Lars Ericson
Johan III
En biografi
Historiska Media 2004
_________________

Johan III är en av Sveriges mer okända kungar – men när det gäller relationerna mellan Sverige och Polen är han obestridligen intressant.

Militärhistorikern Lars Ericson i Åbo har skrivit en biografi om den svenske 1500-talsmonarken som ingick resonemangsäktenskap med den polska kungadottern Katarina Jagellonica – furstedöttrar var hårdvaluta på den tiden och användes för att stärka familjens makt eller ekonomi. Redan under tiden som hertig i Finland agerade Johan utifrån en ekonomisk och politisk önskan att kontrollera Östersjön – eller i alla fall den lönande ryska handeln som gick mellan de baltiska hamnstäderna, och som gav en rejäl inkomst i form av tullar och andra avgifter. Polen och Sverige konkurrerade om dessa pengar – men hade som gemensamt mål att förhindra tsaren att nå Östersjön.

Allians med Polen

Johan III:s gravtumba i Uppsala domkyrka.

Just av den anledningen slöt Johan alltså en allians med konkurrenten Polen, en allians som tog sitt uttryck i äktenskapet med den polske kungens syster, Katarina Jagellonica.
Hertigens självständiga utrikespolitik väckte ingen entusiasm hos Sveriges kung, Erik XIV, och det nygifta paret sattes i fängelse på Gripsholms slott under mer än fyra år.
I fängelset föddes sonen Sigismund, som i sin tur valdes till kung i moderns hemland Polen. Hur resonerade föräldrarna i denna religionspolitiskt överhettade tid när det faktiskt till och med i Sverige kunde vara fara för liv och lem om man tillhörde fel religion och höll på fel politiska parti?

Efter fångenskapen föddes också dottern Anna, som kom att spela en stor roll som Sigismunds rådgivare i Polen.

Erik XIV led av sinnessjukdom, och avsattes av sina bröder. Johan steg upp på tronen under namnet Johan III.

Kampen om själarna

Det man i den svenska historieundervisningen har brukat tala om när det gäller Johan III är i första hand religionsfrågan. Han ansågs vara en svag man som drevs av den katolska hustrun mot papismen vilket var ett gängse uttryck i det tämligen nyprotestantiska Sverige där kampen om själarna ännu pågick – ingen bekännande katolik bytte tro bara för att riksdagen fattade beslut om rikets officiella religion.

Lars Ericson vill visa att Johan var mycket religiöst intresserad – i hertigens bibliotek på Gripsholm fanns en rad teologiska verk. Han ville söka sig tillbaka till den kristna fornkyrkans rena lära.

Sigismund och Anna uppfostrades till katoliker, men i en miljö där katolicism och lutheranism kunde samsas. När de deltagit i moderns katolska andakter gick de till sina protestantiska lärare för att få sin utbildning som kungabarn. Rikets ständer krävde lutherska lärare till tronföljaren.

Efter den polske kungen Stefan Batorys död föreslog hans änka, Anna Jagellonica, sin systerson Sigismund som kronprins – han tillhörde ju polska kungaätten Jagiello på mödernet och talade polska. Religionen var heller inga problem. Sigismund valdes, och flyttade 21 år gammal med 19-åriga systern Anna som rådgivare till kungliga slottet i Kraków.

Maktkampen vanns av Karl

Efter Johan III:s död uppstod en maktkamp i Sverige. På ena sidan stod den rättmätige tronföljaren Sigismund, som redan var kung i det katolska Polen – med hans trontillträde skulle Johan III:sönskan om en personalunion med Polen gå i uppfyllelse. På den andra befann sig Johan III:s bror, hertig Karl, en frenetisk kämpe för lutheranismen, med katoliker som stående hatobjekt. Den kampen vann hertigen, som därmed blev Karl IX, och Sverige förblev protestantiskt.

Lars Ericson ger en samlad bild av Johan III:s in- och utrikespolitik, hans imperiedrömmar, familjeförhållanden, hans ambitioner som byggherre och kyrkopolitiker – gediget grundat på källforskning. Resonerande kommentarer från en 2000-talsmänniskas syn på samma frågor gör framställningen levande och medryckande.

Gunilla Lindberg