Samvetsklausulen – en pjäs i det politiska schackspelet

Publicerad 2015-10-09

Det strider delvis mot grundlagen att en läkare tvingas hänvisa till en annan läkare eller ett annat sjukhus som kan utföra de behandlingar som han själv vägrar att utföra med hänvisning till den så kallade samvetsklausulen. Det fastslog Konstitutionstribunalen på onsdagen.

Enligt lag kan  en läkare ”kan avstå från behandlingar som strider mot hans/hennes samvete”. Men  han eller hon måste då hänvisa till en annan läkare som erbjuder en sådan behandling. Läkaren ska dessutom informera sina överordnade om sitt beslut och en motivering till beslutet ska finnas med i den medicinska dokumentationen. Men om ett dröjsmål kan kan orsaka fara för liv eller bestående kroppsskada gäller inte samvetsklausulen.

Konstitutionsdomstolen tog upp ärendet på begäran av  Läkarrådet, som ogillade avsnittet om den omedelbara hjälpen och att läkaren då inte kan hänvisa till samvetsklausulen. Plikten att behöva hänvisa till en annan läkare är, enligt Läkarrådet, en tung börda som gör samvetsfriheten illusorisk.

Rådet ifrågasatte även plikten att motivera och dokumentera sin vägran att utföra en viss behandling. Enligt Läkarrådet tvingar detta de enskilda läkarna att avslöja sina åsikter.

Konstitutionstribunalen slår nu fast att begränsningar av läkarnas samvetsklausul delvis är oförenliga med konstitutionen. Det gäller framför allt plikten att hänvisa till en annan läkare samt plikten att erbjuda omedelbar hjälp i akuta fall. Men det är svårt att avgöra om patientens andra rättigheter, som inte har med hans eller hennes hälsa och liv att göra, har företräde framför samvetsfriheten, sa domaren Malgorzata Pyziak-Szafnicka.

De övriga frågeställningarna gällande kravet på dokumentation och motivering fann Konstitutionstribunalen helt överensstämmande med författningen. Domstolen var dock inte enig.

En domare ansåg att det strider mot läkaretiken att en läkare måste ta hänsyn till patientens samvete. Varken hälsodepartementet eller åklagarmyndigheten hade några invändningar mot lagen om samvetsklausulen. Polska Läkarrådet och Katolska kyrkan var av en annan åsikt och vill därmed skärpa och utöka den. Nu har de fått sin vilja igenom.

Men det kommer – som allt annat – att få sina konsekvenser. Nu finns det en påtaglig risk att även andra yrkesgrupper kommer att vilja åberopa sig på samvetsklausulen (till exempel lärare och apotekare). För det handlar inte bara om abort, IVF-behandlingar eller prenatala undersökningar. Det gäller även vanliga undersökningar i samband med misshandel hemma, sexundervisning, preventivmedel eller undervisning i historia eller fysik.

Allt fler kommer att hävda att det är den gudomliga lagen som gäller dem och inte den världsliga. Och allt fler alternativa rättssystem kommer att skapas.

Tidpunkten för domen är inte heller likgiltig. Två veckor före parlamentsvalet, då maktskifte väntas, borde Konstitutionstribunalen värna om alla medborgares rättigheter. Så blev det inte.

Läkarrådets juridiska ombud, Michal Krolikowski sa att samvetsfriheten är en rättighet som inte får begränsas. Det gäller tydligen inte alla.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner