Polska vattenvägar – Kanał Elbląski

Publicerad 2019-05-04
En av de vattendrivna slädarna som transporterar båtarna vid Buczyniec i Kanał Elbląski.
Foto: Rysnal.

Genom århundraden har de största naturliga vattenvägarna för transport av gods i Polen varit floderna Wisła, Oder, Bug och Narew. Det finns kontinuerligt planer på att med hjälp av finansiellt stöd från EU modernisera och öka kapaciteten på de naturliga vattenvägarna för att underlätta godstransporter inom landet och via Östersjöhamnarna även öppna för vidare transport utomlands. Inom EU har man fattat ett principbeslut att fram till 2030 reducera godstransport med lastbil med 30 %, och om intentionerna blir verklighet skulle detta kunna innebära stora ekonomiska satsningar på järnvägar och båttransporter för Polen och övriga delar av unionen. Planer finns på att bygga ut slussar, flodfåror och kajanläggningar i samtliga de stora polska floderna för att kunna möta de krav på utrymme och lastkapacitet som redan nu finns i de stora europeiska floderna, t ex Rhen och Elbe.

Polen är geografiskt beläget så att det omges och genomflyts av vatten i olika former. I norr Östersjön, i väster floden Oder och i öster Bug som i delar av sitt lopp utgör gräns mot Ukraina och Belarus.
Som en central pulsåder flyter den mäktiga Wisła, som i sitt läge och sin funktion för Polen inte så lite påminner om Nilen och dess betydelse för Egypten.
Mellan dessa stora sjöfartsleder finns ett nätverk av både naturliga och av människan konstruerade vattenvägar, som varit – och fortfarande är – ekonomiskt och kulturellt betydelsefulla för landet.

Flygfoto över Zalew Wiślany med den smala landtungan som skiljer innanhavet från Östersjön. Befintligt utlopp, som är beläget i Ryssland, syns i den östra delen av kartan. Den planerade kanalen i den polska delen ska gå genom landtungan längst västerut.

Den nya Elblągkanalen 

Den polska regeringen har i dessa dagar långt framskridna planer på att bygga en ny, 1300 meter lång, kanal för att sjöfarten från Elbląg inte skall behöva ta vägen över ryskt territorium genom strandsjön Zalew Wiślany – innanhavet som på tyska heter Frisches Haff. Kanalen, som alltså kommer att göra polsk sjöfart mera oberoende av Ryssland, planeras få en kapacitet på upp till 100 meter långa fartyg med fyra meters djupgående, och väntas kunna vara i bruk år 2022.

Medan den nuvarande nationella sjöfarten primärt inriktar sig på att få gods till Szczecin, Gdańsk och via Östersjön ut över världen, finns det ett stort antal historiskt intressanta vattenvägar inom Polen som förvisso inte har någon större ekonomisk betydelse för handeln längre, men inte desto mindre är trevliga utflyktsmål för den nyfikne turisten.

Den gamla kanalen

Utblick över Jezioro Druzno från kanalbåten.

Historiskt sett har floden Drwęca alltsedan 800-talet utgjort den enda möjligheten att från Ostróda-Iława-regionen frakta gods – bl.a. timmer – vattenvägen till Östersjön. Det kunde denna transportväg ta upp till sex månader innan lasten från de inre delarna av Polen kom fram till sin destination vid Östersjökusten.

Etymologiskt finns en idé om att det engelska ordet för gran (spruce) kan härledas från polskans z Prus (från Preussen). Detta skulle ha att göra med att det förekom en stor timmerexport från Polen (Preussen) till Brittiska öarna och att ordet spruce ungefär skulle vara liktydigt med “timmer”. Den vetenskapliga bakgrunden rörande denna språkliga teori är något osäker, men som kuriositet är den ju intressant.

Frakt av gods blev allt viktigare i takt med att Tyska Orden erövrade området och utmed Drwęca anlades ett antal riddarborgar för att tillvarata Ordens geopolitiska intressen. Złotoria, Bratian, och Golub är exempel på några av dessa borgar.

Idén att bygga en kanal för att förenkla timmertransporterna från de centrala delarna av Polen till Östersjön uppkom redan i slutet på 1700-talet, eftersom transport via Wisła med bifloder alltså var mycket tidskrävande. Det formella beslutet att bygga den historiska Kanał Elbląski (Oberländischer Kanal) i nuvarande provinsen Warmia-Mazury (motsvarande delar av dåvarande Ostpreussen) fattades i början på 1800-talet. Den började byggas år 1844 och stod klar c:a 1880, då den sista slussen färdigställdes. Kanalen går mellan Elbląg i norr och Ostróda i söder, en sträcka på c:a 80 km. Även om man i dagligt tal anser att ovanstående sträcka utgör Kanał Elbląski når den i sin fulla sträckning ytterligare c:a 40 km via Iława-kanalen (Kanał Iławski) ända ner till Iława, en viktig knutpunkt för järnvägs- och landsvägstransporter.

Slussar

Slussen i Ostroda.

Kanał Elbląski och Kanal Iławski möts i orten Miłomłyn, där det finns slussanläggningar.

Arbetet med kanalkonstruktionen leddes av byggherren Georg Steenke från Königsberg, och i ledningsgrupp-
en fanns även experter som var inblandade i byggandet av Suezkanalen. För att lösa problemen med de stora nivåskillnaderna inom kanalområdet (c:a 100 meter från högsta punkt ner till havsytan), hämtade man teknik från den i New Jersey, USA, belägna Morriskanalen. Tekniken bygger på en sinnrik konstruktion av lutande plan som förbinds med vattenkraftsdrivna järnvägsslädar som förflyttar kanalbåtarna mellan respektive nivå. Detta system var ett mera effektivt sätt att lösa problemet med de stora höjdskillnaderna än konventionella slussar, som dock förvisso också finns i Kanał Elbląski.

Turismen har tagit över

Att åka turistbåt längs Kanał Elbląski är ett uppskattat turistnöje.

Kanalens kommersiella betydelse för godstransporter avtog påtagligt när järnvägen gjorde sitt intåg i slutet på 1800-talet. I stället blev turismen en allt viktigare del av kanalens ekonomi och startade i organiserad form runt 1910. Under andra världskriget låg trafiken nere, men återupptogs igen i slutet på 1940-talet i liten skala, när man reparerat de tekniska anläggningarna som skadades svårt under kriget. Sedan staden Ostróda tagit över driftsansvaret i början på 1990-talet har kanalen både marknadsförts och reparerats på ett systematiskt sätt, och årligen transporteras numera tusentals passagerare dels med linjetrafik och dels med privata fritidsbåtar. År 2011 fick kanalen status av officiellt historiskt minnesmärke och erhåller som sådant viss stöttning av den polska staten.

Dagens Kanał Elbląski utgör fortfarande ett populärt turistmål där man i lugn takt kan avnjuta det idylliska landskapet från övre däck på kanalbåtarna som regelbundet under perioden 1 maj–30 september trafikerar sträckan Elbląg-Ostróda. Ställvis är kanalen smal och båtarna omges av näckrosor och sjögräs, och man passerar ibland under hängande träd och växtlighet som bildar gröna tunnlar. Kanalen är del i ett kulturlandskap där tiden stundtals står stilla, och de historiska vingslagen känns på ett påtagligt vis.

I Buczyniec vid den sista nivån innan kanalen når den högsta delen över havet finns ett museum där tekniken närmare förklaras. Under turistsäsong är museet öppet dagligen. 

Flora och fauna

Av de många sevärdheter som passeras under kanalfärden kan, förutom de ovannämnda tekniska lösningarna, även nämnas växt-och fågellivet i Jezioro Druzno söder om Elbląg, i forna tider en öppen sjö men numera på grund är båttrafik endast möjlig i de mera centrala delarna. Vid speciell väderlek kan Jezioro Druzno ibland få in bräckt vatten från Zalew Wiślany, vilket ger speciella förutsättningar för flora och fauna.

Kanalen passerar genom det rika polska jordbrukslandskapet och utmed sträckningen – om man gör avstickare med bil eller cykel – finns flera historiskt intressanta platser. Inte minst ligger ett antal gods och gårdar i närheten  av kanalen. Bland flera andra förtjänar Karnity 25 km nordväst om Ostróda att nämnas, ett slott med anor från 1300-talet, numera med möjlighet till övernattning på Zamek Hotel Karnity. Slottet ligger vackert vid vattnet i en 17 hektar stor park. I närheten av Pasłęk ligger godsen Drulity, med långa anor men med en “nybyggd” huvudbyggnad från 1800-talet och Marwica, vars nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes i jugendstil i början av 1900-talet.

Kanalen när Malduty.

 Till sevärdheterna runt kanalen räknas givetvis även de många möjligheterna till kost och logi på lokala värdshus med traditionell polsk mat och sedvanlig polsk gästfrihet.

Kanalbåtarna som är drygt 20 meter långa och 3 meter breda utgår från Ostróda och trafikerar dagligen under turistsäsongen. Det finns försäljning av mat och dryck ombord. 

För den historiskt intresserade Polenresenären är Kanał Elbląski ett självklart mål och man kan utan problem avsätta en vecka för att utforska kanalen och dess omgivningar.

Riddarborgen i Golub vid floden Drwęca.

Båtturer går att boka både i Elbląg, Ostróda och Iława, se internet för närmare information.

Diverse olika tryckta publikationer och internetartiklar avhandlar Kanał Elbląski och dess historia.

För den som är intresserad av historiska byggnader i Warmia-Mazury kan rekommenderas boken “Schlösser und Gutshäuser im ehemaligen Ostpreussen” av Mirosław och Małgorzata Garniec, utgiven på förlaget Studio Arta i Olsztyn 2001.

Einar Persson

Bilder: wikipedia

Sök i webb-Bulletinen