Krigsbyte från Polen innehöll rariteter

Publicerad 2012-04-08

Vid en inventering på Skokloster vid Mälaren på 1970-talet fann man en trälåda med framför allt polska och latinska tryck från 1600-talet. Böckerna skickades till Kungliga biblioteket i Stockholm för att registreras. Samlingen fick namnet Polonicasamlingen och skickades tillbaka till Skokloster utan närmare undersökning. Där låg den länge utan att någon ägnade den någon större uppmärksamhet. Men för sex år sedan träffade stockholmsprofessorn Ewa Teodorowicz Hellman slottsbibliotekarien Elisabeth Westin Berg och de två beslöt sig för att göra en mer ingående undersökning av Polonicasamlingen.

Resultatet är den vackra boken A Unique Polish Collection from the Skokloster Castle Library. Dana Rechowicz har designat och tagit bilderna.

Svensk-Polsk Bulletin har talat med Ewa Teodorowicz Hellman.

Slottsbibliotekarien Elisabeth Westin Berg och professor Ewa Teodorowicz Hellman presenterar sin bok om den unika Polonicasamlingen på Skokloster. Foto: Privat.

Vi vet alldeles säkert, att det är krigsbyte som fördes till Sverige av fältmarskalk Carl Gustav Wrangel (1613-1676). Han var med när svenskarna förde krig i Polen under den så kallade svenska syndafloden – potop szwedzki, säger Ewa Hellman.

Samlingen är ganska liten med totalt tvåhundraåtta poster. Den är enkel och opretentiös: inga guldkanter på böckerna, inga fantastiska exlibris, inga ovanliga illustrationer. Men intressant och mycket värdefull. Den innehåller flera unika och sällsynta tryck och är en avspegling av polsk adelskultur under första halvan av 1600-talet.

Samlingen innehåller delar av olika adliga bibliotek från Storpolen. Två av dem har vi kunnat kartlägga: det var delar av familjerna Wituskis och Małachowskis boksamlingar. Flera böcker har påskriften Władysław Konstanty Wituski. Han var hovman hos kung Władysław IV (Vasa). Wituski bodde på äldre dar i liten stad i Gostyń, berättar Ewa Hellman. En annan del av samlingen kommer från släkten Małachowski. I trälådan fanns också en del kyrkliga och liturgiska skrifter från domkyrkan i Poznań. Resten kommer antagligen från andra bibliotek från Storpolen. Det är mycket svårt att säkert fastställa varifrån enstaka böcker härstammar.

Framför allt är det 1600-talstryck, som kom från tryckerier i olika delar av det gamla Polen. Många av dem är skrivna på latin. De flesta är mindre tryck, korta texter som skrevs i samband med viktiga händelser i familjen, vid hovet och i riket.

Vi hittar även predikningar, flera texter som hör ihop med den då växande Mariakulten, almanackor, en tysk-polsk ordlista, observationer av himlavalvet. Några rubricellor det vill säga liturgiska kalendrar för den romersk-katolska kyrkan är helt unika i denna samling och kommer från Poznańtrakten. Andra tryck, oftast på latin, handlar om statens angelägenheter och om adliga privilegier. Av kända polska författare hittar vi den polska litteraturens fader Mikołaj Rej, Łukasz Górnicki, Piotr Skarga. Men många tryck är helt anonyma.

Man vill hitta något sällsynt

Foto: Dana Rechowicz Omslaget och titelsången till julsången från 1600-talet, som finns i Polonicasamlingen på Skoklosters slott.

När man arbetar med en samling som ingen annan hade undersökt närmare vill man så klart hitta något speciellt, något ovanligt, något som ingen har sett eller läst. Man letar efter sällsynta, helst unika texter. Det gjorde vi också, och resultaten var utöver all förväntan! I lådan fanns flera sällsynta tryck, några är rent av unika, säger Ewa Hellman.

Den enligt min mening mest intressanta texten är julsången Jezus – Bóg i Człowiek – w stajence betlejemskiej  narodzony (Jesus – Gud och människa – född i stallet i Betlehem). Den ser jag som samlingens pärla. Den är poetisk och mycket vacker, den säger en del om den dåtida människans världsåskådning, och om den tidens seder och bruk. Julsånger har alltid spelat en viktig roll i den polska kulturen, säger Ewa Hellman.

Nu är vi nästan färdiga med Polonicasamlingen. Det finns en katalog – ja, till och med två. Den svenska om själva Polonicasamlingen (det som fanns i kistan), och den polska katalogen utgiven i Warszawa, som registrerar en del polonica från andra delar av slottsbiblioteket.

Det viktigaste är att arbetet med samlingen öppnade vägar för en ny forskning, t.ex. om Vasaättens musikkultur. På Skoklosters slott finns det nämligen libretto till hittills helt okända operor, och i maj kommer en polsk specialist på Vasatidens musikaliska hovkultur (1587–1672) till Sverige för att arbeta med detta material på slottet.

Gunilla Lindberg

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner