Polska riddare slogs mot turkarna på Trastfältet 1389

Publicerad 2018-12-04

Vid slaget på Trastfältet, Kosovo Polje, 1389 fick den serbiska stormakten hjälp även från Polen.
Med utgångspunkt från detta historiska faktum har Bulletinens Stanisław Godula sökt sig till Vrnjacka Banja och granskat det moderna Serbien.

Slaget vid Trastfältet 1389. TiIl vänster i bilden syns den döende serbiske fursten Lazar Hrebeljanović
Målning av Adam Stefanović 1870.

Alla vet att den polske kungen Jan Sobieski lyckosamt ledde kampen mot turkarna under belägringen av Wien 1683. Men redan 1389 var polska riddare med och bekämpade den osmanske sultanen Murat när han gick västerut med sina trupper.

Osmanska riket uppstod på 1200-talet och växte sig allt större åt alla håll, även västerut mot Balkan och sydöstra Europa. På 1300-talet gjorde man processen kort med Bysans, kejsaren i Konstantinopel blev turkisk vasall och de segerrika trupperna drog vidare västerut.

Hotet från turkarna var alltså påtagligt, och på Balkan förberedde man sig på krig. Mellan 15–25 000 man från olika delar av regionen samlades i Kosovo under ledning av bland andra den serbiske fursten, tsar Lazar Hrebeljanović. I trupperna fanns albaner, bosnier, kroater, bulgarer, makedonier, ungrare och inhyrda tyska legoknektar. Ett hundratal polska riddare hade också anslutit sig för att försvara Europa mot turken. Striden stod vid Trastfältet, Kosovo Polje, 1389 och anses vara den första sammandrabbningen mellan polska och turkiska trupper.

Slaget är legendariskt och användes som nationalistiskt bränsle i den konflikt som uppstod på Balkan på 1990-talet när det forna Jugoslavien upplöstes och de folk som under Sovjettiden tvingats samman till en nation under marskalk Tito alla ville bli självständiga.

Utgången av slaget på Trastfältet är omdiskuterad, båda sidor utropade sig till segrare. Men serberna förlorade nästan hela sin adel och sin militära ledning, och så småningom kunde osmanerna erövra Serbien. Lazar Hrebeljanović stupade, stormakten Serbien föll samman och hamnade så småningom i det osmanska riket.

Bulletinens Stanisław Godula har rest till Serbien och granskat dagens Serbien. Hans utgångspunkt har varit spa-orten Vrnjacka Banja.

Belgrad är idag en modern stad i Europa.

St Savas kyrka – den största ortodoxa kyrkan i världen. Den är tillägnad Serbiens nationalhelgon.

Vrnjacka Banja har liksom många andra orter på Balkan tillgång till källor från bergen. Dagens brunnsdrickning sker i en modern miljö.

Klostret i Ljubostinja. Efter tsar Lazars dör drog sig hans änka tillbaka till det här klostret.

På ena sidan av bron över floden Vrnjacka finns en skylt med formeln förGyllene snittet.

Musiklivet frodas i Serbien – här sjunger Suzana Maricić serbiska sånger tillsammans med sina vänner.
Foto: Stanisław Godula.

Bilder: Stanisław Godula
Text: G. Lindberg

Sök i webb-Bulletinen