Polackerna skiljer sig allt oftare

Publicerad 2014-10-16

Polska kvinnor är lika ofta otrogna som polska män. Och de tror inte längre att man måste förbli gift trots allt. Polacker skiljer sig oftast på grund av alkoholism, otrohet och osämja.

Polacker gifter sig allt mera sällan och skiljer sig allt oftare. Under 2013 beviljades 66.000 skilsmässor, vilket är en ökning med 35 % sedan 2003.

Det inte säger något gott om den sociala gemenskapen i Polen. Men om man tittar på skilsmässokartan inom EU visar det sig att Polen inte alls ligger illa till, säger sociologen Janusz Czapiński till tidningen Gazeta Wyborcza. Skilsmässorna i Polen är bara hälften så vanliga som i övriga Europa.

Orsakerna till skilsmässor i Polen är sedan länge desamma: osämja, alkoholism och otrohet. Men det börjar dyka upp orsaker som är ett slags tidens tecken.

Den första är en lång frånvaro från hemmet (en sexfaldig ökning sedan 2007). Czapiński anser att det tidsmässigt sammanfaller med den stora vågen av arbetsemigration till bland annat Irland och Storbritannien. Den andra orsaken är skillnader i hur man ser på livet (som 2007 var tjugosju gånger vanligare än året innan).

Det är en förvånande ökning, medger Czapiński. Det är frestande att göra kopplingar till den politiska situationen och konflikterna på den politiska scenen, men jag är försiktig på den punkten, säger han.

Domaren Ewa Kosiec från Koszalin ser en betydande ökning av skilsmässor på grund av otrohet. Det behöver emellertid inte betyda att polacker är otrognare än förr. Det är helt enkelt så att otrohet numera är lättare att avslöja. Fortfarande är enligt statistiken för år 2013 dubbelt så många män otrogna, men kvinnornas otrohet ökar, säger hon till tidningen.

Även Janusz Czapiński uppmärksammar denna ”skilsmässoemancipation”.

Kvinnor är alltmer sällan rädda för att bryta upp från  ett olyckligt äktenskap, de är inte längre rädda för att leva ensamma och de inser att de kan klarar sig själva. Det är inte uteslutet att skillnaderna handlar just om mannens och kvinnans roll i familjen, säger Czapiński.

Det är den förändrade inställningen till äktenskapet som är anledningen till det större antalet skilsmässor, hävdar Ewa Kosiec. Människor ser inte äktenskapet längre som något som ska vara livet ut. Därför är de mindre benägna att vårda relationen. Det är ofta mycket unga människor som skiljer sig efter några månaders äktenskap. Det är kärleksäktenskap som ofta påskyndas av graviditeten, de spricker efter ett gräl som gör slut på kärleken. Men det händer också att äldre människor bestämmer sig för att avsluta ett långvarigt äktenskap. Det allra vanligaste är dock att medelåldersmänniskor skiljer sig när barnen lämnat föräldrahemmet och paret insett att de inte har så mycket gemensamt längre. Då bestämmer de sig för att börja om på nytt, säger Kosiec.

Men man kan också se det ökande skilsmässoantalet som något positivt, understryker Czapiński. Det tyder på att människor känner sig tryggare. Den andra personen är inte längre någon garant för tryggheten, säger han. Som ensamstående klarar sig polska män och kvinnor allt bättre ekonomiskt och socialt, tillägger han.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Dorota Tubielewicz Mattsson

Han anser dock att det ökande antalet skilsmässor och minskningen av ingångna äktenskap borde få de styrande att se över familjepolitiken som idag riktar sig främst till gifta par med barn.

Det är inte antalet äktenskap som avgör om de demografiska förändringarna kommer att påverka framtidens pensioner. Det är barnafödandet, och barnafödandet behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till ingångna äktenskap. Man måste stödja barnafödandet bland ensamstående och i informella förhållanden, säger Janusz Czapiński.

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner