Polska humanister protesterar

Publicerad 2015-02-04

Universitet och högskolor ska fortsätta sitt arbete även under den demografiska svackan och antalet antagna studenter ska inte påverka anslagen. Det kräver Humanioras kriskommitté, som på tisdagen arrangerade en debatt om tillståndet för den humanistiska utbildningen i Polen. Kommitténs krav stöds av över sjuttio humanistiska institutioner och fakulteter på alla statliga universitet och högskolor. Stöd kommer även från fackligt håll.

Krönika Dorota Tubielewicz Mattsson

Dorota Tubielewicz Mattsson

Humanioras kriskommitté bildades i december 2013, sedan universitetet i Bialystok velat lägga ner filosofiska institutionen på grund av minskande studenttal. Syftet är att ”verka för att övervinna den systemkris som råder inom den vetenskapliga miljön, och i synnerhet inom humaniora, samt att integrera alla de miljöer som inte står likgiltiga inför vetenskapens framtid”.

Departementet för vetenskap och högre utbildning klarar inte av att hantera den demografiska krisens följder för landets lärosäten, anser kriskommittén. Enligt det nuvarande finansieringssystemet är 30 % av de statliga anslagen direkt beroende av antalet antagna studenter. När studenterna blir färre sjunker anslagen, men antalet universitetslärare är detsamma. Rektorerna försöker därför spara pengar genom att lägga ner ämnen som är mindre populära, till exempel filosofi, matematik eller fysik. Ett annat sätt är att anställa lärare på korttidskontrakt.

Vi har protesterat mot detta men utan resultat, sade Aleksander Temkin, en av kriskommitténs grundare. Departementet avfärdar oss och ignorerar de synpunker som framfördes i mars 2014 på Akademiska kulturkongressen i Kraków. Även Polska vetenskapsakademins humanistiska fakultets synpunkter och förslag ignoreras av departementet, vars favoritstrategi är att försöka vinna tid. Men situationen inom den högre utbildningen är svår och blir allt sämre.

Kriskommittén har nu presenterat sina förslag på reformer för hur universitet och högskolor ska finansieras. Anslagen ska inte styras enbart av antalet studenter utan även av forskarnas publikationsfrekvens. Finansieringen ska enligt förslaget vara olika för humaniora och för naturvetenskaperna.

Att fördela anslagen efter vad som är marknadsmässigt användbart kan bara leda till humanioras kris, förklarade professor Zbigniew Osiński. Finansieringen ska inte påverkas av antalet antagna studenter utan av antalet studentgrupper. Detta kommer även att förbättra utbildningskvalitén – läraren tvingas inte godkänna studenter för att få behålla anslagen.

Facket bör ha en särskild roll på högskolorna. Idag är näringslivet arbetsgivarens huvudsakliga samtalspartner, och det är inte bra för utvecklingen av lärosätena. Vi vill att man i lagen garanterar att facket blir en jämbördig samtalspartner för universitetens ledningar, sade Temkin.

En del av kraven beror på att den akademiska miljön inte fullt ut förstått vårt finansieringssystem och därför hushållar man med medlen på fel sätt, sade byrådirektör Marcin Czaja, som representerade departementet, till Gazeta Wyborcza.

Kommittén har nu skickat en skrivelse med sina krav till departementet för vetenskap och högre utbildning. Även facket har undertecknat, och man utesluter inte att universitetslärarna går ut i strejk om skrivelsen ignoreras.

Situationen inom universitetsvärlden påminner om den svenska. Men till skillnad från polska universitetslärare är det inte många svenska humanister som vågar protestera. Snarare tvärtom, humanister bekämpar ofta varandra i den falska förhoppningen om att andras pengar ska hamna på den egna institutionen eller av rädsla att stöta sig med överordnade.

Är det inte hög tid att inse att humaniora håller på att gå under? Är det inte dags att inleda en omfattande och seriös debatt om humanioras betydelse för våra liv och för vår civilisation? Och att solidariskt börja verka för dess pånyttfödelse?

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner