Stoppa pedofilin är ett slagord som är lätt att ta till sig. Inte många skulle säga nej till det. Stiftelsen Pro har utarbetat ett lagförslag som ska ”motverka demoralisering och sexualisering av barn”. Man har samlat in 250.000 underskrifter och kräver att man inom lagens gränser ska kunna undersöka personer som ”med utbildningen som täckmantel demoraliserar ungdomen”. Stiftelsen vill ha två års fängelse för ”uppmuntran till sexuella beteenden”.

Kommentar.
Dorota Tubielewicz Mattsson
Parlamentet ska ägna sig åt förslaget under nästa session. Olika stiftelser och sexutbildare manar inte oväntat till besinning.
Stiftelsen Pro vill till den nuvarande lagen om pedofili lägga till texten: ”till samma straff döms de som uppmanar minderåriga under 15 år till sexuella beteenden samt de som förser dem medel som underlättar sådana beteenden”.
Förslaget är en reaktion på WHOs ”Riktlinjer för sexuell utbildning i Europa”, som enligt stiftelsen leder till en sexualisering av barn.
WHO lär barnen att det som är behagligt är också bra, lär barnen att lita på sina instinkter och sträva efter njutning och att moraliska normer är något föränderligt och relativt, skriver stiftelsen. WHO antyder att sex som är frivilligt är också acceptabelt – det utsätter barnen för stor fara eftersom pedofiler ofta förför barnen genom att erbjuda dem presenter.
Organisationer som jobbar för barnens sak gillar inte den ståndpunkten. Stiftelsen Dzieci Niczyje (Ingens barn), som har arbetat för att hjälpa de yngsta i över tjugo år, protesterar.
Vi motsätter oss med all kraft den osanna information som åberopas i Stiftelsen Pros motivering. Vi protesterar också mot de föreslagna ändringarna i den polska strafflagen. Vi är övertygade om att förslagen inte leder till nya redskap i kampen mot pedofili. Projektet förutsätter också ett förbud mot sexundervisningen bland barn och ungdomar. Då förbjuder man all verksamhet som hjälper barnen att känna igen faror, att värna om sin integritet och att söka hjälp, säger Monika Sajkowska, ordförande för Stiftelsen Dzieci Niczyje.
Hon menar att förslaget ifrågasätter barnens rätt till information och utveckling, det skapar informationskaos och förvirring samtidigt som det bygger upp en atmosfär av hotfullhet och fientlighet.
Det är svårt att tro att man under 2000-talet kräver bestraffning för dem som informerar unga människor om deras kroppsliga utveckling och om sexualiteten. Och att man drar pedofiler och lärare som undervisar i sexualfrågor över samma kam, säger Sajkowska.
WHOs riktlinjer har i flera veckor väckt intresse bland högerpolitiker och präster. Vad innehåller de? Riktlinjerna talar om vad barn i varje ålder bör veta och förstå samt vilka situationer och utmaningar som de kan hamna inför. De handlar om allt som man behöver utveckla hos ett barn så att det förblir friskt och har ett positivt förhållningssätt till sin sexualitet. De talar också, och det är nog där skon klämmer, om olika typer av familjer samt om relationer mellan människor av samma kön.
Redan förra året försökte högerpolitikern Beata Kempa under sitt korståg mot ”genderideologin” skrämma upp allmänheten med WHOs riktlinjer. Även de polska biskoparna skrev om dem. Det ledde till att den dåvarande biträdande utbildningsministern Joanna Berdzik försäkrade allmänheten om att WHOs riktlinjer inte skulle gälla som riktlinjer för polska skolor.
Man får bara hoppas att den nya utbildningsministern kommer att vara av helt annan åsikt.
Dorota Tubielewicz Mattsson