I drygt tio år har den funnits, teaterensemblen som ibland kallats för Lundavänner men oftast inte har något namn alls. Med kabareter och musikskådespel på polska har den roat sin publik inte bara hemma i Lund och Malmö utan också i bl.a. i Köpenhamn, Göteborg, Paris, New York, Israel och Warszawa, där den judiska kulturfestivalen Singers Warszawa fem gånger utgjort ramen för framträdandena.
Gruppen har sin förankring framför allt i den polsk-judiska invandringsgrupp som var unga studenter, när de åren runt 1969 kom till Sverige. Vart femte år har de med en ny föreställning firat sin ankomst till Sverige. Innehållet har alltid haft anknytning till deras egna upplevelser av att ha måst lämna Polen, av sin anpassning till det nya landet och sina upplevelser av Sverige. Texterna är skrivna av Janusz Tencer, som också är föreställningarnas regissör. Gwidon Jakowlew, med bakgrund i den polska Solidaritetsinvandringen under 1980-talet, har också bidragit som sångtextförfattare. Musiken är oftast hämtad ur de judiska och slaviska musikskatterna. Som sångsolister utmärker sig Janusz Tencer och Gwidon Jakowlew, Helena Kazarina, Ben Erlich och Marek Werbart. Magdalena Stoltz svarar för den musikaliska inramningen, Jurek Wajnblom för ljudtekniken, och Basia Magnusson är allt-i-allo-producent.
Årets skådespel har fått en annorlunda karaktär. Med sitt namn på jiddisch, Purimszpil, knyter det an till en flerhundraårig judisk tradition. Purim är en av judenhetens glada högtider som firar det 2500-åriga minnet av när judinnan Ester som perserkungen Ahasverus hustru räddar sitt folk undan den utplåning som kungens visir Haman planerar, allt berättat i bibliska Esters bok.
Janusz Tencers version gör historiskt anspråk på att äntligen vara den sanna berättelsen om Ester och Ahasverus och vad som hände i den persiska huvudstaden Susa. Liksom de traditionella purimspelen har den inslag av burlesk och satir och anakronismer som ställer handlingen på huvudet. Vi får möta Esters tjugo år äldre tvillingsyster Barseba, som gör entré pratande i mobiltelefon. Man klär upp sig hos Dressmann, går på rea på Lidl, äktenskapsmäklerskan växlar sin förtjänst till bitcoins, och Putin kan bli namnet på en alternativhelg till Purim.
Själv hade jag en roll i sång- och talkören som en av de anakronistiska polska judar som emigrerat till Sverige. För mig var deltagandet en genomgripande upplevelse. När jag som 25-åring kom till Polen på 1960-talet kunde jag inte ett ord polska. Mer än 50 år senare står jag på Teatr Kwadrat i Warszawas centrum och säger mina repliker på polska inför en 380-talig publik i ett polskspråkigt skådespel.
Den judiska kulturfestivalen Singers Warszawa hölls i år för sextonde året i rad. Av yttre omständigheter har den delvis måst ändra karaktär. Länge var den judiska teatern vid Plac Grzybowski festivalens centrum, men när den gamla teaterbyggnaden revs för ca tre år sedan tvingades teatern att tillfälligt hyra in sig i andra lokaler. Det är en bedrift av festivalarrangören Shalomstiftelsen att ändå kunna upprätthålla traditionen med fullödiga festivalprogram.
För Purimszpilgruppen fortsätter äventyret. En föreställning i Paris spelades i september. I mars nästa år väntar Köpenhamn och i maj Ashkelon inför polsk-judiska f.d. flyktingar från hela världen på reunion i Israel.
Text: Jan Axel Stoltz
Foto: Stanisław Godula
