skadade, ofullkomliga världen som Anders Bodegård i sin som vanligt mästerliga översättning hjälper Adam Zagajewski att erbjuda den svenska läsaren.


























Misstankarna delar det polska folket, skriver Jan Axel Stoltz inför årsdagen av Smolenskkatastrofen >>
Katarzyna Suchcickas poesi är väldigt modern i sitt budskap. M. Anna Packalén Parkman har läst den nyutkomna polsk/svenska utgåvan av Dzikie krysztaly. Mysli – Tankar. Vilda kristaller. >>



Smolenski lot


Högt och lågt blandas när Tokarczuk styr sin plog över de dödas ben. Dorota Tubielewicz Mattsson har läst Olga Tokarczuks nya bok >>









Skönt att det inte bara är jag ... sade besökarna när Andrzej Olkiewicz släppte sin bok Konsten att vara invandrare på polska.
Gunnel Arbin berättar om mordet på fader Popieluszko och om vad som krävs för att bli helgon. 
Spännande som en thriller skriver Gunilla Lindberg i sin anmälan av Peter Johnssons nya bok Stalins mord i Katyn och dess historiska efterspel 1940–2010.
Ewa Teodoro- wicz- Hellman berättar om 400 år gamla unika polska texter som legat begravda på Skokloster. Nu har de tagits fram i ljuset.
En lysande bok, skriver Jan Axel Stoltz om historikern Samuel D. Kassows bok Vem ska skriva vår historia?
Wieslaw Jeloneks bok Till min älskade Rasmus kommer ut idag och anmäls här
Deras korre- spondens har blivit till lektioner i medmänsk- lighet, värdighet och behovet av humor, skriver Bo Bergman i sin anmälan av Kjell Albin Abrahamsons nya bok Så länge du lever.

Hotel Galicja Få har i fiktionens form med sådan inlevelse kunnat gestalta Förintelsen som Erkelius i detta mästerverk med en underbar språk-behandling, skriver Bo Bergman i sin anmälan.
Manipu- lationer i gettot
Aborter är en kontro- versiell fråga i Polen, och medlem- marna i en familj har helt olika uppfattning i abortfrågan. Läs hela recensionen av Karin Alfredssons nya bok Klockan 21.37.
Vad fick kommu- nismen på fall? Peter Kadhammar har intervjuat några av dem som kom att symbolisera kommunismens fall i Polen och Europa.
- Jag gick in i boken som polska och kom ut som judinna! Joanna Olczak-Ronikier, författare till den uppmärksammade boken I minnets trädgård har besökt Lund
Slaget vid Warszawa 1656 - och 2008 - Stanislaw Godula visar bilder från en historisk rekonstruktion sommaren 2008
Svensk pop invaderar Polen - en ny och trevligare form av szwedzki potop, skriver Emilia Mattsson
Kultur- chocken som övergick i livslång förälskelse Gunnel Arbin berättar om sitt möte med Polen i mitten av 1960-talet, december 2008
I höst-
Chromys skulpturpark utanför Kraków