USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.
Den amerikanske presidenten Donald Trump kommer som hastigast till Warszawa i nästa vecka, dagen före G20-mötet i Hamburg den 7–8 juli, och polackerna ser med spänning och tillfredsställelse fram emot besöket.
Det är ett tecken på att Polen spelar en allt större roll på den internationella arenan sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kom till makten, säger försvarsminister Antoni Macierewicz och utrikesminister Witold Waszczykowski har utlovat skaror av hurrande polacker där Trump visar sig.
Regeringen har förstås också en del förhoppningar på besöket. Visumfrågan har i många år varit en viktig fråga för polackerna. När Lech Wałęsa var president i början på 1990-talet sade han att det var en hederssak för Polen att medborgarna skulle ingå i det amerikanska Vissa Waiver-programmet (VWP). Tio miljoner amerikaner har polska rötter och under sin valkampanj lovade Trump polska kongressen att ta itu med frågan så snart han blivit installerad.
Regeringen hoppas också att få stöd i de frågor där regeringspartiet PiS och den amerikanske presidenten har snarlik inställning – migration, klimat, globalisering till exempel.
Men inom EU finns en viss oro med anledning av besöket. Dels vore det inte så bra om Trump stödjer regeringen Szydło i frågor där Warszawa ligger i konflikt med Bryssel, men också för det s.k. Trehavsmötet, där han ska delta.
Trehavskonferensen är ett forum för samarbete i regionala frågor och infrastruktur i Öst- och Centraleuropa. Initiativet har tagits av Polen och övriga länder är Tjeckien Slovakien och Ungern (d.v.s. Visegradgruppen) men också Estland, Lettland och Litauen, Rumänien, Bulgarien, Slovenien, Kroatien och Österrike. De styrs av konservativa regeringar, och PiS räknar med att de tillsammans ska få ett större inflytande inom EU än de har var för sig. Även Visegradgruppen är ett utslag av den tanken.
Trehavsinitiativet är samtidigt ett utslag av sprickan mellan öst och väst inom EU, och Bryssel vill inte ha någon ytterligare splittring när Storbritannien nu ska lämna unionen. Men Polen, liksom flera andra öst- och centraleuropeiska länder, vill att EU ska förändras mot mindre överstatlighet och mer makt åt de nationella parlamenten. Om de forna öststaterna organiserat drar åt samma håll får de större kraft bakom sina krav. Mot dem står de liberala västländerna, varav flera vill öka integrationen inom EU, till exempel i försvarsfrågan när Natos ställning inte tycks lika självklar längre.
EU-diplomater frågar sig om Trehavsmötet är ett sätt att bryta upp det europeiska samarbetet, eller om det är ännu ett utslag av polackernas ansträngningar att göra ett getto av sitt eget land.
Polen har inte bara kommit i konflikt med EU om rättssäkerheten, mediefriheten, miljöfrågorna och migrationen. PiS har också gjort sig till ovän med Frankrike sedan man hastigt bröt ett ingånget avtal om köp av franska arméhelikoptrar. Relationerna med Tyskland är de sämsta på tio år – inte minst med anledning av flyktingkrisen som premiärminister Beata Szydło betecknar som ett utslag av Tysklands vansinne. Tyska satirikers framställningar av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har inte gjort landets egentlige makthavare mera positivt stämd mot Berlin.
En annan fråga av gemensamt intresse som sannolikt kommer att diskuteras är polska köp av amerikansk naturgas. Trump vill öka den amerikanska exporten, och Polen vill minska beroendet av rysk naturgas.
Den största oron i Polen gäller Nato – för Warszawa är Atlantpakten viktigt och Nato har nyligen efter intensiva kampanjer från polskt håll stärkt sin östra flank. Rysslands annektering av Krim har medfört stor oro i Polen och många andra forna öststater. Att Donald Trump dels förklarat Nato förlegat och dels vid sin förra utlandsresa inte försäkrade det för Europa så viktiga En för alla, alla för en har skapat en osäkerhet som man gärna vill häva vid den amerikanske presidentens besök. (wB 30 juni 17)
