Man måste inte alltid ha lust att göra det rätta – det räcker med en god vilja

Publicerad 2004-06-02

– Jag tycker mycket om stearinljus, säger Malina Stahre-Godycka och tänder ljusen i kandelabern. Det är en av poängerna med Sverige, att ni alltid har så mycket ljus.

Malina, som i Hallon. Hon bjuder på bröd och salt, gästfrihetens främsta symbol. Hon skär upp sitt bröd, nyligen bakat av korsikanska nunnor efter ett recept som Hildegard av Bingen använde för 900 år sedan. Ett medeltidsbröd med ingefära, kanel, nejlikor – liknar lite mjuk pepparkaka.

– Att äta bröd som har bakats efter ett nästan tusenårigt recept gör mig medveten om den Goda Beständigheten, säger Malina Stahre-Godycka. Brödet är en symbol för att vi hör ihop, att vi är samma sorts människor nu som då, med samma glädjeämnen, samma sorger, samma hopp inför framtiden. Och samma värde! Att känna sitt eget värde som människa – jag tror att det är ett sätt att älska sig själv. Och man måste kunna älska sig själv för att värdesätta andra.

Det hjälper en också att inte känna sig besegrad, även under svåra omständigheter. Det hjälper en att hantera sin egen aggressivitet. Och andras.

Då kan man söka försoning, och så gör man det rätta.

– Fast man måste inte alltid ha lust att göra det rätta, blixtrar hon till. Kanske har man inte lust att försonas  med någon. Det räcker med att man har viljan, men det kan vara mycket svårt…

– Men tar man inte ifrån motparten ansvar och värde om man ständigt förlåter, ständigt förstår och hjälper?

På det har Malina Stahre-Godycka två svar – hon hämtar dem från Nya Testamentet: Du ska inte bara förlåta sju gånger utan sju gånger sjuttio gånger. Men förlåtelsen ger ju inte ansvarsfrihet för den som har överträtt gränserna. Mannen som sköt på påven fick påvens förlåtelse, men förlåtelsen upphäver inte de juridiska konsekvenserna.

Det andra svaret handlar om just detta: om någon har gjort dig ont, då skall du tala med honom mellan fyra ögon. Hjälper inte det tar du med dig en annan person, och ni talar om det på tre man hand. Sedan drar du honom inför församlingen.

Tvång blir förmån

– Ordet måste förresten – det är ett intressant ord för mig, säger hon. Man säger till barnen: ”du måste läsa dina läxor”. När jag växte upp uppfattade jag det som ”det är ditt ansvar att du läser dina läxor och får bra betyg i matte”.

I Sverige vänder man ansvar till rättigheter: barnen har rätt till utbildning. Det svenska språkbruket vänder ansvar till förmån. Du måste blir till Du har rätt. Om man tänker på konsekvenserna så blir det: jag har rätt att ha bra betyg i matte – alltså läser jag till ett bra betyg! Men här kan man ju undra över hur mycket eget ansvar man har för sitt liv, hur mycket styr du själv? Vad gör Gud?

Existensiella frågor är en viktig ingrediens i Malina Stahre-Godyckas bok, det är frågor som hennes huvudpersoner ständigt brottas med.

Brev från Kolakowski

När boken Ingen föds till vem som helst kommit ut hörde filosofen och författaren Leszek Kolakowski av sig och kommenterade boken. Han skrev att kontrasterna berikar, och det är inte sagt att livet ska vara varken lätt eller roligt.

Tror du på Gud?

Hon reser sig ur soffan och går bort mot sitt fönster: Fråga mig om jag tror på Gud, säger hon  och vänder sig mot mig.

– Tror du på Gud, frågar jag.

– Ja, jag tror på Gud, säger hon. Man måste tro. Även en matematiker måste tro på sin tes innan han försöker bevisa att den är sann. Detta hittade jag hos Kolakowski. Försök inte förstå för att tro, utan tro för att förstå, skrev redan Augustinus. Fast han hade ju inte läst min bok, ler hon.

På Nya Zealand sa en maoripräst till Malina Stahre-Godycka att hon måste önska sig något när hon såg delfinerna. Hon gick ner till stranden och väntade. Och väntade. Inga delfiner – men så kom de plötsligt, tre  på en gång.

– Och jag önskade, säger hon. Att jag skulle bli en god människa. Vad det nu innebär …

Text & Foto:
Gunilla Lindberg

Läs också Sverige är ett slott där jag kan sitta och skriva >>

 

Sök i webb-Bulletinen


sidebanner sidebanner sidebanner sidebanner