De letar upp judiska gravstenar i åkrarna

Publicerad 2018-12-05

Judiska gravstenar har återbördats till den forna begravningsplatsen i Rohatyn.

Rohatyn var på sin tid en kunglig stad i det polsk-litauiska samhället, även den är värd ett besök. Den ligger drygt sju mil sydöst om Lviv.

Staden fick sina rättigheter redan 1415 – av Władysław Jagiełło, den litauiske furste som gick in i en union med Polen. Rohatyn ligger i en region som härjats under både första och andra världskriget.

1939 gick Sovjetunionen in i området, man tog polska krigsfångar som avrättades. Sommaren 1941 ockuperades Rohatyn av nazisterna, som 1942 samlade ihop stadens 3500 judar, sköt och grävde ner dem i enorma massgravar. För att utplåna alla spår efter den judiska befolkningen tog man judiska gravstenar från begravningsplatsen och använde som underlag när man byggde hus och vägar.

1941–43 genomförde Ukrainska Upprorsamén, UPA, attacker på kringliggande polska byar. 1945 var den polska befolkningen borta och området införlivades med Sovjetunionen.

Gravstensprojekt

I projektet Ukranian Jewish Heritage arbetar Marla Raucher Osborn, själv med rötter i Rohatyn, och Jay Osborn med att samla in judiska gravstenar och återföra dem till den forna begravningsplatsen, idag bara en grästäckt kulle.

När Bulletinen är där far paret Osborn iväg för att hämta delar av gravstenar som påträffats i en åker.

Berömd träkyrka

Den gamla träkyrkan från 1729 är idag museum.

I Rohatyn finns också en gammal träkyrka från 1729, Den Helige Andes kyrka, med en berömd ikonostas. Kyrkan är inte i bruk idag utan snarare en sevärdhet, och kyrkogården är i princip helt igenväxt av ogräs, trots att man ser även färska gravar.

Den praktfulla ikonostasen i Den Heliga Andes kyrka är från 1700-talet.
Foto: G. Lindberg.

Men det är söndag och mässa i Sankt Nicolai-kyrkan, och eftersom staden är liten hör vi sångerna överallt vart vi än går.

Text & bild:
Gunilla Lindberg

Artikeln har tidigare publicerats i Svensk-Polsk Bulletin 2018-2.

Sök i webb-Bulletinen