Ex-dissidenter kritiserar ex-presidenter

Publicerad 2016-04-28

En grupp före detta medlemmar i den antikommunistiska rörelsen på 1980-talet ingriper nu till regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) försvar och kritiserar det öppna brev som tre ex-presidenter, Lech Wałęsa, Aleksander Kwaśniewski och Bronisław Komorowski tillsammans med bland andra de f.d. utrikesministrarna Radosław Sikorski och Włodzimierz Cimoszewicz, nyligen skrev. De hävdade att regeringen är på väg mot maktfullkomlighet och att oppositionen måste arbeta fram en gemensam plan för att försvara demokratin.

Brevet uppskattades inte av alla, och här kommer svaret:

Det verkliga hotet mot rättssäkerhet och demokrati i Polen är ni, skriver de forna dissidenterna. Ert fientliga brev är ett försök att förlama demokratin i landet. Ni låtsas försvara lagen och de mänskliga rättigheterna, ni förstör samhällsfriden och försöker med antidemokratiska medel upphäva resultatet från det senaste fria valet. Det är ni som med era lögner, ert sätt att förvirra människors sinnen och att hylla främlingar, trappar upp konflikten och ökar splittringen i samhället.

Ni har valt att gå i konflikt med en nation som gav PiS-regeringen ett stöd som är större än ni någonsin har haft under Tredje Republikens 26-åriga historia, skriver undertecknarna. Polen fortsätter att vara en pålitlig partner i EU och Nato, med eller utan er. Ingen har förstört grunderna för vår säkerhet och ekonomiska utveckling mer än era regeringar. Ni förstår inte att det är ni, inte Polen, som har blivit ett problem, ett sår, en cancer på samhällskroppen. Under er tid vid makten har Polen internationellt växt till in i rollen som tiggare och andra länders föraktade vasall, skriver de.

Här kan man lägga till att Polens moderna historia börjar på 1980-talet, då polackerna på allvar började protestera mot den kommunistregim som installerades efter andra världskriget. Arbetarna på varvet i Gdańsk bildade den fria fackföreningen Solidaritet, som på kort tid fick 10 miljoner medlemmar. Kända dissidenter – som Lech Wałęsa – fick stöd av organisationen KOR (Kommittén för arbetarnas försvar), där många med juridiska kunskaper ställde upp och försvarade Solidaritetsmedlemmar som trakasserades av regimen. Bland dem som på olika sätt stödde Solidaritet fanns också Jarosław Kaczyński och hans bror Lech Kaczyński. De flesta av dagens äldre politiker har en bakgrund i Solidaritet – och ändå ser de så olika på vilket som är bäst för nationen. Wałęsa, Tusk, Komorowski – för att nämna några politiker som är aktuella idag – vill öppna upp landet mot väst, förbättra relationerna med andra länder, leva i ett modernare samhälle. Medan Jarosław Kaczyński och en rad andra vill att Polen ska odla sin egenart, stärka befolkningens självkänsla genom att visa upp landets hjältemodiga förflutna och visa omvärlden att Polen är ett land som står på egna ben och bestämmer själv.

Det som blir lite problematiskt är att beslut som fattats av PiS inte självklart stämmer med EUs värderingar – och Polen är medlem i EU. Det innebär enorma ekonomiska bidra g, men också att politiska beslut följer de principer som EU enats om. I dagens konflikt står EUs värderingar på den ena sidan och det behov av polsk särart som fått väljarna att rösta på PiS på den andra sidan. Det är inte självklart hur den här striden kommer att sluta. (Polskie Radio och wB 28 april 16)

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner