Folket delat i sorgen och minnet

Publicerad 2011-04-09

Den 10 april 2010 drabbades Polen av en ofattbar katastrof. President Kaczynskis plan, med nittiosex personer ombord, störtade i dimman utanför Smolensk. Alla omkom.

Presidenten ledde en delegation på väg till Katyn för att hedra sjuttioårsminnet av Sovjetunionens massaker på 20 000 polska reservofficerare

Polackerna fick ännu en nationell sorg att bearbeta – och ett nytt politiskt trätoämne. På söndagen är det exakt ett år sedan flygolyckan. Jan Axel Stoltz berättar om året efter den andra Katynkatastrofen.

I sorg har polska folket visat sin storhet. Det historiska minnandet av nationella tragedier har alltid samlat polackerna. Sorgen vid den polske påven Johannes Paulus II:s bortgång uttryckte nationens enhet och enighet. Den 10 april i fjor blev en ny nationell sorgedag. Presidentparet Lech och Maria Kaczynski omkom när deras presidentplan störtade utanför Smolensk i Ryssland. De var på väg till Katyn, till minnandet och sörjandet av en av nationens stora tragedier: Sovjets mord på över 22000 polska underofficerare i april 1940. Deras sorgeresa slutade i ny katastrof. Alla nittiosex ombordvarande omkom. De representerade toppskiktet av Polens politiska och militära hierarki men också polsk historia: president Ryszard Kaczorowski, den siste i exil att leda polska andra republiken, som med regering och president residerade i London från andra världskriget till kommunistiska Polens fall, och Anna Walentynowicz, symbol för det kommunistbefriade Polens historia, kranföraren, vars avskedande på varvet i Gdansk blev den tändande gnistan till strejken som satte frihetsrörelsen i rullning. Och inte att förglömma: medlemmar av de familjer som i Katyn förlorat någon nära anhörig.

Deltagare från hela Polen

Bland politikerna fanns representanter för alla parlamentets partier, deltagarna i resan kom från olika delar av Polen. Hela landet var berört. Bestörtning, chock, sorg, förtvivlan och undran över hur det här kunde ske delades av alla. Presidentparets kistor fördes till presidentpalatset på Krakowskie Przedmiescie i Warszawa, dit alla kunde komma och ge sin respekt och saknad uttryck. I timmar väntade sörjande och väldisciplinerade polacker i kilometerlång kö på sin tur att få komma in i presidentpalatset. Scouter höll ordning och hjälpte till. Scouterna reste ett kors på gatan framför palatset, och platsen runt korset fylldes snabbt med blommor och levande ljus.

Men enigheten blev kort. Av någon någonstans fattades beslut om att presidentparet Kaczynski skulle gravsättas i Wawelkatedralen. Än idag diskuteras det om hur beslutet kom till. Ärkebiskop Dziwisz i Kraków, ansvarig för katedralen, värjde sig: Nej, beslutet var inte hans. En grupp intellektuella med filmregissör Andrzej Wajda som ledande namn ifrågasatte i ett offentligt brev lämpligheten av att Lech Kaczynski gravsattes i Wawel vid sidan om Polens historiska kungar, nationalhjältar som Pilsudski och nationens största poeter som Mickiewicz.

Det till hösten 2010 planerade presidentvalet måste efter president Kaczynskis bortgång tidigareläggas. Huvudmotståndarna var regeringspartiet Medborgarplattformens (PO) kandidat Bronislaw Komorowski och oppositionspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat den avlidne presidentens tvillingbror Jaroslaw Kaczynski. I valkampanjen slog Kaczynski an försonande tongångar, men efter valförlusten blossade det som kommit att kallas det polsk-polska kriget upp intensivt.

Motsättningarna som kanaliserades som PiS mot PO rörde sig mycket om Smolenskkatastrofen och dess efterdyningar. Hur hade olyckan gått till? Eller var det kanske rent av ett attentat? Ville kanske ryssarna ta död på en Rysslandskritisk grannpresident? Varifrån kom smällarna som hade hörts på en amatörvideo men som sen tagits bort vid upprepad visning i TV? Vad fanns i svarta lådan? Och när rapport från svarta lådan kom – hade ryssarna överlämnat allt material? Vem var egentligen ansvarig, inte bara för själva olyckan utan för att överhuvudtaget släppa iväg flygplanet? Och olyckan – vad hade rysk flygplatspersonal för ansvar? Hade det på planet förekommit påtryckningar mot piloterna att trots den kraftiga dimman ändå landa? Vems var rösten hos den person som uppenbarligen fanns inne hos piloterna omedelbart före katastrofen? Var inte regeringen för mjuk mot de ryska myndigheterna? Var inte allt rentav den egna regeringens fel? Borde inte premiärminister Tusk ställas inför riksrätt? Etcetera, etcetera…

Korset blev det nya tvisteämnet

Korset framför presidentpalatset stod kvar över sommar och presidentval. Det var från början avsett som något tillfälligt men kom att bli en kultplats för Kaczynskianhängare och många ur den katolska högern. Ett av nye presidenten Komorowskis första beslut – rentav innan han svurit presidenteden – var att i överenskommelse med katolska kyrkans ledning besluta om flyttning av korset till Sankta Anna-kyrkan några hundra meter från presidentpalatset. Den planerade flyttningen i början av augusti omöjliggjordes av tusentals ”korsräddare” som barrikaderade sig runt korset. När korsmotståndare en vecka senare utlyste en demonstration mot korset, utbröt kravalliknande händelser, och korset blev kvar. En tidig morgon i mitten av september flyttade personal från presidentpalatset in korset i palatsets kapell och några veckor senare fördes det över till Sankta Anna-kyrkan.

Olyckan splittrade nationen

Det år som gått sen Smolenskkatastrofen har präglats av det motsättningar som delat, kluvit, splittrat nationen. Misstankar, misstänkliggöranden, oförskämdheter, invektiv har blivit en stor del av den offentliga kommunikationen. De flesta polacker har tagit ställning för den ena eller andra sidan. Tusentals artiklar har skrivits. Inför årsdagen har sju filmer producerats. De två värdigaste av dem har inte ett enda politikeruttalande. Både Monika Sieradzkas film Smolenski lot/The Smolensk Flight och Ewa Ewarts film W milczeniu/In Silence har de efterlevandes upplevelser och känslor som huvudmotiv. Båda har haft sina tv-premiärer men visas på nytt på årsdagen den 10: Smolenski lot kl 22.10 på TVP Polonia och kl 23.23 på TVP Info, och W milczeniu på den privata kanalen TVN kl 23.35. Titeln på filmen Krzyz/Korset talar tydligt om vad den dokumentären om. Filmen Mgla/Dimman är fylld av konspirationsteori. Titeln gäller inte bara, att Smolenskflygplatsen var täckt av tät dimma på morgonen den 10 april i fjor utan också att dimman var tillverkad av ryska ”dimmaskiner” och en del av det attentat som utfördes mot den polska presidenten.

Minnesdagen den 10 april präglas också av fortsatta motsättningar. Warszawas ärkebiskop och andra kyrkliga ledare har visserligen gått ut och menat, att sorgetiden bör avslutas efter ett års sorg och uppmanat politikerna att sätta sina motsättningar åt sidan. PiS ordförande Jaroslaw Kaczynski har till detta svarat, att ingen kan förbjuda honom att sörja så länge han känner sorgen, och PiS kommer inte att avbryta sorgeaktiviteterna. Den 10:e i varje månad har minnesgudstjänst hållits i Johanneskatedralen i Warszawa och följts av fackeltåg till och kransnedläggning framför presidentpalatset med Jaroslaw Kaczynski som deltagare.

PiS och Jaroslaw Kaczynski kommer inte att delta i de officiella statliga och kyrkliga högtidlighållandena på årsdagen. Och omvänt kommer inte PO-politiker att delta i PiS-arrangemangen.

På det klockslag 8.41 som katastrofen inträffade kommer högtidlighållandet att börja i Armékyrkan i Warszawa. President Komorowski, premiärminister Tusk, sejmens talman Schetyna och senatens talman Borusewicz kommer där att lägga ned kransar och tända ljus invid minnestavlan över katastrofens offer. Huvuddelen av det officiella högtidlighållandet sker på den militära delen av Powazkikyrkogården med början kl 10.30 intill monumentet över offren. Deltar gör presidenten, premiärministern och staden Warszawas president Hanna Gronkiewicz-Waltz samt offrens familjer. På kvällen kl 19 svarar ministeriet för kultur och det nationella arvet för en högtidlig konsert ägnad åt katastrofens offer. Konserten hålls i Nationaloperan med president Komorowski närvarande. På måndag den 11 möts Polens president Komorowski och Rysslands president Medvedev i Katyn och Smolensk.

Katolska kyrkan kommer under hela dagen på olika håll att minnas katastrofen och offren. Redan kl 7.27, klockslaget för flygningens start från militärflygplatsen på Okecie hålls där den första minnesgudstjänsten. Kl 10 i Wawelkatedralen i Kraków kommer ärkebiskop Dziwisz att leda minnesgudstjänsten för presidentparet Kaczynski och de övriga offren.

Kyrkans centrala minnesgudstjänst kommer att hållas i S:t Johanneskatedralen i Gamla Stan i Warszawa. Den kommer att ledas av Warszawas ärkebiskop kardinal Nycz. Deltaga kommer biskopar från hela Polen och närvar gör president Komorowski, representanter för stat, vojevodskap och kommuner, representanter för diplomatiska kåren och framför allt de omkomnas efterlevande familjer.

PiS egna minneshögtider börjar kl 8 med mässa i karmeliterkyrkan på Krakowskie Przedmiescie, den kyrka som ligger direkt intill presidentpalatset. Direkt efter ger sig Jaroslaw Kaczynski till presidentpalatset för att be. Kl 12 beger han sig tillsammans med PiS sejmledamöter till monumentet på Powazkikyrkogården efter att den officiella högtiden där avslutats. Kl 14 fortsätter PiS i Kongressalen i Kulturpalatset med att starta Lech Kaczynskirörelsen, och på kvällen deltar Jaroslaw Kaczynski – traditionellt den 10 i varje månad – i mässa i Johanneskatedralen och går sedan till presidentpalatset.

De 96 trädens plats

Vänsteralliansen som i Smolensk förlorade sin vice talman och påtänkta presidentkandidat Szmajdzinski och två andra framträdande politiker föreslår skapandet av ”De 96 trädens plats”, en trädplantering i en stor gatukorsning i Warszawa i stadsdelen Mokotów. Under söndagen kommer de ledande SLD-politikerna att besöka sina avlidna kollegers gravar och delta i de officiella högtidligheterna.
Hela söndagen kommer både de statliga och de privata tv-kanalerna att vara fyllda av rapportering från högtiderna och av andra minnesprogram.

Jan Axel Stoltz

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner