Brittisk litteraturgåta löstes i Gdańsk

Publicerad 2015-06-03
!300-talsförfattaren Margery Kempes gåta löstes i Gdańsk. Här omslaget till hennes bok i en Penguinutgåva.

1300-talsförfattaren Margery Kempes gåta löstes i Gdańsk.
Här omslaget till hennes bok i en Penguinutgåva.

Sebastian Sobecki, som är professor i engelsk litteraturhistoria vid universitetet i Groningen i Holland, har under sina forskningar vid Statsarkivet i Gdańsk gjort en uppseendeväckande upptäckt om Margery Kempe, en av den engelska medeltidslitteraturens viktigaste gestalter.

Margery Kempe var en kvinnlig mystiker som levde under 1300- och 1400-talen. Hennes The Book of Margery Kempe är den första engelskspråkiga självbiografin som alla historie- som litteraturstudenter i Storbritannien måste läsa.

Tills nyligen trodde man att boken skrevs ner av en präst som också förändrade dess innehåll. Sobeckis upptäckt visar emellertid att den skrevs ner av hennes son och därmed kan hon ha haft betydligt större inflytande på dess innehåll.

The Book of Margery Kempe är ett av den engelska litteraturens mest betydande verk. Det är inte bara den första engelska självbiografin utan också den första bok som tillskrivs en kvinna i England. Litteraturforskarna har hittills diskuterat i hur stor utsträckning hon skrev sin bok själv. Margery Kempe som var dotter till borgmästaren i Lynn hade skrivsvårigheter. Man antog att en anonym munk skrev ner hennes berättelser och som ändrade i den ursprungliga versionen, skriver wyborcza.pl.

Det fanns också forskare som misstänkte att det var två personer som skrev ner berättelserna. I boken förekommer skildringar av en person som besöker henne. Ibland är det hennes son, ibland en resande från Gdańsk. Man antog att hennes äldste son John tidvis bodde i Gdańsk och befann sig i England i affärer.

I arkivet i Gdańsk har Sobecki hittat ett garantibrev som förtäljer att John Kempe lånat ut femton preussiska mark i guld till en engelsk affärsman. Det visar att John Kempe bedrev seriös affärsverksamhet i England och därmed vistades där ofta. Hypotesen om att det var han som skrev ner Margerys självbiografi är alltså mycket sannolik. Man kan också anta att ändringarna i originaltexten inte varit så omfattande som man hittills trott.

Margery Kempe (ca 1371-1438) kom från en välbärgat hem. Hon gifte sig med köpmannen John Kempe och födde fjorton barn. Efter den första förlossningen låg hon i koma i åtta månader, och vid uppvaknandet fick hon en vision av Jesus i röd dräkt.

Efter det fjortonde barnet avlade hon kyskhetslöfte och bestämde sig för att leva bara för Jesus. I vit dräkt reste hon genom hela Europa och Mindre Asien där hon besökte dåtidens viktigaste pilgrimsorter. I livets slutskede dikterade hon sitt stora verk där det finns självbiografiska motiv, reseskildringar och skildringar av hennes uppenbarelser.

Det var just dessa uppenbarelser som gav forskarna huvudbry. De var nämligen ganska kontroversiella. Margery ville ge sitt liv för Jesus, hon ville lida för att visa sin hängivenhet. Hon diskuterade med Gud och försökte övertyga Skaparen om att hon hade rätt.

Mest kontroversiella var hennes erotiska uppenbarelser då hon ville ge sin kropp åt Gud. Paradoxalt nog trodde man hittills att denna gudsdyrkan var den anonyme munkens påhitt – han skulle ha velat skapa en universell bild av en gudsälskande kvinna. Brevet från Gdańsk undanröjer emellertid en del tvivel och det verkar nu nästan säkert att det var hennes son John som skrev ner Margerys ursprungliga berättelser, säger professor Sobecki.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner