Komorowskis tal möts av intresse

Publicerad 2014-09-14

De polska reaktionerna på president Bronisław Komorowskis tal i Bundestag, den tyska riksdagen, den 10 september har varit överlag mycket positiva. Förre utrikesministern Władysław Bartoszewski var själv inbjuden till Berlin för att åhöra talet.

Kommentar. Dorota Tubielewicz Mattsson

Dorota Tubielewicz Mattsson

Presidenten höll ett mycket klokt, djupborrande och väl avvägt tal. Han fann de rätta orden för att uttrycka Polens vilja och stora ansträngningar att återuppbygga de polsk-tyska relationerna bortom alla fördomar och all historisk belastning, sade Bartoszewski till tidningen Gazeta Wyborcza.

Den andra delen av talet, sade Bartoszewski, var en mycket djärv och modig men ärlig kritik av den undanglidande politik som Tyskland fört, istället för att slå vakt om den civiliserade världens värderingar.

Bartoszewski underströk att mot bakgrund av Polens erfarenheter av totalitarism har man både rätt och skyldighet att påminna om de värderingarna.

Kai-Olaf Lang, analytiker på tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, understryker i Gazeta Wyborcza det historiska i att en polsk president framträder i Bundestag till minne av andra världskrigets utbrott.

Ännu viktigare är dock det han sade, det var inget vanligt diplomattal, sade Lang. Komorowski sa ju utan omsvep att de lugna tiderna är över och att Ryssland utgör ett hot mot säkerheten.

Lang jämförde Komorowskis tal med det tal som utrikesminister Radosław Sikorski höll hösten 2011 när han uppmanade tyskarna att vara mer aktiva i Europa.

Komorowski har skapat ett nytt begrepp för den polsk-tyska ”ansvarsgemenskap” som på ett naturligt sätt springer fram ur den gemensamma tragiska historien, konstaterar Lang. Jag tolkar det som en uppmaning att inte negligera Polen i sammanhang som är viktiga för Europa.

Cornelius Ochman, analytiker och chef för Stiftelsen för polsk-tyskt samarbete, framhåller att tyskarna överrumplades av Komorowskis tal. Man trodde att den polske presidenten uteslutande skulle tala om historien.

Istället gled Komorowski över från det historiska perspektivet till dagens brännande problem, sade Ochman till tidningen. Det personliga perspektivet och minnen från barndomen från Dolny Slask (Nedre Schlesien), där han växte upp i ett hus tidigare bebott av tyskar, blev mycket väl mottagna. Han förstår ju de fördrivnas smärta.

Samtliga kommentatorer ställer dock frågan om de varma applåderna i Bundestag åtföljs av insikt och förståelse. Det är inte så troligt att vänsterns parlamentariker uppskattade talet: flera tolkade Komorowskis tal som en maning till upprustning och vapenskrammel.

De tyska tidningarna skriver om den polske presidentens tal i Bundestag på sina första sidor, noterar Gazeta Wyborczas korrespondent i Berlin, Bartosz T. Wieliński. Samtliga lyfter fram nutidsperspektivet i Komorowskis tal.

”Polen varnar” skriver Die Welt. Även om Putin inte nämns vid namn står det klart att det är han som åsyftas när Komorowski talade om politiker som vill förstöra den europeiska gemenskapen och försvaga de transatlantiska banden.

Frankfurter Allgemeine Zeitung framhäver att Polen med sin historia är synnerligen känsligt för brott mot friheten och suveräniteten.

I Süddeutsche Zeitung skriver historikern Heinrich August Winkler. Han påpekar att Tredje Rikets brott ”inte är något skäl att vända bort blicken från Putins aggressiva politik”. Han anknyter till den tyske presidentens tal på Westerplatte den 1 september. Joachim Gauck påpekade att det är ett ödesdigert misstag att se Donetsk som ett nytt Gdansk som ingen i Europa ville dö för år 1939 – det får inte upprepas!

Winkler är upprörd över att man i den tyska debatten ofta talar om den ”ryska känsligheten och vad som är viktigt för säkerhetspolitiken”. Men Polens och de baltiska staternas geopolitiska känslighet och säkerhet talar man sällan om. Det finns en förbluffande asymmetri, skriver Winkler och påminner om att de tysk-ryska relationerna väcker mycket speciella konnotationer hos polackerna (Polens delningar på 1700-talet och det ödesdigra resultatet av Ribbentrop-Molotov-pakten 1939). Man skriver inte alls om detta i Tyskland, men de ryska och tyska kulturernas påverkan på varandra läser man ofta om.

Neues Deutschland, de tyska postkommunisternas tidning och under DDR-tiden det kommunistiska partiets huvudorgan, skriver att den polske presidenten ”spelar på den rädsla” som polackerna hyser för Ryssland och försöker skrämma med rysk invasion för att rättfärdiga militär upprustning och NATO-baser i Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner