Den lärde från Toruń som satte jorden på plats

Publicerad 2013-04-28
Copernicus står staty i centrala Torun. Foto: G. Lindberg

Copernicus står staty i centrala Torun. Foto: G. Lindberg

Nicolaus Copernicus är den lärde astronomen  som med matematiska beräkningar kom fram till att världsalltet inte kunde kretsa runt jorden, som kyrkan och vetenskapen lärde.I stället var solen centrum på himlavalvet.

Kikare fanns ju ännu inte.

Hans upptäckter godtogs inte omedelbart, vare sig av kyrkan eller den samtida vetenskapen, men idag vet vi att hans skrift De Revolutionibus orbium celestium ger den rätta bilden.

Terho Paulsson berättar om Toruńs store son, Mikolaj Kopernik.

Vid ul. Kopernika 15 i Torun finns ett praktfullt hanseatiskt borgarhus med namnet Dom Mikolaja Kopernika. Numera inrymmer det en avdelning av regionmuseet med tyngdpunkten på Copernicus samtid. En gång i tiden tillhörde det en kopparhandlare som skapade ett nav för handeln med Gdansk. Sonen Mikolaj med samma namn, studerade juridik i Bologna, medicin i Padua och blev till sist doktor i kanonisk rätt i Ferrara 1503.

Redan 1497 hade han utnämnts till kanik i Warmien (Ermland)1) där hans uppfostrare och morbror Ludwig Watzenrode var biskop. Han var livmedikus åt biskopen och hans kansli, förvaltade kyrkliga egendomar, utarbetade kartor över Prusy Królewskie, författade skrifter om penningpolitik och mycket annat.

Huset där Copernicus växte upp, ul. Kopernika 17, Torun, är numera museum över stadens berömde astronom. Foto: G. Lindberg

Huset där Copernicus växte upp, ul. Kopernika 17, Torun, är numera museum över stadens berömde astronom.
Foto: G. Lindberg

Som präst och ämbetsman i Frombork i Warmien ägnade Copernicus sin lediga tid åt matematisk-filosofiska studier av världsalltet. Han kom fram till att jorden inte kunde vara världens centrum. Detta hade dittills varit den förhärskande uppfattningen enligt den ptolemaiska världsbild som kyrkan höll för att vara den enda rätta och ansågs stämma överens med Bibelns lära.

Ett försök till en heliocentrisk beskrivning hade visserligen gjorts redan omkring 200 f.Kr av Aristarchos från Samos men den hade förträngts av pythagoréerna.

Den astronomi Copernicus ägnade sig åt byggde alltså till stora delar på geometriska och filosofiska resonemang. En astronomi i senare tiders bemärkelse var ännu inte möjlig eftersom kikaren inte hade uppfunnits.

Ett första utkast till en heliocentrisk bild av världen spreds av Copernicus i manuskriptform Commentariolus (1509) i en snäv krets av kollegor. Under de följande tre decennierna arbetade han i Frombork i Prusy Królewskie på sin teori parallellt med sina ämbetstjänster. 1539 besöktes han av matematikern Georg Joachim Retikus från Wittenberg som övertalade honom att publicera sitt arbete, de sex banden De revolutionibus orbium celestium. När arbetet kom ut 1543 i Nürnberg hade det Copernicus ovetande försetts med ett förringande företal av den lutherske teologen Anders Osiander. Copernicus var då slagrörd och kunde inte göra något åt saken, men fick kanske se det första exemplaret på sin dödsbädd.

Sida ur De Revolutionibus celestium, som visar  hur Copernicus uppfattade solsystemet.

Sida ur De Revolutionibus celestium, som visar hur Copernicus uppfattade solsystemet.

Det skulle ta lång tid innan den kopernikanska världsbilden accepterats. Giordano Bruno var visserligen anhängare av Copernicus idéer men det var snarare rent teologiska frågor som gjorde att han slutade sina dagar på kättarbålet år 1600.

Tycho Brahe konstruerade betydligt förfinade instrument men intog en negativ hållning till tanken att solen var centrum i vårt planetsystem. Den stred mot Bibelns lära, menade Brahe. Han ”räddade situationen” med sin s.k geo-heliocentriska teori där planeterna kretsar kring jorden men jorden ändock befinner sig i närhet av centrum och solen kretsar kring densamma.

Galileo Galilei, som var den förste som kunde studera stjärnhimlen med kikare, trodde på Copernicus idéer. Genom att avsvära sig dem inför inkvisitionen klarade han sig undan kättarbålet men sattes i husarrest från 1633 till sin död 1642. Efter processen mot Galilei satte den katolska kyrkan upp ”De revolutionibus …” på index över förbjudna böcker där den stod kvar ända fram till 1822.

Först Kepler kunde presentera en trovärdig världsbild genom att låta planeterna beskriva elliptiska banor och inte cirkulära som Copernicus.

Jan Matejko (1838-1893): Astronom Kopernik, czyli rozmowa z Bogiem (Muz.UJ, Kraków). (Bild från Wikimedia.)

Jan Matejko (1838-1893): Astronom Kopernik, czyli rozmowa z Bogiem (Muz.UJ, Kraków). (Bild från Wikimedia.)

Motståndet inom den protestantiska kyrkan – oavsett om den var lutheransk eller kalvinsk – var starkt, redan Luther hade på sin tid avfärdat den kopernikanska beskrivningen som stridande mot den heliga skrift.

De kopernikanska idéerna bekämpades även i Sverige. År 1679, således 150 år efter publiceringen av ”De revolutionibus …”, hölls en process i Uppsala domkyrka mot doktoranden Nils Celsius. I avhandlingen ”De principiis astronomicis propriis” stödde han sig på Copernicus och Galilei. Att den stoppades ingick i den strid mot Descartes’ läror som blossade upp efter drottning Kristinas abdikation 1654.

”Här föddes Mikolaj Kopernik 19 februari 1473. Han stannade solen, satte jorden i rörelse”.

”Här föddes Mikolaj Kopernik 19 februari 1473. Han stannade solen, satte jorden i rörelse”.

För staden Torun har Copernicus blivit en symbol – trots att hans vistelse där inskränker sig till uppväxten och skolgången. Stadens stolthet över honom syns inte minst av den minnestavla som stadens myndigheter satte upp 1923 (se bild ovan).  Texten tillkom när Torun efter 150 år inom Preussen nyligen kommit att tillhöra det nyuppståndna Polen. Att understryka att Copernicus var av polsk härstamning (wydalo go polskie plemie) var vid den tiden viktigt. Men för renässansmänniskan Copernicus under 1500-talet var den nationella tillhörigheten en ickefråga och begreppet nationalitet nätt och jämnt uppfunnet.

Skylten är intressant också av en annan anledning. Här har vi upphovet till den utslitna fras vi ser på alla affischer och publikationer ”Wstrzymal slońce, ruszyl ziemie” (”Han stannade solen, satte jorden i rörelse”) – lägg märke till rimmet ziemie – plemie.

Bild från Wikimedia. Etsning av den polske målaren Aleksander Lesser (1814-1884): Ostatnie chwile Mikolaja Kopernika (Mikolaj Koperniks sista stund).

Bild från Wikimedia.
Etsning av den polske målaren Aleksander Lesser (1814-1884): Ostatnie chwile Mikolaja Kopernika (Mikolaj Koperniks sista stund).

Det som Copernicus åstadkom var kanske inte en revolution trots att man ibland talar om ”den kopernikanska revolutionen”. Snarare var det den allra första impulsen till en ny vetenskap. Det skulle ännu ta åtskillig tid i människornas medvetande att sätta jorden i rörelse.

Terho Paulsson

1) Låg i den del av det ursprungligen baltisktalande Prusien (Prusy Królewskie) som erövrats av Polen från Korsriddarorden efter freden i Toruń 1466.

Lästips:

Nicolaus Copernicus Thoruniensis >>
Stanford Encyclopedia of Philosophy >>
Tore Frängsmyr, Heliocentrisk världsbild i fokus SvD 2005-05-22 >> 

 

 

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner