ust nu pågår en stor miljöstrid i nordöstra Polen. Den nya viktiga leden Via Baltica, som ska förbinda Helsingfors och Warszawa med Prag och Budapest går för närvarande rakt genom den lilla staden Augustów. 3000 långtradare kör varje dag genom ett samhälle, stort som Karlshamn. Den omfattande transittrafiken innebär stora miljöpåfrestningar på Augustów och dess invånare. Myndigheterna har beslutat att vägen ska få en ny sträckning – över det känsliga Rospudaområdet. Miljövännerna har protesterat, understödda av EU. Situationen är både komplicerad och inflammerad. Terho Paulsson reder ut begreppen.

I svenska medier har vi sporadiskt fått veta att det pågår en strid kring ett motorvägsbygge i Polen. Ibland presenteras det som ”torvmossen i Rospuda”, ibland som ”ringvägen vid Augustów”[1]. Och nyligen har Polen stämts inför EG-domstolen för detta projekt. Jag skall här försöka visa att konflikten är mycket vidsträcktare än vad som normalt framgår av våra medier.

Bakgrund

Under 1980-talet, när publiciteten kring Polen framför allt gällde den katastrofala miljöförstöringen i gruv- och stålverksområdena, myntades begreppet ”Polens gröna lungor”. Nordöstra Polen framstod som ett miljömässigt orört område långt från den intensiva industriproduktionen och med en okomplicerad infrastruktur. Vägtrafiken var minimal på grund av de nästan hermetiska gränserna norrut mot Litauen och österut mot Sovjet och området hade fortfarande jungfruliga skogar, sjöar och våtmarker.

När gränserna öppnades kring 1990 blev dessa ”Polens gröna lungor” ett transitområde för en ständigt ökande tung trafik från Balticum och västra Ryssland till Väst- och Centraleuropa. Genomfartstrafiken i nordöstra Polen gick då – och går fortfarande idag – genom städerna Augustów och Suwalki. Efter EU:s utvidgning 2004 ökar f.n. trafikbelastningen längs den i princip enda leden med 20 procent per år. Uppgifterna om trafikintensiteten är motsägelsefulla, men den torde ligga mellan 1 och 1,5 milj. tunga lastbilar per år

Augustów har på grund av sitt läge mellan flera natursköna sjöar ursprungligen varit en kurort. Att den växande tunga trafiken fortfarande idag leds rakt genom staden har lett till ett antal dödsoffer bland stadens invånare.

Förslag till nya vägdragningar

Situationen är ingalunda ny – redan 1997 lade Vägverket i länet Podlasie (med Bialystok som länshuvudstad) fram två alternativa förslag att leda bort den växande tunga trafiken från Augustów (och Suwalki). En mera östlig variant (här kallad ”plan A”) skulle leda trafiken över Rospuda-dalen (med Europas största orörda torvområde och ett fågelreservat) och sedan i sydöstlig riktning via Bialystok vidare till Warszawa. Den andra varianten (här kallad plan B) skulle helt undvika naturskyddade områden, gå från Suwalki via Raczki – Lomza mot Warszawa. Denna senare variant skulle bli avsevärt kortare, billigare och dessutom inte belasta ”de gröna lungorna”.[2]

Detta var alltså redan 1997 men för de plågade människorna i Augustów har sedan dess i stort sett inget  konkret hänt, trots deras vädjanden till de lokala makthavarna om bättre trafikreglering, gångbroar för fotgängare etc.

Under mellantiden har Polen blivit EU-land. Och ett av EU:s största infrastrukturella projekt f.n. är den s.k. Via Baltica, en snabb landsvägsförbindelse mellan Helsingfors och Warszawa med fortsatta förgreningar till Berlin, Prag, Budapest etc.[3] Av naturliga skäl berörs Polens nordöstra hörn högst påtagligt. Utbyggnaden av Via Baltica kan alltså bekostas av EU – men EU kräver en betydligt mera ingående miljöprövning än ett Polen före EU.

Podlasie-länet och den polska regeringen vill i EU-perspektivet enbart satsa på den längre östliga varianten via länshuvudstaden Bialystok, medan den miljövänligare västliga varianten mer eller mindre har fallit bort i diskussionen.

EU:s miljökrav

I oktober 2006 gav landshövdingen (wojewoda) i Podlasie det ekonomiska godkännandet för vägalternativet via Augustów – Bialystok. Beslutet överklagades av naturskyddsorganisationer och JO (Rzecznik Praw Obywatelskich), men yrkandet avslogs av miljöministern Jan Szyszko.

Redan tidigare hade naturskyddsorganisationer alarmerat EU:s miljökommission och denna krävde en miljöprövning av projektet enligt EU:s krav. På uppdrag av en naturskyddsorganisation utarbetade 2005 dessutom projektbyrån SISCOM i Warszawa ett förslag till en alternativ dragning som kringgick de naturskyddade områdena – inklusive Rospuda-dalen – men ändå för Augustóws del skulle ge samma kringfart som i Vägverkets ”plan A”. Förslaget presenterades sommaren 2006 för myndigheterna i Suwalki och Augustów men bemöttes kallsinnigt.

Den polska redovisningen av miljökonsekvenserna fick EU:s miljökommissionär Stavros Dimas att den 12 dec 2006 ge den polska regeringen en omfattande och skarp uppmaning att inom två månader kommentera sammanlagt åtta avsnitt inom den föreslagna dragningen av den fyrfiliga autostradan genom Podlasie-länet enligt Vägverkets ”plan A”.

Enligt denna Vägverket plan går sträckningen Suwalki-Bialystok igenom eller berör fyra naturskyddade områden Puszcza [4] Augustówska, Puszcza Knyszynska, Puszcza Bialowieska, och Dolina Biebrzy [5], som alla är skyddade enligt EU:s direktiv 79/409 (”fågeldirektivet”) och är föreslagna av polska regeringen till Natura 2000-områden enligt EU:s direktiv 92/43 (”habitatdirektivet”). Dessutom anses området av EU vara en viktig länk i ett migrationsområde för däggdjur som varg, lo, järv etc som sträcker från Centraleuropa upp till de baltiska länderna och Vitryssland

Den skarpaste uppmaningen från EU gällde dragningen genom Rospuda-dalens unika torvområden med en rad skyddsvärda fågelarter (listade i bilagan till direktiv 79/409). Vidare påpekade miljökommissionären att inga ordentliga undersökningar gjorts av vägens påverkan på vattenförhållandena i ekosystemet. (Planen är att driva ner 360 pålar för en arbetsväg och sedan bygga autostradan på en bro över dalen på 10 betongfundament. Redan detta är motsägelsefullt, eftersom det hittills rått absolut tillträdesförbud till området under tiden 1 mars -31 juli).

Övriga avsnitt där miljökommissionären kräver ytterligare miljögranskning eller förslag till alternativ dragning är:

• kringfart vid Bialystoks förstad Wasilkow (genom Puszcza Knyszynska),
• sträckan Sztabin-Kolnica, där länet redan utfärdat bygglov 2004 (genom Dolina Biebrzy),
• sträckan Bialystok – Katrynka (genom Puszcza Knyszynska),
• kringfart vid Sztabin (genom Dolina Biebrzy),
• sträckan Katrynka- Przewalanka (genom Puszcza Knyszynska),
• sträckan Wasilkow – vitryska gränsen (genom Puszcza Knyszynska),
• sträckan Kolnica – Augustów (tangerar Puszcza Augustówska),

De miljöprövningar som länet själv genomfört har pekat ut en rad negativa konsekvenser, men ändå har de godkänts av landshövdingen, i ett par fall har redan bygglov utfärdats. Dessa negativa konsekvenser har även redovisats i svaret till EU:s miljökommissionär, vilket ju knappast har stärkt förtroendet för den polska miljögranskningen.

Miljökommissionären kräver att Polen undersöker alternativa sträckningar och påpekar samtidigt att man vet att sådana utarbetade förslag finns (här torde man syfta på Vägverkets plan B från 1997 och SISCOM:s projektering 2005).

Under tiden hade EU:s miljökommissionär begärt att Vägverket engagerar den internationella projektbyrån Scott & Wilson att göra en genomgripande genomgång av alternativa vägdragningar för Via Baltica från Warszawa upp till den litauiska gränsen. Undersökningen som lades fram den 3 januari 2007 (med genomgång av 40 varianter) tar hänsyn till miljö, ekonomi, trafik och samhälle. Den kommer fram till att dragningen över Bialystok – Augustów ur alla synvinklar tillhör de minst gynnsamma.

Miljödepartementets svar den 15 febr ansågs av Stavros Dimas otillfredsställande Det gick i stora drag ut på att Polen inte anser sig bundet av EU-lagar, eftersom den fysiska planeringen för regionen beslutats redan år 2000 före EU-inträdet.

Trots att alla odds talade för att Polen skulle stämmas inför EG-domstolen gav landshövdingen den 9 febr 2007 bygglov för vägen genom Rospuda-dalen. Detta föranledde Stavros Dimas att den 20 febr kräva att allt arbete vid Rospuda (och vid Wasilkow) omedelbart skulle avbrytas. Ett liknande krav hade ställts redan i dec 2006.

Nu var tiden knapp för miljöministern Szyszko. Den 26 febr begav han sig till EU:s miljökommissionär Stavros Dimas i hopp om att få uppskov med den rättsliga prövningen av ärendet – och därmed också en chans att ”sätta spaden i marken”. Han hade tidigare aviserat att grävmaskinerna skulle rullas ut i slutet av februari, för – hör och häpna – – från den första mars råder ju förbud att beträda terrängen.

Men för att förbereda arbetet hade han dessförinnan utfärdat ett tillstånd att förstöra häckningsplatserna i Rospuda-dalen för 16 fågelarter som listats i EU:s direktiv 79/409. Att det i realiteten inte bara var ett tillstånd utan snarare en order framgår av att aktstycket även innehåller en återrapporteringsskyldighet om vilka arter och hur många individer som drivits bort.

EU:s miljökommissionär lät sig inte påverkas av miljöministerns besök utan sände den 28 febr. den slutgiltiga varningen till Polens regering att landet kommer att stämmas inför EG-domstolen i Luxemburg.

Stämningsansökan mot Polen inlämnades den 26 mars. Om Polen döms skyldigt leder detta till höga bötesstraff och om vägbygget fortsätts utan godkänd miljögranskning uteblir EU:s finansiering. Varken Podlasie-länet eller den nationella vägbyggnadsmyndigheten tycks ha tillräckliga finansiella resurser, varför trafikproblemen för nordöstra Polens befolkning gissningsvis kommer att förbli olösta under överskådlig tid. Och i Rospuda-dalen fortsätter lantmätarna att staka ut vägen i strid med EU:s byggförbud.[6]

Trots alla dessa snårigheter har Vägverket i Bialystok redan utsett en huvudentreprenör för bygget – Budimex-Dromex. Som en varning har CEE Bankwatch i Bryssel informerat Budimex-Dromex att enligt EU:s lagstiftning är inte bara uppdragsgivaren utan även entreprenören ekonomiskt ansvarig för de miljöskador som uppstår vid genomförandet av ett projekt.

Händelser i terrängen

Rospuda-vägen (=kringfarten kring Augustów) godkändes av landshövdingen i Podlasie den 9 febr. När detta beslut blev känt ingrep naturvårdsorganisationer och arrangerade en bivack på den plats där Vägverket planerade att sätta igång bygget. Chefen för Vägverket i Bialystok bemötte protesterna nonchalant och menade att några ”s k ekologer” [7] skulle inte kunna hindra arbetet. Det han kallade ”s k ekologer” var bl a Världsnaturfonden, Greenpeace, CEE Bankwatch[8], 464 professorer och lärare i biologiska ämnen vid universitet och högskolor, det Statliga (sic) Naturskyddsrådet, Polska Ornitologiska Sällskapet, flera andra polska naturskyddsorganisationer etc. – och sist men inte minst EU:s miljökommissionär.

Det väckte medial uppmärksamhet när en grupp invånare i Augustów organiserade av Samoobrona begav sig ut till demonstranterna med kors i händerna som symboliserade de dödsoffer som krävts av den tunga genomfartstrafiken och aggressivt anklagade ekologerna som vållande till olyckorna[9]. Man kunde då av medierna lätt få den felaktiga bilden att den enda ömma punkten i projektet är just kringfarten vid Augustów, medan det som vi sett i själva verket rör sig om en rad vägprojekt som strider mot EU-direktiv

Ännu mer spektakulärt uppträdde representanter från Samoobrona i Augustów som några dagar senare gick ut och hotfullt viftade med liar inför demonstranterna [10]

Till högst pikanta händelser hör också diplomatbesöket den 14 mars. Representanter för sju EU-länders ambassader besökte på initiativ av Tysklands ambassad Augustów för att se terrängen på nära håll. Efter ett möte i Augustów med Vägverkets och stadens representanter skulle de utländska gästerna enligt programmet träffa EU:s ekologiska experter i terrängen. Dessas bil placerades strategiskt sist i bilkaravanen och vid infarten till Rospuda-dalen spärrades plötsligt vägen av de två framförvarande bilarna. Gästerna fick således inte ta del av de ekologiska experternas synpunkter. Vägspärren visade sig bestå av en bil från Vägverket i Bialystok och en från ”Kommittén för stöd till kringfarten vid Augustów”.

I skrivande stund (30 mars) planerar ministern Szyszko att den kommande veckan göra en liknande förevisning av terrängen för journalister och ekologisk expertis från EU – nu dock i helikopter (månne för att visa att talet om djur- och fågelliv är en myt?).

Enkla slutsatser

Om Vägverket i Podlasie-länet satt igång 1997 att genomföra sin ”ekologiskt godtagbara” plan B, hade Augustóws invånare idag varit befriade från den plåga som transittrafiken genom staden innebär och ett antal trafikanters liv hade sparats.

Två helt motstridiga läger står mot varandra. EU:s intresse är att få till stånd en god vägförbindelse från Helsingfors till Centraleuropa som inte strider mot EU.s miljömål – att arealen skyddad natur i Europa inte får lov att minska så som hittills. De lokala intressenterna i Podlasie-länet ser i Via Baltica ett sätt att tillgodose länets och den egna stadens (och även rent privata) intressen.

Situationen tillspetsas av att det i maj skall hållas nyval i Podlasie-länet till Länsfullmäktige (Sejmik). Rospuda-bygget forceras i första hand av PiS och Samoobrona, men i kampen om väljarna ser sig de flesta partier ser sig nödgade att uttala sig till förmån för vägen. EU framställs på det lokala planet som en förmyndarregim som man kan åsidosätta – detta trots att opinionen i just Podlasie tidigare var den mest EU-vänliga. Vägstriden har blivit valkamp – och desinformationen och smutskastningen fortsätter…