Kulturell kung befann sig ständigt i krig

Publicerad 2006-02-26

Med svärdet i ena handen och korset i den andra blickar Sigismund ut över sin stad. Foto: Gunilla Lindberg

Högt över marken, på en 22 meter hög pelare framför kungliga slottet i Warszawa, står Sigismund III Vasa, symbolen för själva staden.

För att underlätta regerande i sina båda länder, Polen och Sverige, flyttade han hovet från den gamla kulturborgen Wavel till Warszawa, på den tiden närmast en residensstad på landet.

Trots släktskapen med flera av Europas krigiska furstehus: Vasa, Jagiello, Sforza, var han snarast en kulturens man, som gärna själv målade och sysslade med konsthantverk.

Sigismundkolonnen, som är det äldsta sekulära monumentet i Polen, restes 1644 av sonen Wladyslaw IV. Det är nu en av stadens främsta mötesplatser.

Mia Lovén, som läser slaviska språk i Lund,  tecknar Sigismund Vasas porträtt.

När Sigismund III Vasa 1596 flyttade det polska hovet till Warszawa valde han de masoviska hertigarnas 1300-talsborg som sitt residens, och lät italienska arkitekter modernisera och försköna den. Han var en kulturell man – som lät bygga kyrkor och slott, som skapade Polens första samling målningar av utländska berömda konstnärer. Men han levde i en tid av krig och konflikter

Vem var han, Sigismund III Vasa, symbolen för Warszawa?
Han föddes i 1566 i fångenskap på Gripsholms slott. Hans far hertig Johan, var son till Gustav Vasa; modern, Katarina Jagellonica, var dotter till den älskade kungen Sigismund den gamle av Polen och hans italienska drottning Bona Sforza.

När den lille prinsen var drygt ett år släpptes föräldrarna ut ur fångenskapen, och två år senare utågs pappa Johan till kung av Sverige.

Sigismunds mor Katarina såg till att uppfostra sin son i den katolska tron, trots många protester. Det svenska riksrådet krävde att tronföljaren skulle fostras i den lutheranska läran. Den åsikten delades av många i Sverige, inte minst av farbrodern, hertig Karl. Han kom att bli Sigismunds rival i kampen om den svenska kronan. År 1592 efterträdde Sigismund sin far på den svenska tronen och sju år senare förlorade han den till sin farbror Karl.

Tyckte om språk och svensk historia

Sigismund Vasa tyckte om språk och historia – särskilt svensk historia. Till karaktären var han stillsam och tystlåten, och drog sig gärna undan till sin två år yngre syster Anna, som följde honom till Polen. Han ägnade sig gärna åt musik, målning och konsthantverk. Han avskydde krig – men krigen mellan Sverige och Polen kom att prägla hela hans tid som regent.

Sigismund blev i Polen kritiserad för att bry sig mer om sin svenska arvsrätt än omangelägenheterna i Polen. Och i Sverige klandrade man hans katolska tro. Trots all kritik var han en kulturell kung som främjade konstnärer och musiker. Han bidrog till byggandet av kyrkor och slott. Mönster för slottet i Warszawa var det svenska Drottningholm, som Johan III hade låtit bygga till hustrun, Katarina. Även Sigismund ville hylla sin mor med ett slott fast då i Polen.

Skapade första tavelgalleriet

Sigismund Vasa köpte in konst av kända utländska målare och skapade det första polska tavelgalleriet. Det innehöll främst religiös konst men även porträtt av kända män och historiska motiv. Samlingen innehöll verk av Rubens, Jordaens och Rembrandt. Kungen hade personlig kontakt med några av de stora samtida konstnärerna däribland Rubens.

Som djupt troende lade han stor vikt vid utsmyckningen av kyrkor och kloster och bidrog med verk ur sin egen samling.

Sigismund tillverkade också själv liturgiska redskap till kyrkorna. Han ägnade sig gärna åt hantverk. Han anses ha varit en duktig amatörkonstnär. På Nationalmuseum i Stockholm finns en teckning i gouache, Allegorisk framställning av tron, daterad 1616 och signerad med ett S under kunglig krona. Man har tolkat signeringen som Sigismund Vasas. Ytterligare två av hans verk, Mater dolorosa och Maria med den helige Ignatius och Frans Xaver finns bevarade i Tyskland.

Synen på den svensk-polske Sigismund har i många sammanhang varit negativ och koncentrerad på problem och konflikter. Men han har blivit en stark symbol för den polska huvudstaden. Hans kolonn tillhör de mest populära mötesplatserna i Warszawa och det kungliga slottet är mycket välbesökt.

Så – vi ses under Sigismundkolonnen!

Maria Lovén

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner