PiS talar med kluven tunga

Publicerad 2016-06-05
Vill PiS stanna kvar i EU – åjo, så länge miljarderna strömmar in.

Vill PiS stanna kvar i EU? Ja, åtminstone så länge miljarderna strömmar in. Foto: EU.

Det ultrakonservativa regeringspartiet PiS (Lag och Rättvisa) skickar ut motstridiga signaler gällande sin inställning till EU. Å ena sidan försäkrar premiärminister Beata Szydło, och vad är än viktigare – partiledaren Jarosław Kaczyński – att Polen är och förbli en del av Europa. Å andra sidan kommer man med ständig kritik av EU som, enligt de styrande, berövar Polen dess suveränitet, lägger sig i landets interna angelägenheter, försöker göra Polen till en källa för billig arbetskraft och behandlar Polen som en andra sortens medlem samt har problem med demokratin.

Hur kommer det sig att PiS talar med så kluven tunga?

Svaret tycks ligga i vem man just för tillfället riktar sina ord till. PiS vill med stor sannolikhet vara kvar som medlem i EU. Ingen seriös polsk politiker skulle avstå från EU:s enorma bidrag – inte ens Kaczyński. Så länge Polen får sina anslag stannar landet kvar inom de europeiska strukturerna (alltså minst till år 2020). Det är ingen tvekan om det. Men frågan är hur Polens medlemskap kommer att se ut.

De signaler som PiS sänder ut är att man vill ha ett annat EU. När PiS-politiker talar om att ”det var inte ett sådant EU Polen anslöt sig till” råder det inte tvekan om att det öppna, liberala EU inte ses med blida ögon längre. Istället tenderar man att gå tillbaka till idéer om ett slutet EU, om fosterländernas EU som general de Gaulle pläderade för redan på 1960-talet. Och det finns onekligen tendenser inom EU till en sådan återgång. EU har problem – migrationskrisen underblåser de radikala högerextrema krafterna i hela Europa. Länder som Polen, men även Slovakien och Ungern väljer allt oftare den auktoritära demokratin och struntar i EU:s liberala och demokratiska regler och lagar. Inför hotet att EU upplöses, vilket skulle ha ödesdigra konsekvenser för hela Europa, ser man nu en möjlighet att driva EU i en annan riktning: där nationalstater återuppstår och där det råder full frihet att politiskt agera som man vill inom de enskilda staterna. Kaczyński som menar att Polen idag under PiS-styre är mer demokratiskt än EU, ser nu en chans att tillsammans med andra högerextrema krafter i Europa och sina allierade i forna Östeuropa vara den drivande kraften för denna ideologiska omstrukturering av EU.

Samtidigt måste PiS och Kaczyński hantera sina egna väljare som i stor utsträckning är kritiska mot medlemskapet i EU. Dessa människor ser oftast inte de fördelar Polen har av EU-anslagen. Istället fokuserar de på den liberala demokratin som råder i Europa och hotar de kristna värderingar som den västeuropeiska kulturen vilar på. Sedernas förfall, kommersialism och det påstådda hotet från de anstormande muslimerna skrämmer och gör att de väljer att dra sig undan och söker skydd i det auktoritära, i det slutna katolska normsystemet, i det nationella och isolationistiska. PiS och dess ledare kan inte kosta på sig lyxen att strunta i dessa deras väljare som ju utgör själva stommen i PiS väljarkrets.

PiS talar alltså med kluven tunga. Men frågan är om PiS verkligen försatt sig i ett prekärt läge eller om det – tvärtom – ha skapat en djävulsk plan. För den kan uppstå en situation inom en överskådlig framtid att Kaczyński kommer att framstå som EU:s främsta förnyare.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner