KD-domare med ett förflutet i underrättelsetjänsten

Publicerad 2016-11-23

Kort efter makttillträdet förra året avvisade president Andrzej Duda tre nya ledamöter till Konstitutionsdomstolen (KD) som utnämnts av det förra parlamentet. I stället skakade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) snabbt fram tre egna domare till de vakanta platserna. Det blev inledningen till den konflikt som Polen haft med EU i snart ett år.

Nu har inrikespolitiskt en het fråga dykt upp i sammanhanget. En av de domare som PiS utsåg, Mariusz Muszyński, visar sig under 1990-talet ha arbetat för den polska underrättelsetjänsten.

Det förteg han dock när han skulle väljas till domare i KD, skriver Gazeta Wyborcza. Informationen bekräftas av andra oberoende källor.

Muszyński valdes av den parlamentariska PiS-majoriteten till KD-ledamot i december förra året, men domstolen slog fast att tillsättningen av de tre nya domarna inte skett med stöd av grundlagen, och liksom de andra två får han inte vara med och döma.

Regeringspartiet PiS har i gengäld utnämnt Muszyński till Polens representant i Venedig-kommissionen.

Enligt lagen är arbete inom underrättelsetjänsten i sig inget hinder för att bli ledamot i KD. Att förtiga detta är däremot ett stort hinder. Och frågan inställer sig omedelbart: varför skulle man i så fall göra det?

Robert Kropiwnicki från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) anser att den parlamentariska rättskommissionen ska undersöka frågan och påminner om att kommissionens ordförande Stanisław Piotrowicz från PiS (åklagare under kommunisttiden) inte tillät parlamentarikerna att ställa frågor till Muszyński när han kandiderade till domarämbetet i KD. Samme Piotrowicz säger nu nej till att rättskommissionen ska granska ärendet.

Medborgarplattformen kräver att Mariusz Kamiński, underrättelsetjänsternas chef med mycket starka band till PiS, kommer med en förklaring, men han tiger.

Lögner och förtal som inte har någonting med verkligheten att göra, säger partiets presschef Beata Mazurek.

Trots att det inte finns några formella hinder för att en underrättelseofficer blir domare i KD så kan man inte låta bli att undra: Arbetar han för Konstitutionsdomstolen eller för underrättelsetjänsten? Har han blivit skickad till KD av underrättelsetjänsten för att utöva påtryckningar och påverka TK:s domstolsutslag i en viss riktning? Det är frågor som ingen kan eller får besvara och fakta som inte kan vederläggas.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner