Österrikes president Fischer och kansler Fayman tillstod österrikarnas roll i Holocaust. Men Polens president Bronislaw Komorowski nämnde i sitt tal inte med ett ord Polens delaktighet i det som innebar att 3 miljoner av Polens 3,4 miljoner judar dödades. Så skriver den österrikiska tidningen Heutes reporter Erich Nuler efter minnesceremonin för minne i Auschwitz den 27 januari.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Heute går inte närmare in på vad det påstådda polska ansvaret skulle innebära. Kanske för att tidningen, som är den näst största i Österrike med en upplaga på 640 000 exemplar, bara ägnade några rader åt den historiska händelsen.

Man kan och bör tala om den polska antisemitismen, om Jedwabne, pogromerna i Kielce och Kraków och om marshändelserna 1968. Det är viktigt att bygga sin identitet på sanningen, även om den är smärtsam. Men man bör också minnas och tala om alla dem som riskerade (och ofta miste) sina och sina familjers liv för att hjälpa judar undan Förintelsen. Till skillnad från österrikarna, som utgjorde fyrtio procent av vakterna i koncentrationslägren och som utgjorde huvuddelen av Adolf Eichmanns stab, fanns det inga polacker bland dem som planerade och genomförde Holocaust. Det är känt att Österrike har väldiga problem med att göra upp med sitt nazistiska förflutna. Men artiklar som denna påminner oss bara än en gång om hur verkliga och viktiga Primo Levis ord är, ord som klingade ut under gårdagens högtid:

Det har hänt. Därför kan det hända igen.