Fornbyn Biskupin är Polens Birka

Publicerad 2017-11-17

Fornbyn Biskupin sett från andra sidan sjön – ett försvarsverk med torn och vallar som skyddade dem som bodde i husen mot anfall. Foto: wikipedia.

Att gå på arkeologifestival i Biskupin är inte som vilket museibesök som helst. Tvärtom – i stället för se men inte röra räknar arrangörerna med att man entusiastiskt ska delta i verksamheten. Besökarna väntas testa allt som verkar roligt – att rida, ta en tur i drakskeppet på sjön, prova bärnstenssmycken eller få håret flätat på gammalt sätt. Naturligtvis kan de samtidigt smaka nybakt bröd på handmalet mjöl, skära brödet med en kniv vars egg slipats mot en våt sten, och kanske ta en tugga av korven, där det hackade köttet hålls samman av ett äkta fjälster.

De grova timmerstockarna har lagts samman så att de ska klara stora utmaningar. Foto: Sverker Norén.

Tiotusen besökare

Tiotusentals historiskt intresserade kommer till festivalen varje år, och många skolor arrangerar terminens första skolresa till den rekonstruerade bosättningen med kulturer från flera tusen år.

Besökarna vandrar längs långhusen för att ta en titt på de olika kulturerna. Foto: Michał Leszczyński

Husen är timrade av grova stockar, vasstaken rejält tjocka. Tre långhus ägnas olika perioder – stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Årets festival hade temat Krigsgudar – Bogowie Wojny – och arméer i olika antika utstyrslar slogs med svärd, spjut och sköldar.

Även i förhistorisk och historisk tid reste man mycket, men då med båt eller häst och vagn. Köpmän kunde ha ridit över hela Europa med sina lager, och främmande arméer som t ex den romerska marscherade långt upp i Tyskland, Frankrike och Skottland.

Det bjöds också på musik från gamla tider. Foto: Michał Leszczyński.

Under festivalen iscensattes därför dagliga bataljer mellan forntidsbyns soldater och främmande trupper som romerska legionärer, nog så våldsamma spektakel. Ett drakskepp med vikingar kämpade också mot ett fartyg med sin tids slaviska marinsoldater.

Även de gamla hedniska gudarna fick sin tribut – skulpturer av till exempel den trehövdade Swiętowit utskuren i trä fanns till och med till försäljning.

Den polska arkeologins Grand Old Lady, Wiesława Gawrysiak–Leszczyńska, undervisar unga besökare i Biskupin.
Foto: Michał Leszczyński.

I workshops kunde de hågade – inte minst barn – testa sin förmåga att spinna, göra smycken av mässingstråd, dreja krukor och så vidare.

Vad är Biskupin?

Så vad är då detta Biskupin?

Till att börja med är det ett näs som sticker ut i den lilla Biskupinsjön några mil öster om Poznań. Fram till 1933 var det ett rätt klent och ointressant litet näs. Men det året sjönk vattennivån i sjön och märkliga föremål började framträda – rester av en forntida bebyggelse. När barnen i skolan berättade hur föräldrarna hade hittat svärd och gamla smycken tog deras lärare kontakt med arkeologiprofessorn Józef Kostrzowski i Poznań och snart var utgrävningarna i gång. De pågick till och med under andra världskriget, fast då under tysk ledning, och deras patriotism innebar att resultaten inte alltid tolkades helt korrekt.

I jägarens hus hänger skinnen på väggen. Foto: Michał Leszczyński

Men arbetet har fortsatt, det är många kulturlager, och efterhand som arkeologerna lyckats få pengar till en rekonstruktion har dagens mäktiga anläggning vuxit fram.

Man grävde ut en by med hundratalet hus, sammanbyggda i tre längor, en försvarsvall byggd av timmerstockar och jord samt en port från 700-talet före Kristus. Invånarna var sannolikt sorber och byn tros ha varit bebodd under halvtannat sekel.

Glasmosaik har man kunnat göra länge. Foto: Michał Leszczyński

Biskupin är med sitt försvarsverk, sina små hantverksbodar och alla människor som strövade runt i historiska dräkter, en imponerande upplevelse för besökarna. Närmast att jämföra med i Sverige är Uppåkra i Skåne och Birka i Mälaren.

Byn sjuder av liv

Men i omgivningen har man också hittat lämningar som visar att det bodde folk här redan för bortåt 8000 år sedan.

När Svensk-Polsk Bulletin är där sjuder byn av liv, arkeologer från hela landet vandrar runt i dräkter från de olika tidsperioderna, de slår rep, spinner, bakar bröd, slipar svärd, tillverkar smycken, valkar ull och syr kläder i fårskinn. Vi visades runt av den polska arkeologins Grand Old Lady, Wiesława Gawrysiak–Leszczyńska, stilenligt klädd i historisk dräkt, som varit med och grävt sedan sin tid som ung student på 1950-talet. Med sig har hon också arkeologen Marta Nowaczyk, som berättar på engelska för oss som inte behärskar polskan.

Festivalen vill visa vilka hot som mötte invånarna i den historiska byn. Besökare som vill får vara med och slåss, iförda sådana dräkter som forntidens soldater bar.
Fot: Michał Leszczyński.

Festivalen, som nu är inne på tjugotredje året, hålls varje år första veckan i september. Nästa år också.

Text: Gunilla Lindberg

Foto: Michał Leszczyński,
Sverker Norén, Gunilla Lindberg

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner