Teatr Stary (Gamla teatern) i Kraków, en av de främsta teatrarna i Polen, ska genomgå en en specialgranskning – en lustration*. Kulturminister Piotr Gliński kräver att teaterchefen skickar in videoinspelningar av teaterns samtliga uppsättningar för att kulturministern och hans tjänstemän ska kunna bedöma och recensera föreställningarna.
Teaterchefen Jan Klatas verksamhet och teaterns repertoar ska bedömas av Konrad Szczebiot, en ung teaterkritiker som nyligen blivit kulturministerns rådgivare i teaterfrågor.
Men tanke på att Teatr Stary årligen får 16 miljoner złoty (drygt 73 miljoner svenska kronor) ur statskassan är det inte förvånande att departementet vill kontrollera hur pengarna förvaltas. Det som däremot är ytterst förvånande är att en tjänsteman som står i direkt beroendeförhållande till sin överordnade, ministern, ska recensera teaterns alla uppsättningar. Under sådana omständigheter kan man knappast förvänta sig integritet och oberoende av Szczebiot.
Hittills har man anlitat utomstående experter för bedömning av ansökningar om anslag. Experterna har varit anonyma och oberoende, vilket gjort det omöjligt för såväl de sökande som för departementet att utsätta dem för påtryckningar.
Att bryta den goda seden är en återgång till den handstyrning av kulturen som vi känner igen från kommunisttiden då regimens tjänstemän bestämde vilka filmer som skulle spelas in och vilka pjäser som skulle sättas upp.
En annan oroväckande signal är att bedömningen ska göras på grundval av videoinspelningar. Det handlar om fyrtio uppsättningar. Teaterkritikern/tjänstemannen Szczebiot hävdar att han inte har möjlighet att se alla föreställningarna. En märklig förklaring från en teaterkritiker, skulle man tycka.
Brådskan kan tyda på att man vill bli av med den nuvarande teaterchefen Jan Klata som sedan länge kritiseras av högerkretsar i Kraków. Han anklagas för att kränka religiösa känslor och för att vara ”oanständig” i de föreställningar som sätts upp på hans teater. Förra året protesterade katolska aktivister mot föreställningen av Till Damaskus av vår egen August Strindberg. Men att bua ut föreställningen är inte detsamma som att sparka teaterchefen.
Gliński tappra försök att lägga ner en föreställning på Teatr Polski (Polska teatern) i Wrocław för två veckor sedan slutade med att kulturministern gjorde sig till åtlöje i hela Polen. Nu kommer nya oroväckande signaler på hans sätt att ”administrera” den polska kulturen.
”Historiepolitiken” och de ”traditionella värderingarna” som den nuvarande regeringen så gärna och så ofta åberopar sig på börjar sakta men säkert mynna ut i censur.
Dorota Tubielewicz Mattsson
*Lustrationsdomstolen infördes under den förra PiS-regeringen med uppgift att förhöra alla anställda i offentlig tjänst om eventuella relationer med den forna kommunistregimens säkerhetspolis. Personer i offentlig tjänst – lärare, läkare, domare, journalister osv. – ska inte ha den bakgrunden. Lustrationslagen mildrades efter regeringsskiftet 2007.