För vår frihet och er – i Monte Cassino

Publicerad 2005-06-10

MonteCassinoMatthew Parker
Slaget vid Monte Cassino
Albert Bonniers förlag
Översättning: Hans Dahlberg

____________________

Alla vet kanske inte att polska stridskrafter var de enda som kämpade mot nazisterna från andra världskrigets första till dess sista dag. De stred på slagfält från Narvik i Norge till Tobruk i Libyen.

En av sina främsta insatser gjorde de i det blodigaste och bittraste slaget på Västfronten: de segdragna striderna vid och om Monte Cassino under flera månader, från december 1943 till in i maj 1944. Monte Cassino är kristenhetens största och ryktbaraste kloster, och det ligger på ett 500 meter högt berg några mil söder om Rom. Där kämpade polacker i månader tillsammans med britter, amerikaner, marockaner, algerier, tunisier, fransmän och indier för att bryta igenom tyskarnas försvarslinje, den formidabla Gustav-linjen, som gick tvärs över Italien. Klostret bombades för resten sönder och samman av de allierade under striderna, och den närliggande staden Cassino totalförstördes.

IWM: MH 1984  Polska soldater i Kresowadivisionen går till anfall med handgranater mot tyska ställningar på Phantom Ridge, en bergsrygg nära klostret.

IWM: MH 1984 Polska soldater i Kresowadivisionen går till anfall med handgranater mot tyska ställningar på Phantom Ridge, en bergsrygg nära klostret.

Efter krigets slut var det på en del håll inte helt politiskt korrekt att nämna polackernas kraftfulla och envetna kamp mot nazisterna; den nästan förtegs eller förringades till och med i krigshistoriska verk. Men i den brittiske författaren och historikern Matthew Parkers nyutkomna bok Slaget vid Monte Cassino lyfts de polska insatserna fram. Efter långa, dödsföraktande strider var polska soldater de första som trängde in i klosterruinerna på bergets topp, och gruppchefen Czech kunde däruppe den 18 maj 1944 blåsa hejnal krakowski på signalhorn.

Den polske befälhavaren generallöjtnant Wladyslaw Anders’ dagorder före drabbningen uttryckte väl vad de polska soldaterna kände och var besjälade av:
”Vi har länge väntat på ögonblicket för hämnd och vedergällning på vår arvfiende … I förlitan på den gudomliga försynens rättvisa träder vi fram med den helgade parollen i våra hjärtan: Gud, Ära, Fosterland.”

Inte för intet är Monte Cassino i polsk militärhistoria ett väl så ärorikt, om inte ärorikare namn än Samo Sierra (Spanien 1808) och Rokitna (Ukraina 1915).
Matthew Parker ägnar åtskilliga sidor åt 2 Korpus polski (andra polska armékåren), men huvuddelen handlar om upptakten och alla fyra faserna i detta minikrig i kriget under helvetiska terräng- och klimatförhållanden.

Författaren bygger dels på omfattande arkivstudier, dels på intervjuer med överlevande och på dagböcker. Resultatet har blivit en spännande, levande och informativ bok, som visar kriget i all dess enfald, meningslöshet och barbari. Man kommer under läsningen också att tänka på en bitande formulering apropå de brittiska soldaterna i Krimkriget: ”en armé av lejon som anförs av åsnor”.

Bo Bergman

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner