Kaczynski på Downing Street

Publicerad 2017-03-27

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Hel emot vanan begav sig regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński själv i veckan till London. I ett syfte som bara är känt för honom själv och de mest invigda. Spekulationerna var många och den officiella informationen knapphändig. Inte nog med att en partiledare åker istället för landets premiärminister – även anledningen till resan är oklar.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Mötet mellan den brittiska premiärministern Theresa May och Kaczyński sköts först upp efter terrordådet i Westminster, men de träffades dagen därpå. Vad vet man om samtalen? Inte mycket. Regimtrogna TVP hävdar att man diskuterade framtiden för polacker i Storbritannien.

Det är dock knappast troligt att Kaczyński bryr sig så mycket utlandspolackerna att han skulle företa en sådan resa för att försäkra sig om deras framtida öden. Dessutom är det uppenbart att polacker i Storbritannien inte kommer att särbehandlas på något sätt efter Brexit. Eventuella förändringar kommer att drabba samtliga immigranter i Storbritannien, även polackerna.

Det är dessutom viktigt att ha i åtanke att May kommer att förhandla villkoren för Brexit utifrån brittiska intressen och inte från polska. Men det blir naturligtvis ett gyllene tillfälle att återigen starta sorgesången om hur alla sviker Polen. Det är dock ett spel för gallerierna, för den inrikespolitiska scenen och för de egna väljarna.

Det är uppenbart att Kaczyński och hans parti varken förstår den västerländska demokratin eller hur västvärlden tänker. Om reglerna ändras gäller de alla. Ingen skulle komma på tanken att undanta polacker. Så fungerar liberala demokratier.

Säkerhetsfrågor och Polens ställning i Nato kan också ha diskuterats. Det är inte heller troligt att Theresa May utan samråd med övriga Nato-länder skulle ha lovat något eller kommit överens om något med Kaczyński, som ju är en vanlig parlamentariker.

Trots att hon premiärminister Beata Szydło fick åka med till London vilade hon under tiden inte på lagrarna. Med diplomatisk finess passade hon på att utnyttja terrordådet i London som argument i flyktingfrågan. Hennes uttalande väckte avsky i Europa. Att utnyttja flera människors död för att vinna politiska poäng på hemmaplan uppfattades som minst sagt opassande.

Det är svårt att inte hålla med den beskrivningen. Det är också svårt att låta bli att tänka på de miljoner polacker som under långa tider sökt och fått! skydd i andra länder. Polacker som under århundraden varit flyktingar, utvisats, förvisats och ja! varit migranter och tagit emot hjälp från andra. Det är svårt att inte tänka på polacker som lever och arbetar i Storbritannien och som nu av nationalister och populister pekas ut som ”polska migranter”. Sådant tycker den polska regeringen illa om och protesterar mot. Av någon anledning tycker regeringspartiet Lag och Rättvisa att polacker ska särbehandlas. Men resten av världen har inte anammat den polska föreställningen om Polen som nationernas Kristus och kristendomens förpost.

Inte nog med att Szydłos uttalande var opassande och cyniskt, det var också ett jubelexempel på den så kristna och demokratiska PiS-regeringens dubbelmoral och förljugenhet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner