Dödsruna över Konstitutionsdomstolen

Publicerad 2016-07-23
Dödsruna över Konstitutionsdomstolen. Bild: Facebook.

Dödsruna över Konstitutionsdomstolen. Bild: Facebook.

27 timmars skrik, PiS-parlamentariker som visar långfingret och talmannen som inte låter oppositionen komma till tals. Så kan man sammanfatta den sista etappen av kampen för och emot den senaste lagen om Konstitutionsdomstolen i parlamentet.

PiS-parlamentarikern ger oppositionen fingret i debatten om Konstitutionsdomstolen. Foto: Viktor Widzikowski, Facebook.

PiS-parlamentarikern ger oppositionen fingret i debatten om Konstitutionsdomstolen.
Foto: Viktor Widzikowski, Facebook.

För att tillfredsställa internationella kritiker har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) än en gång gjort marginella justeringar av den lag som sedan nyår ska styra Konstitutionsdomstolens arbete.

Oppositionen, som är i minoritet, visste att det var en hopplös kamp men försökte ändå varna för att förslaget innebär en avrättning av det polska rättssystemet, man vädjade till parlamentariker som är utbildade jurister, advokater och domare, man jämförde regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förehavanden med Putins Ryssland och Erdogans Turkiet.

Det är ett olagligt försök att ändra Polens statsskick, sade Kamila Gasiuk-Pihowicz från det nya partiet Moderna (Nowoczesna).

PiS-parlamentarikerna var ovanligt passiva under debatten, om man inte räknar det långfinger som Piotr Pyzik, en medelålders statsvetare från PiS, visade mot oppositionen (och därmed också mot grundlagen). Regeringspartiet ville snabbt få undan den ack så onödiga debatten.

Lagen antogs alltså med de förändringar som senaten anbefallt och nu återstår bara president Andrzej Dudas underskrift.

Enligt den nya lagen ska Konstitutionsdomstolens (KD) underkännande av förra lagen från den 9 mars 2016 inte publiceras – det vore genant för regeringen. Övriga utslag från domstolen ska däremot publiceras och vinner därmed laga kraft.

Vidare ska KD ta upp ärenden i den ordning de kommer in (med några undantag). Samtliga ärenden som kommit in innan den nya lagen trätt i kraft ska bordläggas för att kompletteras i överensstämmelse med den nya lagen. I praktiken innebär det att alla ärenden som nyligen kommit in – alltså de som handlar om PiS viktigaste lagändringar, den om övervakningen, åklagarmyndigheten och antiterrorislagen, inte kommer att kunna bedömas på många månader. Därmed kan de tillämpas tills de eventuellt kritiseras.

De KD-ledamöter, som det förra parlamentet valde och som inte fått svära sin domared inför presidenten, ska inte delta i domslutsprocessen. De domare som PiS valt får däremot delta i alla förhandlingar.

Avsikten med att förändra lagen om Konstitutionsdomstolen, som kritiserats av såväl EU som USA, var formellt att den bättre ska stämma överens med Venedigkommissionens rekommendationer från i mars.

Domstolens ordförande Andrzej Rzepliński har vädjat till president Duda att agera.

Lägg in ditt veto eller låt Konstitutionsdomstolen avgöra om den nya lagen är förenlig med grundlagen, sade Rzepliński och påminde om löftet att presidenten ska vidta åtgärder när tiden är inne.

Nu har den tiden kommit, sa Rzepliński. Den nya lagen uppfyller inte de rättsliga kraven, och vissa ändringar strider mot grundlagen och mot Venedigkommissionens rekommendationer. Den nya lagen är lika bristfällig som den som KD redan yttrat sig om.

Det är svårt att se denna nya lag som den kompromiss som Lag och Rättvisa (PiS) talade så mycket om. Det är snarare ett sista dödande slag mot den institution som vakar över konstitutionen och makthavarnas förehavanden. Efter omröstningen i parlamentet publicerades på Facebook en dödsruna över Konstitutionsdomstolen. Den illustrerar kanske på bästa sätt det som hände i det polska parlamentet den 22 juli 2016. Om inte presidenten ingriper. Men det är inte troligt att han gör det.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner