Staden med bockarna i centrum

Publicerad 2017-11-16

Rådhuset i Poznań.

Precis som alla andra stod vi på Stary Rynek och tittade upp mot det ena av rådhustornets gamla ur. Precis klockan tolv hördes stadens egen hejnał – en medeltida musikslinga som spelas från tornet. Därefter öppnades långsamt luckorna ovanför uret och två getabockar med sprattelgubbestuk kom ut. De vände sig mot varandra och började stångas.

Bockarna i rådhustornet, Poznań.

Enligt legenden hade man en gång under medeltiden beställt ett nytt fint ur till rådhuset, och när det hade satts upp var det stor fest. En kökspojke som skulle passa steken kunde inte låta bli att kila ut och ta sig en titt på det nya uret. Steken blev förstås vidbränd men pojken sprang ut och drog med sig två getter till köket. Inne i rådhuset slet sig bockarna och smet upp i tornet. Där började de stångas.

Det här tyckte alla var så kul, så borgmästaren beställde ett spelverk som nu visas klockan 12 varje dag när hejnał har ljudit.

Vi på torget applåderade och skrattade och började beundra byggnaderna runt torget. Det är smala hus i Hansastil, flera våningar, målade i klara färger.

Bakom oss skyltade krogen Przy Bamberce – Hos Bambergskan.

– En gång i tiden kom det hit invandrare från Bamberg, säger vår guide Sabina Siemaszko. Man såg ner på dem som alltför enkla människor, och idag är Bambergskan ett skällsord som man kan använda mot kvinnor.

Vi är i Poznań, i västra delen av centrala Polen. Staden uppstod där handelsvägarna korsades redan i forntiden, Poznań blev en blomstrande stad med ett välbärgat borgerskap.

Man tror att Mieszko I, fursten som på 900-talet grundade Polen och såg till att landet blev kristet, bodde i Poznań och man vet att hans son Bolesław Chobry (den Tappre) gjorde det. Det var sonen som byggde stadens första omfattande försvarsverk. På Ostrów Tumski finns katedral och biskopsgård.

Poznań blomstrade alltså men härjades också av främmande arméer – bland annat den svenska i mitten av 1600-talet.

Efter Polens delningar i slutet av 1700-talet kom Poznań att tillhöra Preussen. Nu blev staden den fästning som skulle skydda preussarna från angrepp österifrån.

När Polen efter första världskrigets slut återuppstod gjorde Poznańborna uppror mot Preussen och krävde att få ansluta sig till moderlandet – revolten bröt ut i samband med ett besök av kompositören Ignacy Paderewski, senare också en kort tid premiär- och utrikesminister i landet.

Efter andra världskriget har Poznań som många andra polska städer åter byggts upp om än kanske inte i samma utsträckning som turistmagneterna Warszawa, Gdańsk, Wrocław och Kraków.

– En viktig anledning är frågan om vem som äger vilken fastighet, säger Sabina. I samband med kriget var det många som flydde, och det var inte alltid man kunde få med sig lagfarten till fastigheten. Liksom i Warszawa utgör ägandeskapsfrågor hälften av de fall som tas upp i domstolarna. Och utan ägandebevis satsar ingen på renovering av gamla hus.

Slottet – Zamek.

Tämligen centralt ligger också det preussiska slottet, byggt i början av 1900-talet på initiativ av Wilhelm II som personligen engagerade sig i utformningen. Bottenvåningen avsattes för administration, en trappa upp blev kejsarparets bostad och tredje våningen tilldelades tronföljaren. Under revolten 1918 fick rebellerna mat av kejsarens kockar.

På borggården i Poznań finns mycket konst – här ett verk av Magdalena Abakanowicz.

1939 byggdes lägenheten om efter Tredje rikets arkitektoniska idéer – härifrån skulle Hitler leda kriget. Så blev det emellertid inte, men lägenheten finns kvar. Efter kriget har slottet delvis restaurerats och är idag ett kulturcenter som kallas för just Zamek – Slottet. På borggården finns monument och konst – bland annat ett stort verk av Magdalena Abakanowicz.

Köpcentret Stary Browar är byggt i och runt ett bryggeri från 1800-talet.

Kultur- och shoppingcentret Stary Browar byggdes av Ewa Kulczyk, konstintresserad affärsmagnat, som har skänkt många av de monumentala verk som finns i det gamla bryggeriet.

En annan attraktion är vattenreservoaren Malta från 1970-talet. Den uppkallades efter Malteserriddarna, fungerar som en sjö och har blivit ett omtyckt centrum för kultur och friluftsliv. Det vimlar av seglare och cyklister, skid- och skridskoåkare på gatorna, sin hälsa underhåller man i Maltas termer och för inte minst ungdomar är sommarens festivaler ett dragplåster.

Text och bild: Gunilla Lindberg

Om upproret i Poznań 1956 >>

Sök i webb-Bulletinen