På torsdagen antog parlamentet lagen som reglerar rutinerna kring provrörsbefruktning. Den nya talmannen Małgorzata Kidawa-Błońska som gjort sig känd som en varm anhängare av denna metod log stort och sade: ”Parlamentet har därmed antagit lagen om behandling av barnlöshet. Jag är mycket glad”.

Premiärminister Ewa Kopacz framhöll i ett uttalande att hon nu hållit sitt löfte till väljarna. Varför det tog parlamentet tio år att driva genom lagen som nu inför parlamentsvalet så snabbt kunnat antas är för många en gåta (eller kanske ändå inte).

Det var verkligen på tiden, sa Agnieszka Ziółkowska, som inte kunde hålla tårarna tillbaka. Ziółkowska är Polens första provrörsbarn, idag är hon 28 år gammal.

Lagen ska förbättra situationen för de tusentals par som drabbats av barnlöshet och för vilka IVF-metoden är en reell chans att få bli föräldrar.

Men alla är inte lika glada. Katolska kyrkan rasar.

Med stor sorg och besvikelse tog kyrkan emot resultatet av dagen beslut i parlamentet, skriver ärkebiskop Stanisław Gądecki i en kommuniké. De parlamentariker, som röstat för regeringens förslag om en reglering av IVF-metoden, går emot påven Franciskus läror, står det vidare i dokumentet.

Det är er plikt att visa ert motstånd mot abort, IVF och eutanasi, har påven sagt till läkarna. Påven har vädjat till alla att inte experimentera med det mänskliga livet, skriver Gądecki.

De ledamöter som representerar oppositionspartiets PiS (Lag och Rättvisa) i parlamentet talade mycket om etik och hänvisade till kyrkans invändningar. Argumenten består av några ospecificerade vetenskapliga undersökningar som påstår att provrörsbefruktning leder till olika sjukdomar, psykiska besvär etc. Invändningarna gäller även de embryon som blir över och enligt PiS spolas ner i avloppet (men den nya lagen förbjuder förstöring av embryon, de ska frysas ner och sedan gå till ”embryoadoption”). Kan man som parlamentariker och katolik bortse från dessa invändningar? undrar PiS:arna.

Den ultrakatolska Fronda.pl och dess förre chefredaktör Tomasz Terlikowski går ännu längre. Redan före röstningen i parlamentet försökte han stigmatisera dem som tänkte rösta för lagen. Ledamöterna kan nu visa om de fortfarande har en gnutta heder, dignitet och cojones kvar. Därför bör de ställa sig frågan: vill de lämna parlamentet med heder i behåll, som någon som kan försvara de svagaste och oskyldigaste eller vill de lämna parlamentet som någon som bidragit till den eugeniska selektionen och till att barn lämnas i de homosexuellas vård, skriver Terlikowski. Med dessa välformulerade rader vill han säga att det krävs civilkurage från parlamentarikernas sida att inte följa med den ström, som vill förinta människor (embryon) och låta homosexuella par leva som alla andra. Men är det verkligen civilkurage eller är det simpel neslighet att visa så mycket förakt för sina medmänniskor, oavsett om de är homosexuella eller har annan världssyn?

När omröstningen var klar publicerade Fronda.pl en ”dödens lista”, d.v.s namnen på de parlamentariker som röstade ja.

Det är skrämmande, skriver Fronda.pl. De parlamentariker som röstade för regeringens lagförslag röstade för incest, för mord och för att barn inte ska uppfostras av normala familjer utan av homosexuella par.
Argumenten är desamma, men den artikeln vågade dock ingen skriva under med sitt namn.

Den blivande presidenten Andrzej Duda och PiS premiärministerkandidat Beata Szydło förklarade redan dagen efter parlamentsbeslutet att de tänker riva upp lagen i höst. Detta förutsatt att PiS vinner parlamentsvalet, får man hoppas.

President Bronisław Komorowski förväntas skriva på lagen så fort som möjligt, medan han fortfarande har makt att göra det.

Än så länge har vi att göra med regeringens tappra försök att rättsligt normalisera något som borde ha blivit åtgärdat för åratal sedan. Dessa försök leder tyvärr till en ökad stigmatisering av barn som föds efter IVF-behandling, av deras föräldrar och de läkare som behandlar barnlöshet med denna metod. Allt trams som sägs och skrivs i högermedier om detta orsakar en social uteslutning.

Och vi som trodde att kyrkan förkunnade kärlek till sin nästa.

Dorota Tubielewicz Mattsson