Den 2 april var det tio år sedan den polskfödde påven Johannes Paulus II avled. Han är fortfarande mycket älskad, men landets biskopar oroar sig för den tilltagande sekulariseringen, och kyrkans ställning i Polen utmanas allt mer, skriver National Catholic Reporter.
Jag skulle inte säga att kyrkan lider nederlag, säger biskopskonferensens talesperson, Jozef Kloch, till tidningen. Men många av våra politiker pläderar nu öppet mot kyrkans lära. Det är chockerande att man ofta ignorerar den lära som biskoparna förkunnar, partiintressen och partidisciplin tar över.
Men det är inte bara i politiken man ser en tilltagande sekularisering. Ansökningarna till polska prästseminarier har halverats under de senaste två decennierna, och även om 39 % av katolikerna fortfarande går i mässan regelbundet har kyrksamheten minskat. Inte sedan kommunismens fall 1989 har så få deltagit i gudstjänsterna.
Katolska kyrkan har också fått kritik för ägna sig för mycket åt motståndet mot aborter och samkönade äktenskap och för lite åt arbetslöshet och utanförskap. Barnfattigdomen i Polen är bland de högsta i EU, och stödet till barnfamiljerna är lågt.
Enligt en färsk opinionsmätning tror 92 % av polackerna på Gud. Men 75 % stöder inte kyrkans inställning till homosexuella, preventivmedel, utomäktenskapliga relationer, skilsmässor och prästernas celibat.
Kyrkans image fläckas också av påståenden om tidigare samarbete med kommunistregimens hemliga polis, skriver National Catholic Reporter, likaså är många kritiska till kyrkans hantering av präster som begått sexuella övergrepp mot barn. I Koszalin nyligen ingicks förlikning mellan en man som stämt pastoratet för de övergrepp han utsatts för som barn. I förlikningen ingick en summa, på 125 000 zloty – som emellertid inte fick kallas skadestånd utan skulle benämnas ekonomisk hjälp från kyrkan ”som en kristlig gest”. Förlikningen lär ha medfört en lavin av krav på ersättningar från andra drabbade.
Men kyrkan är den enda institution i Polen som har antagit riktlinjer för sexuella övergrepp, säger han. Det vi ser idag är inte motstånd utan snarare en tendens att missförstå kyrkans ställning – särskilt bland människor som låtit sina katolska samveten förblekna, säger Kloch till tidningen. (ncronline.org 4 april 15)
