En tyst presidentkandidat

Publicerad 2015-02-03
Magdalena Ogórek. Foto: magdalenaogorek.eu

Magdalena Ogórek tiger.
Foto: magdalenaogorek.eu

Magdalena Ogórek har varit i hetluften sedan hon för några veckor sedan ställde upp som presidentkandidat för SLD (Vänsteralliansen). Hennes meriter, familj och utseende kritiseras från såväl feministerna som högern.

Det är en intressant situation: å ena sidan verkar hennes kandidatur vara ett desperat försök av partiets ordförande Leszek Miller att rädda vad som räddas kan av det tynande SLD, men å andra sidan drar den ett löje över det krisdrabbade partiet och dess ledare. Visserligen hävdar vänstern att Ogórek är ett nytt ansikte och representerar den nya generationen som ska ta över. Men den nya generationens ansikte tillåts av någon anledning inte att tala offentligt, hon svarar inte på frågor och syns ytterst lite i medier.

Tidskriften Polityka redogör för hennes ”enorma” politiska erfarenheter och kompetens. Det arbete som hon enligt Vänsteralliansen utfört på ”mycket prominenta institutioner” som presidentkansliet, inrikesdepartementet och riksbanken tycks i högsta grad vara överdrivet.

Presidentkansliet uppger att hon bara periodvis praktiserat där.

Tidigare inrikesministern Ryszard Kalisz (SLD) säger att hon svarade för det internationella arbetet på departementet. Idag bekräftar departementet uppgifterna, men det är oklart vad hon hade för befattning och vilka arbetsuppgifter hon hade.

Riksbanken bekräftar att Magdalena Ogórek varit projektanställd där under perioden 2012-2014. Hon skulle förbereda materialet till två filmer för riksbankens räkning. Hon var också redaktör för bankens tidskrift.

Inte mycket erfarenheter att komma med för den som vill bli statsöverhuvud.

Varken Vänsteralliansens talesperson eller Magdalena Ogórek vill svara på frågor om detta.

Partiledaren Miller påstår dock att deras presidentkandidat i den allmänna debatten blivit ”fienden nummer ett”. Syftet är att ”minska hennes chanser i presidentvalet och stärka den sittande presidentens möjligheter”.

Onekligen har Ogórek blivit en måltavla för diverse angrepp, inte bara när det gäller hennes politiska kompetens. Åklagarmyndigheten har plötsligt börjat intressera sig för hennes makes företag. Feministerna rasar och kallar henne för en ”målad docka”. Medierna hånar henne för att amerikanska Playboy har skrivit en kort artikel om henne. Journalister säger att hon åtminstone är snygg …

Med tanke på att hennes chanser att göra bra ifrån sig i presidentvalet är mycket små väcker hon förvisso starka känslor.

Magdalena Ogórek är filosofie doktor i religionshistoria. Hon har uppenbart också politiska intressen. Men frågan är om inte ambitionerna är större än hennes omdöme. Än så länge verkar det som att hon låter sig manipuleras av Vänsteralliansen och Miller.

Hon kanske gör det för att synas, kanske för att hon verkligen tror att hon kan gör en politisk karriär och förändra samhället. Men då måste man kommunicera med sina väljare och med medierna, man måste berätta om sina åsikter och planer och hur man tänker genomför dem. Man måste öppna munnen och inte låta sig nedtystas av partiet. Man måste sätta ner foten, ta ordet från Miller och svara på journalisternas frågor. Man måste visa vem Magdalena Ogórek är och vad hon står för. Det är nog det som alla väntar på.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner